Lyss­na på OECD

Hallands Nyheter - - Ledare - JOHAN ÖRJES Cen­ter­pres­sens nny­hets­by­rå

Ibland är det bra att få ett per­spek­tiv ut­i­från på svens­ka för­hål­lan­den. OECD, Or­ga­ni­sa­tio­nen för eko­no­miskt sam­ar­be­te och ut­veck­ling, är en or­ga­ni­sa­tion som bi­drar till att ge just det­ta på en rad om­rå­den. Den om­ta­la­de Pi­sa-un­der­sök­ning­en kring skol­re­sul­tat kom­mer till ex­em­pel från OECD. Or­ga­ni­sa­tio­nens eko­no­mis­ka be­döm­ning­ar får ock­så stort ut­rym­me i me­di­er­na, va­re sig de gäl­ler Sve­ri­ge el­ler he­la värl­den.

Men OECD har ett brett upp­drag. I för­ra må­na­den pre­sen­te­ra­de det en över­syn av den svens­ka lands­bygds­po­li­ti­ken, i rap­por­ten OECD Ter­ri­to­ri­al Re­vi­ews: Swe­den 2017.

DET ÄR EN myc­ket in­tres­sant läs­ning för al­la som är in­tres­se­ra­de av att he­la Sve­ri­ge ska le­va. Det ger en del nya per­spek­tiv. Till ex­em­pel Sve­ri­ge, med den in­del­ning OECD an­vän­der sig av, är det sjät­te minst ur­ba­ni­se­ra­de lan­det in­om OECD. Det kanske in­te rik­tigt är den bild vi får av vårt land i den svens­ka de­bat­ten. Rap­por­ten vi­sar ock­så att svensk lands­bygd på många sätt mår bra i en in­ter­na­tio­nell jäm­fö­rel­se, men ock­så att det finns ut­ma­ning­ar – sär­skilt för de mer gle­sa de­lar­na av lan­det. Pre­cis som man kan för­vän­ta sig pe­kar man i fram­för allt på en åld­ran­de be­folk­ning och det be­hov av ser­vice som det kom­mer att med­fö­ra.

En av re­kom­men­da­tio­ner­na i rap­por­ten hand­lar om be­ho­vet av yt­ter­li­ga­re fi­nan­sie­rings­käl­lor för kom­mu­ner och lands­ting. Idag är ju des­sa be­grän­sa­de till att ju­ste­ra in­komst­skat­ten, dess­utom den del av in­komst­skat­ten som be­ta­la i prin­cip li­ka av al­la – med sam­ma pro­cent­sats för fat­tig som för rik.

I RAP­POR­TEN LYFTER man fram ett åter­in­fö­ran­de av en fas­tig­hets­skatt, el­ler nå­got lik­nan­de, som en lämp­lig re­gi­o­nal skatt. Idag går ju den fas­tig­hets­av­gift som tas ut till kom­mu­nen, där finns dock ett re­la­tivt lågt tak som be­grän­sar möj­lig­he­ten att få in re­sur­ser till kom­mu­ner­na den vägen. Man kan dis­ku­te­ra hur fi­nan­sie­ring­en av kom­mu­ner och lands­ting ska säk­ras i fram­ti­den, men det är ing­et tvi­vel om att det är nöd­vän­digt att hit­ta yt­ter­li­ga­re fi­nan­sie­rings­käl­lor. Att gö­ra be­skatt­ning­en av ener­gi­fas­tig­he­ter re­gi­o­nal skul­le till ex­em­pel kun­na va­ra ett bra sätt.

I sin rap­port är OECD ock­så tyd­li­ga med att den svens­ka lands­bygds­po­li­ti­ken be­hö­ver tyd­lig­gö­ras i den all­män­na re­gi­o­na­la ut­veck­lings­po­li­ti­ken. En av de­ras re­kom­men­da­tio­ner är att ge de po­li­tis­ka val­da or­ga­nen i re­gi­o­ner­na, i hu­vud­sak lands­ting­en, en star­ka­re ställ­ning. De har i dag i de fles­ta län an­sva­ret för den re­gi­o­na­la ut­veck­lings­po­li­ti­ken, men frå­gor om lands­bygds­ut­veck­ling han­te­ras of­ta av sta­tens re­gi­o­na­la or­gan, läns­sty­rel­sen, som in­te sva­rar in­för re­gi­o­nens med­bor­ga­re.

Re­ge­ring och riks­dag har all an­led­ning att ta till sig det som står i rap­por­ten. Ska man få he­la lan­det att le­va, be­hö­ver ock­så he­la lan­det får för­ut­sätt­ning­ar att ut­veck­las. Och de som bäst för­står hur den eg­na re­gi­o­nen kan och ska ut­veck­las är de som ock­så bor där.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.