Det gäller att ha koll på förtroendet
UNDERSÖKNING. Det tar tid att bygga förtroende och det går snabbt att förlora det. Tendenser i den årliga Förtroendebarometern bör därför tas på allvar.
LEDARE 7/4. När Medieakademin presenterar sin årliga Förtroendebarometer, vilket det gjorde på torsdagen, blir det på många sätt en summering av händelseförloppet av året som gått. På den politiska sidan återupprepas utvecklingen i den senaste tidens opinionsmätningar, det vill säga Moderaterna tappar rejält medan Centerparitet går upp i topp.
TITTAR MAN PÅ de stora svenska företagen är det inte oväntat Postnord som rasat i förtroende när de gång efter annan fastnat med skägget i brevlådan.
I företagskategorin är det istället uppenbart att Systembolaget med sin ofta höga service är fortsatt uppskattade av det svenska folket. De får undersökningens högsta förtroende i alla kategorier. (70 procents gillande i dag skulle troligen i kombination med en tillåten gårdsförsäljning av alkohol få detta svenska monopol att uppnå en minst 90-procentig uppskattning.)
I kategorin samhällsinstitutioner är det bland annat tydligt att Polisen har en del att jobba med när det gäller förtroendet. Dels är det givet att detta handlar om att människor anser att allt för få brott utreds, dels är det ingen bra reklam för polismyndigheten när en stor del av deras personal själva är kritiska till hur organisationen fungerar. Med detta sagt; de viktigaste ambassadörerna för en organisation eller företag är personalen. Är personalen missnöjd spiller det gärna av på hur omvärlden upplever verksamheten.
SLUTLIGEN HAR VI då utvärderingen av det arbete som svenska medier genomför. För public service i form av Sveriges Radio och SVT, som i och för sig ligger högre än alla andra i medier i statistiken, finns det anledning att fundera på vad som hänt när de under året har tappat i sitt annars högre anseende. Här är det inte lika lätt att titta på enskilda skandaler som orsaken, men tappet hos de äldre i undersökningen kan möjligen härledas till kritik mot en minskad journalistisk bevakning när inslagen i Rapport och Aktuellt i stort sett är de samma. I den yngre publiken kan det eventuellt vara ett utslag av att dessa konsumerar nyheter på annat sätt, inte minst genom sociala medier. Därmed kanske det snarare handlar om att färre av de yngre medborgarna har någon stark relation till public service och utan relation är det också svårt att uttala ett förtroende.
I KATEGORIN MEDIER har vi sist men inte minst lokala medier där tidningen du just nu läser rimligen är en del av underlaget. Även här har det tappats en del förtroende. Orsaken här är också lite svårare att ge ett enskilt svar på men människors och framför allt ungas förändrade sätt att söka information, som precis nämnts, spelar säkert en roll även här. Det kan också vara ett resultat av lokaltidningars tuffare ekonomiska situation som leder till färre nyhetsbevakande journalister och därmed missade nyheter som sänker läsarnas förtroende för den lokala bevakningen. Oavsett om dessa teorier stämmer eller ej ska tendenserna i undersökningen tas på allvar och analyseras i strävan att klättra uppåt.