Det gäl­ler att ha koll på för­tro­en­det

UN­DER­SÖK­NING. Det tar tid att byg­ga för­tro­en­de och det går snabbt att för­lo­ra det. Ten­den­ser i den år­li­ga För­tro­en­de­ba­ro­me­tern bör där­för tas på all­var.

Hallands Nyheter - - Ledare - Dag Gustavs­son 010 471 53 70 • dag.gustavs­son@hn.se

LE­DA­RE 7/4. När Me­di­e­a­ka­de­min pre­sen­te­rar sin år­li­ga För­tro­en­de­ba­ro­me­ter, vil­ket det gjor­de på tors­da­gen, blir det på många sätt en sum­me­ring av hän­del­se­för­lop­pet av året som gått. På den po­li­tis­ka si­dan åter­upp­re­pas ut­veck­ling­en i den se­nas­te ti­dens opi­ni­ons­mät­ning­ar, det vill sä­ga Mo­de­ra­ter­na tap­par re­jält me­dan Cen­ter­pa­ri­tet går upp i topp.

TIT­TAR MAN PÅ de sto­ra svens­ka fö­re­ta­gen är det in­te ovän­tat Post­nord som ra­sat i för­tro­en­de när de gång ef­ter an­nan fast­nat med skäg­get i brev­lå­dan.

I fö­re­tagska­te­go­rin är det istäl­let up­pen­bart att Sys­tem­bo­la­get med sin of­ta höga ser­vice är fort­satt upp­skat­ta­de av det svens­ka fol­ket. De får un­der­sök­ning­ens högs­ta för­tro­en­de i al­la ka­te­go­ri­er. (70 pro­cents gil­lan­de i dag skul­le tro­li­gen i kom­bi­na­tion med en tillå­ten gårds­för­sälj­ning av al­ko­hol få det­ta svens­ka mo­no­pol att upp­nå en minst 90-pro­cen­tig upp­skatt­ning.)

I ka­te­go­rin sam­hälls­in­sti­tu­tio­ner är det bland an­nat tyd­ligt att Po­li­sen har en del att job­ba med när det gäl­ler för­tro­en­det. Dels är det gi­vet att det­ta hand­lar om att män­ni­skor an­ser att allt för få brott ut­reds, dels är det ing­en bra re­klam för po­lis­myn­dig­he­ten när en stor del av de­ras per­so­nal själ­va är kri­tis­ka till hur or­ga­ni­sa­tio­nen fun­ge­rar. Med det­ta sagt; de vik­ti­gas­te am­bas­sa­dö­rer­na för en or­ga­ni­sa­tion el­ler fö­re­tag är per­so­na­len. Är per­so­na­len miss­nöjd spil­ler det gär­na av på hur om­värl­den upp­le­ver verk­sam­he­ten.

SLUTLIGEN HAR VI då ut­vär­de­ring­en av det ar­be­te som svens­ka me­di­er ge­nom­för. För pub­lic ser­vice i form av Sve­ri­ges Ra­dio och SVT, som i och för sig lig­ger hög­re än al­la and­ra i me­di­er i sta­tisti­ken, finns det an­led­ning att fun­de­ra på vad som hänt när de un­der året har tap­pat i sitt an­nars hög­re an­se­en­de. Här är det in­te li­ka lätt att tit­ta på en­skil­da skan­da­ler som or­sa­ken, men tap­pet hos de äld­re i un­der­sök­ning­en kan möj­li­gen här­le­das till kri­tik mot en mins­kad jour­na­lis­tisk be­vak­ning när in­sla­gen i Rap­port och Ak­tu­ellt i stort sett är de sam­ma. I den yng­re publi­ken kan det even­tu­ellt va­ra ett utslag av att des­sa kon­su­me­rar nyheter på an­nat sätt, in­te minst ge­nom so­ci­a­la me­di­er. Där­med kanske det sna­ra­re hand­lar om att fär­re av de yng­re med­bor­gar­na har nå­gon stark re­la­tion till pub­lic ser­vice och ut­an re­la­tion är det ock­så svårt att ut­ta­la ett för­tro­en­de.

I KA­TE­GO­RIN ME­DI­ER har vi sist men in­te minst lo­ka­la me­di­er där tid­ning­en du just nu lä­ser rim­li­gen är en del av un­der­la­get. Även här har det tap­pats en del för­tro­en­de. Or­sa­ken här är ock­så li­te svå­ra­re att ge ett en­skilt svar på men män­ni­skors och fram­för allt ung­as för­änd­ra­de sätt att sö­ka in­for­ma­tion, som pre­cis nämnts, spe­lar sä­kert en roll även här. Det kan ock­så va­ra ett re­sul­tat av lo­kal­tid­ning­ars tuf­fa­re eko­no­mis­ka si­tu­a­tion som le­der till fär­re ny­hets­be­va­kan­de jour­na­lis­ter och där­med mis­sa­de nyheter som sän­ker lä­sar­nas för­tro­en­de för den lo­ka­la be­vak­ning­en. Oav­sett om des­sa te­o­ri­er stäm­mer el­ler ej ska ten­den­ser­na i un­der­sök­ning­en tas på all­var och ana­ly­se­ras i strä­van att klätt­ra upp­åt.

Bild: ERIK NYLANDER/TT

INFORMATIONSSÖKNING. Ka­na­ler­na för att få in­for­ma­tion är många fler i dag och in­te minst är de lät­till­gäng­li­ga. Den som blir ir­re­le­vant kan bli oin­tres­sant vil­ket re­sul­te­rar i ett för­lo­rat för­tro­en­de.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.