Pla­ne­ra för sä­ker cyk­ling

CYKELBANOR. Att så myc­ket som möj­ligt se­pa­re­ra cy­klis­ter från bil­tra­fi­ken bor­de va­ra en själv­klar­het i pla­ne­ring­en.

Hallands Nyheter - - Ledare -

SIGNERAT 18/4. Det finns idag ett be­tyd­ligt stör­re in­tres­se för cyk­ling än för nå­got de­cen­ni­um se­dan. Det är bra. Cyk­ling har många för­de­lar, in­te minst att den bi­drar till folk­häl­san ge­nom att ge var­dags­mo­tion. Den or­sa­kar in­te hel­ler någ­ra skad­li­ga ut­släpp och är bätt­re än bå­de bil och buss för häl­sa och mil­jö.

DET ÄR DÄRFÖR bra att det ock­så finns ett allt stör­re po­li­tiskt in­tres­se för att un­der­lät­ta för cy­keln som trans­port­me­del. Al­li­ans­re­ge­ring­en lyf­te cy­keln på ett tyd­ligt sätt in i den na­tio­nel­la po­li­ti­ken, i och med att man till­sat­te en cy­kelut­red­ning, som pre­sen­te­ra­de ett an­tal kon­kre­ta för­slag för att stär­ka cyk­ling­en. Ty­värr har dock den nu­va­ran­de re­ge­ring­en in­te följt upp det­ta ar­be­te or­dent­ligt. Riks­da­gen har till och med be­gärt att re­ge­ring­en ska pre­sen­te­ra en na­tio­nell cy­kelstra­te­gi, men den har än­nu in­te pre­sen­te­rats.

DET MESTA NÄR det gäl­ler cy­kel hän­der än­då på lo­kal ni­vå, där allt fler kom­mu­ner job­bar för att ut­veck­la möj­lig­he­ter­na till cyk­ling. Det finns sto­ra möj­lig­he­ter att med rätt in­sat­ser öka cyk­ling­en och då in­te ba­ra i sta­den. Med rätt tänk och rätt ut­form­ning av vägar och cy­kel­vä­gar kan cy­keln bli ett bra val ock­så för många på lands­byg­den, he­la vägen el­ler som en del i en re­se­ked­ja i kom­bi­na­tion med kol­lek­tiv­tra­fik el­ler samåk­ning.

MEN ALLT ÄR na­tur­ligt­vis in­te po­si­tivt. Även om cyk­ling är häl­so­samt, så hän­der det att även cy­klis­ter rå­kar ut för olyc­kor. Med ett ökad fo­kus på cyk­ling, be­hövs ock­så åt­gär­der för att mins­ka de all­var­li­ga olyc­kor­na. Väg- och trans­port­forsk­nings­in­sti­tu­tet, VTI, har un­der­sökt de död­li­ga cy­ke­lo­lyc­kor­na un­der pe­ri­o­den 2005–2015. An­ta­let va­ri­e­rar över åren, men det hand­lar i ge­nom­snitt om un­ge­fär 25 per­so­ner per år som rå­kar ut för en död­lig olyc­ka.

MÅNGA OLYC­KOR SKER i kors­ning­ar i tä­tor­ter mitt på da­gen. Det är i och för sig in­te så kons­tigt, det är ju då flest är ute och rör på sig, men det be­ty­der att det in­te är nå­got som man som cy­klist upp­fat­tar som en hö­g­risk­si­tu­a­tion, ut­an helt nor­mal cyk­ling. Här be­hö­ver man nog fun­de­ra en hel del på hur ga­tor­na ut­for­mas så att det ska­pas för­ut­sätt­ning­ar för sä­ker cyk­ling. Att så myc­ket som möj­ligt se­pa­re­ra cy­klis­ter från bil­tra­fi­ken bor­de va­ra en själv­klar­het i pla­ne­ring­en.

Se­dan finns det na­tur­ligt­vis ock­så så­dant som cy­klis­ter­na själ­va mås­te ta an­svar för att mins­ka det ris­ken för svå­ra ska­dor. Det vo­re till exempel bra om all in­såg att det är bäst att av­stå från att cyk­la om man är på­ver­kad av al­ko­hol.

EN ANNAN ATTITYDFRÅGA, med stör­re be­ty­del­se, hand­lar om att mins­ka ris­ken för svå­ra ska­dor vid en cy­ke­lo­lyc­ka. Det är idag själv­klart för de fles­ta att sät­ta på sig bil­bäl­tet i bi­len. Det bor­de va­ra li­ka själv­klart att skyd­da sitt hu­vud med en hjälm när man cyklar.

Med rätt pla­ne­ring och rätt at­ti­tyd från po­li­ti­ker, pla­ne­ra­re, med­tra­fi­kan­ter och cy­klis­ter, kan vi få en kraf­tig ök­ning av cyk­ling­en, ut­an att fler ska­das all­var­ligt i cy­ke­lo­lyc­kor. JOHAN ÖRJES Cen­ter­pres­sens nny­hets­by­rå

Bild: HASSE HOLMBERG/TT

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.