Sko­lan skul­le vin­na på an­svars­ful­la po­li­ti­ker

SKO­LAN. För­bätt­rings­för­slag för sko­lan är bra, men det finns ett grund­läg­gan­de be­hov av en mer av­po­li­ti­se­rad han­te­ring av he­la ut­bild­nings­om­rå­det.

Hallands Nyheter - - Ledare - Dag Gustavsson 010 471 53 70 • dag.gustavsson@hn.se

LE­DA­RE 21/4. Så har då Skol­kom­mis­sio­nen le­ve­re­rat si­na för­slag till re­ge­ring­en, för­slag som en­ligt upp­dra­get de haft ska le­da till höj­da kun­skaps­re­sul­tat, för­bätt­rad kva­li­tet i un­der­vis­ning­en och en ökad lik­vär­dig­het i sko­lan.

En­ligt mal­len för hur det po­li­tis­ka spe­let går till vid över­läm­ning av be­tän­kan­den var per­so­ner­na bakom idéer­na mest nöjda, re­ge­ring­en å sin si­da var öpp­na för att ta till sig och ut­vär­de­ra för­sla­gen me­dan opi­ni­o­nen le­ve­re­ra­de en del kri­tik.

DET MEST RAMPLJUSBESTRÖDDA för­sla­get blev det om att lå­ta lott­ning av­gö­ra plat­ser­na till de mest po­pu­lä­ra fri­ståen­de sko­lor­na. Syf­tet är att mins­ka seg­re­ga­tio­nen in­om sko­lan vil­ket är an­ge­lä­get, men me­to­den som av vis­sa nämn­des som ”tom­bola­verk­sam­het” är redan så ifrå­ga­satt att det in­te lär gå att ge­nom­fö­ra.

Ett för­slag som var­je sko­la med lärar­brist istäl­let får hop­pas på ska vin­na ma­jo­ri­te­tens gil­lan­de och är den att till­fö­ra fler be­hö­rig­hets­gi­van­de och be­hö­rig­hets­kom­plet­te­ran­de ut­bild­ning­ar vid si­dan om de van­li­ga lä­rar­ut­bild­ning­ar­na. Be­ho­vet är redan stort och det vo­re olyck­ligt om pro­ces­sen för den­na åt­gärd ham­na­de i lång­bänk.

DEN BÄS­TA AV al­la åsik­ter om sko­lan som le­ve­re­ra­des un­der tors­da­gen kom från Lä­rar­för­bun­dets ord­fö­ran­de, Johanna Jaa­ra Åstrand: ”Jag tyc­ker att det är gans­ka an­märk­nings­värt att vi har po­li­ti­ker som är be­red­da att kom­ma över­ens om bå­de pen­sio­ner och för­svar, men in­te om sko­lan. Då mo­ti­ve­rar de att det hand­lar om de om­rå­den som är mest stra­te­giskt vik­ti­ga för Sve­ri­ges fram­tid. Det är väl­digt märk­ligt att in­te sko­lan hör dit.”

DET ÄR ONEK­LI­GEN svårt att in­te in­stäm­ma i den­na dom över han­te­ring­en av skol­frå­gan. Den är allt får stor och allt för fram­tids­av­gö­ran­de för att han­te­ras som ett van­ligt po­li­tik­om­rå­de. Det­ta ska in­te tol­kas som att po­li­ti­ker och par­ti­er och in­te ska ha åsik­ter om hur vi ut­for­mar en bätt­re sko­la, där­e­mot ha­de det va­rit önsk­värt att på­ver­kan på hur sko­lan ska ut­for­mas ut­gick ifrån en bre­da­re enig­het. I en så­dan enig­het be­hövs i all­ra högs­ta grad, som nu ge­nom Skol­kom­mis­sio­nen, blan­das in pro­fes­sion och forsk­ning för att åstad­kom­ma ett ut­bild­nings­sy­stem som in­te stän­digt skif­tar be­ro­en­de av färg på re­ge­ring­en. I en så­dan mo­dell krävs ock­så läg­re svans­fö­ring och hög­re an­svars­kän­nan­de för möj­li­ga lång­sik­ti­ga po­li­tis­ka kom­pro­mis­ser.

DEN DAG VI kan åstad­kom­ma den­na mo­dell och det­ta ge­men­sam­ma syn­sätt på den svens­ka sko­lan är tro­li­gen mer av­gö­ran­de än al­la för­slag i det be­tän­kan­de som nu lig­ger på re­ge­ring­ens bord. Ska vi nå dit krävs det en öd­mjuk in­ställ­ning från re­ge­ring­en och en än­nu öpp­na­re in­ställ­ning från po­li­ti­ken att lyss­na på de som be­rörs av sko­lans verk­sam­het. Sist men in­te minst krävs det en mer san­sad re­to­rik än den Jan Björ­klund (L) le­ve­re­rar.

Det är onek­li­gen svårt att in­te in­stäm­ma i den­na dom över han­te­ring­en av skol­frå­gan.

Bild: HENRIK MONTGOMERY/TT

KUNSKAPSBYGGANDE. Nå­got som kun­de bi­dra till mer stu­di­e­ro och hög­re kun­skap är om det råd­de li­te mer ord­ning och re­da i skol­de­bat­ten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.