Var­för den­na jakt på frisko­lor?

Hallands Nyheter - - Ledare - MATHIAS GRIMPE Cen­ter­pres­sens Ny­hets­by­rå

Skol­kom­mis­sio­nens för­slag med skol­lott­ning är tänk­ta att ut­jäm­na orätt­vi­sor. Men är det verk­li­gen po­li­ti­kens upp­gift att för­sö­ka jäm­na ut ojäm­lik­het, i det här fal­let skol­segre­ga­tion, ge­nom att ge sig på elev­sam­man­sätt­ning­en? Men sko­lan i sig be­hö­ver in­te va­ra an­led­ning­en till ett lågt skol­re­sul­tat. In­te hel­ler ele­vers bak­grund. En skol­led­ning som in­te styr upp och sät­ter ra­mar och ger de rät­ta för­ut­sätt­ning­ar­na, är det där­e­mot. Skol­kom­mis­sio­nen har där­för bå­de rätt och fel i sin ana­lys.

SKOLOR MED ele­ver som in­te kla­rar kun­skaps­kra­ven kan möj­ligt­vis få lätt­na­der om des­sa ele­ver väl­jer and­ra skolor, men blot­tar sam­ti­digt hu­vud­pro­ble­met – in­kom­pe­ten­sen i hur en sko­la ska dri­vas. Skolor mås­te främst bli bätt­re på dess främs­ta upp­drag – ele­ver­na och de­ras kun­skaps­ut­veck­ling. Och i en­lig­het med skol­la­gen mås­te de där­med även lyc­kas med det­ta – oav­sett ele­ver­nas so­cio­e­ko­no­mis­ka bak­grund.

Att lot­ta ut plat­ser kan lå­ta for­mi­da­belt. Men är ing­et an­nat än en di­keskör­ning med tan­ke på vad en rik­tig skolupp­ryck­ning kun­nat er­bju­da i stäl­let. De ele­ver som står för pro­ble­men, där kränk­ning­ar och våldskul­tur of­ta in­går, kan in­te skju­tas på fram­ti­den. För­sla­get om in­rät­tan­det av ett stat­ligt fi­nan­si­e­rat och re­gle­rat kar­riär­pro­gram för lä­ra­re och rek­to­rer, är där­e­mot ett rik­tigt steg, om det an­vänds rätt. För skolor med ovanstå­en­de pro­blem be­hö­ver främst di­sci­plin.

Att god­tyck­ligt blan­da ele­ver är möj­ligt­vis en ak­tad tan­ke in­om de­lar av so­ci­a­lis­men, men – hör och häp­na – ing­et för­äld­rar i all­män­het är in­tres­se­ra­de av.

OECD HAR I för­väg pe­kat ut vå­ra sko­lors svag­he­ter. De bäs­ta lä­rar­na sägs ha fel ar­bets­plats men för­vän­tas då ock­så job­ba på kraf­tigt pro­blem­fyll­da skolor. Men ut­an en rek­tors för­må­ga att upp­täc­ka och ana­ly­se­ra vil­ka bris­ter som finns, hjäl­per in­te ens de bäs­ta av för­sla­gen. Pro­ble­men för­blir pro­blem.

Var­för den­na stän­di­ga jakt på frisko­lor? Att god­tyck­ligt blan­da ele­ver är möj­ligt­vis en ak­tad tan­ke in­om de­lar av so­ci­a­lis­men, men – hör och häp­na – ing­et för­äld­rar i all­män­het är in­tres­se­ra­de av. Ak­ti­va val ge­nom kö­sy­stem är där­för istäl­let fort­satt rätt väg att ta.

Sko­lans egent­li­ga re­form­be­hov vo­re att in­di­vi­du­a­li­se­ra un­der­vis­ning­en än­nu mer. Först då blir den jäm­lik. Sy­s­te­met med att stö­pa al­la i sam­ma form fun­ge­ra­de yp­per­ligt un­der in­du­stri­re­vo­lu­tio­nen men mind­re bra när vi är mitt i en allom­fat­tan­de au­to­ma­ti­se­ring. Det­ta bor­de Skol­kom­mis­sio­nens ut­red­ning myn­nat ut i. Istäl­let off­ras ele­ver och de­ras fram­tid.

DE EGENT­LI­GA of­fer­lam­men sit­ter dock säk­ra och vanstyr vi­da­re över pro­blem­sko­lor. Det är det­ta och in­te någ­ra si­do­spår som främst be­hö­ver de­bat­te­ras. Skol­la­gen för­blir ty­värr en obe­tyd­lig li­ten skrift tills nå­gon ser sko­lans rik­ti­ga pro­blem.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.