Värl­den minns Gu­er­ni­ca

80 år ef­ter at­tac­ken mot den bas­kis­ka sta­den – den förs­ta vi­da kän­da ter­ror­bomb­ning­en

Hallands Nyheter - - Sverige/världen -

Bom­breg­net för­stör­de näs­tan al­la bygg­na­der. Be­folk­ning­en flyd­de och fron­ten kol­lap­sa­de.

För 80 år se­dan, den 26 april 1937, la­de tys­ka bomb­plan den bas­kis­ka sta­den Gu­er­ni­ca i ru­i­ner. At­tac­ken blev sy­no­nym med be­grep­pet ter­ror­bomb­ning.

Det var vis­ser­li­gen in­te förs­ta gång­en som för­svars­lö­sa ci­vi­la ut­sat­tes för bom­bat­tac­ker i histo­ri­en. Det ha­de bland an­nat skett un­der förs­ta världs­kri­get då tys­kar­na bom­ba­de Eng­land och un­der 1930-ta­let när ja­pa­ner­na bom­ba­de stä­der i Ki­na.

I samt­li­ga fall var det ci­vil­be­folk­ning­en som var må­let – i av­sikt att ska­pa pa­nik och bry­ta ned mot­stånds­vil­jan hos fi­en­den.

Men Gu­er­ni­ca var den förs­ta ter­ror­bomb­ning­en som blev vi­da känd i värl­den. Re­port­rar på plats rap­por­te­ra­de om hän­del­sen vil­ket led­de till star­ka pro­tes­ter mot at­tac­ken.

Strax där­ef­ter blev at­tac­ken för­e­vi­gad av Pablo Pi­cas­so. Hans mål­ning ”Gu­er­ni­ca” för­med­lar den star­ka skräc­ken hos män­ni­skor­na i bom­breg­net.

– Gu­er­ni­ca var nog förs­ta gång­en upp­le­vel­sen av en ter­ror­bomb­ning blev vi­da spridd, sä­ger Gun­nar Åse­li­us, pro­fes­sor i mi­li­tär­histo­ria vid För­svars­hög­sko­lan.

– Ter­ror­bomb­ning var ett kon­cept som dis­ku­te­rats i mi­li­tä­ra kret­sar un­der he­la mel­lan­k­rigs­ti­den. Te­o­rin var att det var möj­ligt att vin­na ett krig en­bart med bomb­ning­ar.

Än­då har av­sik­ten bakom at­tac­ken mot Gu­er­ni­ca va­rit om­tvis­tad. Bomb­ning­en äg­de rum mitt un­der det spans­ka in­bör­des­kri­get, den blo­di­ga kon­flik­ten 1936-39 mel­lan väns­ter- och hö­ger­kraf­ter. Bas­ker­na stred på väns­ter­si­dan och up­pen­bar­li­gen vil­le hö­ger­si­dans le­da­re, den bli­van­de dik­ta­torn Fran­ci­sco Fran­co, ge dem en blo­dig näs­brän­na.

Han bad där­för tys­ka Luft­waf­fe om hjälp. Tysklands in­bland­ning i kri­get var in­te of­fi­ci­ell men na­zistre­gi­men såg ett vär­de i att ge hö­ger­si­dan, fa­lan­gis­ter­na, stöd. På kö­pet fick man chan­sen att tes­ta si­na va­pen i ett rik­tigt krig. Den tys­ka kon­tin­gen­ten, den så kal­la­de Con­dor­le­gi­o­nen, lo­va­de att hjäl­pa till.

At­tac­ken in­led­des halv fem på ef­ter­mid­da­gen den 26 april. Det var mark­nads­dag och många män­ni­skor i rö­rel­se. Dess­utom be­fann sig många flyk­ting­ar i sta­den.

Bomb­pla­nen kom i våg ef­ter våg. I över tre tim­mar reg­na­de bom­ber­na över sta­den. Bå­de spräng- och brand­bom­ber an­vän­des. Pla­nen kom in på myc­ket låg höjd och be­sköt ga­tor­na med kulspru­tor.

Tre fjär­de­de­lar av sta­den för­stör­des, och en­ligt bas­kis­ka upp­gif­ter dö­da­des 1 654 män­ni­skor.

De tys­ka pi­lo­ter­na häv- da­de se­na­re att at­tac­ken var av­sedd att un­der­lät­ta hö­ger­si­dans på­gåen­de of­fen­siv i Baski­en. Det är ett fak­tum att fron­ten kol­lap­sa­de på grund av at­tac­ken och att Gu­er­ni­ca er­öv­ra­des av fa­lan­gis­ter­na två da­gar se­na­re. Men de fles­ta be­dö­ma­re tycks an­se att den främs­ta av­sik­ten var att ter­ro­ri­se­ra ci­vil­be­folk­ning­en.

– Det vik­ti­gas­te var in­te själ­va dö­dan­det. Det vik­ti­gas­te var att folk blev liv­räd­da. Tys­kar­na såg det he­la som ett test för att se om me­to­den fun­ge­ra­de, sä­ger Gun­nar Åse­li­us.

Ro­land Jo­hans­son/tt

KÄL­LA: NE FOTO: AP/EFE

Stor för­öd­el­se. Flyg­bild över Gu­er­ni­ca från 1940, tre år ef­ter bomb­ning­en som för­stör­de sto­ra de­lar av sta­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.