Eu­ro­pas två ut­an­för­skap

Hallands Nyheter - - Ledare - Cen­ter­pres­sens Ny­hets­by­rå

017 ver­kar in­te bli det år då hö­ger­po­pu­lis­ter­na kom till mak­ten i Eu­ro­pa. De blev in­te störst i Ne­der­län­der­na, och in­te i det frans­ka pre­si­dent­va­let. I den and­ra om­gång­en ty­der allt på att Emmanuel Macron vin­ner, kanske med 60 pro­cent av rös­ter­na mot 40 pro­cent för Ma­ri­ne Le Pen. I Tyskland, som snart skall väl­ja ny För­bunds­dag, ge­nom­går Al­ter­na­tiv für Deutschland en le­dar­kris. Och i det brit­tis­ka va­let lär in­te UKIP få någ­ra sto­ra fram­gång­ar.

Vi ser en stark li­be­ral mo­bi­li­se­ring. Brex­it och Trump blev skräm­skott för den tys­ta ma­jo­ri­te­ten. Det öpp­na sam­häl­let är i fa­ra, och EU – ef­ter­krigs­ti­dens vik­ti­gas­te ska­pel­se i Eu­ro­pa, är ho­tad.

Men det att hö­ger­po­pu­lis­men nu tycks hej­das in­ne­bär för­stås in­te att al­la pro­blem är lös­ta. Tvärtom, de pro­blem som dri­vit EU in i da­gens krislä­ge åter­står fort­fa­ran­de att lö­sas. Dit hör de två ut­an­för­skap som drab­bar oli­ka de­lar av Eu­ro­pas be­folk­ning.

Ett hand­lar om de som hal­kat ef­ter och ham­nat vid si­dan av ut­veck­ling­en.

Eu­ro­pa ge­nom­går en stor eko­no­misk om­ställ­ning. Den ti­di­ga­re in­dust­ri­el­la do­mi­nan­sen, med röt­ter i ko­lo­ni­a­lis­men, är nu över. Eu­ro­pe­isk va­ru­pro­duk­tion för­lo­rar sin kon­kur­rens­kraft gente­mot and­ra de­lar av värl­den. Till­väx­ten finns i stäl­let i avan­ce­rad tjäns­te- och kun­skaps­pro­duk­tion av oli­ka slag. Kvar har en tra­di­tio­nell ar­be­tar- och små­fö­re­ta­gar­klass bli­vit, i syn­ner­het i små­or­ter och på lands­byg­den som sett ut­veck­ling­en läm­na dem bakom sig. Där hit­tar vi hö­ger­po­pu­lis­mens re­kry­te­rings­bas. Sär­skilt på­tag­ligt är det­ta i Sy­deu­ro­pa, in­klu­si­ve Frank­ri­ke, där nä­rings­li­vets för­ny­el­se har gått sär­skilt trögt.

DET AND­RA UTANFÖRSKAPET hand­lar om dem som ald­rig släppts in i det eu­ro­pe­is­ka fin­rum­met. In­te ny­kom­ling­ar mest, ut­an ätt­ling­ar till dem som in­vand­rat un­der gång­na år­tion­den. Of­ta från ut­ar­ma­de ti­di­ga­re eu­ro­pe­is­ka ko­lo­ni­er, och som väl­kom­nats hit som bil­lig ar­bets­kraft. I syn­ner­het i Frank­ri­ke ut­gör des­sa en stor och svårt ali­e­ne­rad be­folk­nings­grupp, som be­hand­las som and­ra klas­sens med­bor­ga­re.

De är låg­ut­bil­da­de, ar­bets­lö­sa el­ler lå­gav­lö­na­de och hän­vi­sa­de till ett liv i slumpar­ta­de för­or­ter. De­ras pro­tes­ter märks knap­past i val­re­sul­ta­ten, ut­an ytt­rar sig i drog­miss­bruk, gäng­kri­mi­na­li­tet, åter­kom­man­de kra­val­ler och som en re­kry­te­rings­bas för ter­ro­ris­ter. Och det i sin tur stär­ker stö­det för hö­ger­po­pu­lis­men.

Så om nu Macron blir vald då åter­står hans störs­ta mö­dor. Att gö­ra Frank­ri­ke helt igen. El­ler i var­je fall he­la­re. Och då hjäl­per in­te den gam­la ny­li­be­ra­la mo­del­len. Och so­ci­a­lis­tis­ka lös­ning­ar ver­kar in­te hel­ler fun­ge­ra. Macron be­teck­nar sig som so­ci­al­li­be­ral. Kanske är det nå­got så­dant det mås­te hand­la om. En so­ci­al trygg­het för al­la. Kom­bi­ne­rad med en kre­a­tiv li­be­ral fri­het som gör det möj­ligt för nya pro­duk­ti­va idéer att fö­das och ut­veck­las.

Det är vik­tigt vad som hän­der i Frank­ri­ke, dess pro­blem vå­ra. De två ut­an­för­ska­pen finns över­allt. 2

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.