Kri­tik mot väl­färds­sta­ten

Hallands Nyheter - - Kultur & Nöje - BJÖRN GUNNARSSON

BOKRECENSION

MAJGULL AX­ELS­SON Ditt liv och mitt (Brom­bergs)

Det är myc­ket som är märk­ligt med Mä­rit, hu­vud­per­son i Majgull Ax­els­sons nya ro­man Ditt liv och mitt. Hon har en in­re röst som ta­lar till hen­ne, men hon vill in­te kän­nas vid di­a­gno­sen per­son­lig­hets­klyv­ning.

I stäl­let för­kla­rar hon att rös­ten är hen­nes tvil­ling­sys­ters, som dog vid för­loss­ning­en.

TVILLINGSYSTERNS SJÄL SKA på nå­got sätt ha ta­git sig in i Mä­rits med­ve­tan­de, där den age­rar som ett syn­ner­li­gen på­stri­digt och sko­nings­löst över­jag. En in­re pro­jek­tion av bå­de stor­hets­van­sin­ne och oänd­ligt själv­förakt. Majgull Ax­els­son har rört sig i gräns­lan­det till ma­gisk re­a­lism i ti­di­ga­re ro­ma­ner, mest i suc­cén April­häx­an. Så hon har go­da konst­när­li­ga skäl till att ald­rig ge nå­gon för­kla­ring till Mä­rits märk­li­ga in­re röst. Dess­utom är di­a­lo­gen dem emel­lan ro­ma­nens bä­ran­de te­ma.

Mä­rit har verk­li­gen då­ligt sam­ve­te, fram­för allt för vad som hänt hen­nes äld­re bror: med svår au­tism har han bli­vit skic­kad till sin­nes­slö­an­stalt – det­ta är 1960-ta­let, det het­te så – och där dött på grund av van­vård.

Mä­rits öv­ri­ga fa­milj är, som en vä­nin­na med kun­ska­per i so­ci­alpsy­ko­lo­gi kon­sta­te­rar, gravt dys­funk­tio­nell. En stryk­rädd pap­pa som ef­ter mam­mans för­ti­di­ga död sör­jer i en­sam­het. En gro­teskt elak mor­mor, en mor­far som är fack­pamp och ba­ra vill slå al­la - fram­förallt kvin­nor och barn – på käf­ten. Samt yt­ter­li­ga­re en bror – det har i själ­va ver­ket va­rit en tril­ling­föd­sel – som Mä­rit ha­tar med go­da skäl.

ROMANEN LÄG­GER UT fa­mil­je­histo­ri­en i till­ba­kablic­kar. I Mä­rits nu­plan är hon 70 år, själv­be­lå­ten fö­re det­ta jour­na­list och myc­ket väl­bär­gad, och ska fi­ra fö­del­se­da­gen med den fris­ka bro­dern. Som nu­me­ra in­te är så frisk ut­an sit­ter i rull­stol ef­ter en stro­ke.

Nu är in­te Ax­els­sons ro­man ba­ra en stu­die i dys­funk­tio­nel­la ar­be­tar­klass­fa­mil­jer med svag­hets­förakt, ut­an ock­så en kri­tik mot det folk­hem som fort­fa­ran­de på 1960-ta­let sat­te för­stånds­han­di­kap­pa­de, barn med Downs syndrom, så kal­la­de vanar­ti­ga och van­li­ga psy­kospa­ti­en­ter på fäng­el­se­lik­nan­de an­stal­ter.

AX­ELS­SON SÄLLAR SIG till den sto­ra kri­tik mot väl­färds­sta­ten som gör den till med­skyl­dig till na­zis­tisk eu­ta­na­si, ras­bi­o­lo­gi och all­mänt in­hu­man at­ti­tyd till av­vi­ka­re. Äm­net har va­rit stort i svensk sam­hälls­de­batt de se­nas­te de­cen­ni­er­na, men mis­sar att sna­ra­re än att spär­ra in de ”van­fö­ra” var det till sy­ven­de och sist väl­färds­sta­ten som be­fri­a­de dem. Ge­nom att gö­ra sig kvitt pat­ri­ar­ka­la, na­zi­an­struk­na och re­ak­tio­nä­ra ide­al, och er­sät­ta dem med ega­li­tä­ra och hu­ma­nis­tis­ka. Den histo­ri­en bor­de ock­så be­rät­tas i ro­man­form.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.