Berg­gren har bru­tit iso­le­ring­en

MU­SIK: NYA SKIVAN HAR FÖRT SÅNGAREN TILL­BA­KA TILL VÄRL­DEN

Hallands Nyheter - - Kultur & Nöje - CARL CATO/TT

”Ta­ke me out to­night”. På Ke­vin Wil­li­ams grav­sten står inga år­tal. Ba­ra hans namn och en kort fras lå­nad från The Smit­hs klas­sis­ka låt ”The­re is a light that ne­ver go­es out”. Ta med mig ut i kväll. – Han var min kon­takt med om­värl­den. Det var han väl­digt oro­lig över den sista ti­den. Han var in­te rädd för att dö, men han var oro­lig för vad som skul­le hän­da med mig när han dog, sä­ger Henrik Berg­gren.

HAN OCH KE­VIN var bäs­ta vän­ner. När Ke­vin Wil­li­ams dog i leu­ke­mi 2014 ha­de Henrik Berg­gren drab­bats av sjuk­do­men my­al­gisk ence­falomy­e­lit, kro­niskt trött­hets­syndrom. Sam­ti­digt kra­scha­de en flerå­rig kär­leks­re­la­tion.

– Det var som en van­sin­nig upp­rep­ning av det som hän­de med An­ders, som att det bli­vit ett miss­för­stånd i verk­lig­he­ten och det här kan hän­da, sä­ger Henrik Berg­gren och syf­tar på An­ders Göt­h­berg, vän­nen och gi­tar­ris­ten i Bro­der Daniel, som tog sitt liv 2008.

– Jag ha­de va­rit sjuk i ett halv­år så jag måd­de ju då­ligt, men när allt det här hän­de så drab­ba­des jag av en psy­kisk kol­laps som var gans­ka... to­tal. Jag tor­te­ra­des av ång­est och tvångs­tan­kar, och det led­de till en de­pres­sion.

Henrik Berg­gren iso­le­ra­de sig. Läs­te, lyss­na­de på mu­sik och flyd­de in i en egen, in­re värld. Han sov sto­ra de­lar av da­gar­na, bröt al­la so­ci­a­la kon­tak­ter och fjär­ma­de sig från verk­lig­he­ten. På stan gjor­de man sig lus­tig över so­lo­ski­van som ald­rig kom. Till­ro­pet ”Spe­la ’Sho­re­li­ne’’” blev ett stå­en­de skämt och lå­ten för­ä­ra­des en egen min­nes­sten.

UN­DER BRO­DER DANIELS av­skeds­spel­ning på Way out West 2008 spe­la­de Henrik Berg­gren en ny­skri­ven låt tilläg­nad An­ders Göt­h­berg, men han ha­de in­te släppt nå­gon ny mu­sik se­dan ban­dets sista ski­va ”Cru­el town” från 2003. Men nu, den 5 maj, kom­mer al­bu­met ”Wolfs he­art”.

– Jag be­stäm­de mig för att jag skul­le spe­la in skivan fast jag var sjuk, sä­ger Henrik Berg­gren, och be­skri­ver ar­be­tet i stu­di­on som ”ren gläd­je”.

– Med Bro­der Daniel var vi mot­ar­be­ta­de från al­la håll. Allt var en kamp. Nu kun­de jag gö­ra pre­cis som jag vil­le.

I ef­ter­hand har Henrik Berg­gren in­sett att al­la lå­tar på den nya skivan på oli­ka sätt för­hål­ler sig till sam­ma te­ma: De är åter­blic­kar på li­vet, re­flek­tio­ner över var­för det blev som det blev. I Bro­der Daniel ha­de han skri­vit om dö­den, om ali­e­na­tion, väg­ran att an­pas­sa sig, om att dröm­ma bort si­na da­gar. Ef­ter An­ders Göt­h­bergs död, sjuk­do­men och kri­sen 2014 över­ens­stäm­de hans liv kus­ligt väl med den dikt han ska­pat. Om­vänt skrev han ”Wolfs he­art” i när­mast to­tal en­sam­het men al­bu­met skul­le fö­ra ho­nom till­ba­ka, ut ur mörk­ret.

HENRIK BERGGRENS PER­SON har my­to­lo­gi­se­rats, in­te minst ge­nom hans långa från­va­ro. Hans namn har bli­vit sy­no­nymt med en in­ställ­ning till li­vet, han re­pre­sen­te­rar någon­ting: en mörk svensk in­di­e­kul­tur, ett ”nej”.

– Sa­ker som in­te är ko­he­ren­ta i vår livs­upp­fatt­ning, som att vi har en lut­hersk ar­bet­se­tik men in­te tror på gud, de får ut­spe­la sitt krig i mig. Jag får le­va ut den kon­flik­ten som ställ­fö­re­trä­da­re för and­ra, sä­ger Henrik Berg­gren.

Med hjälp av Bro­der Daniel le­ta­de han ef­ter ka­tar­sis. Han för­sök­te an­vän­da mu­si­ken som ett verk­tyg för få slip­pa kän­na sig kons­tig, för att bli som al­la and­ra. Istäl­let bi­drog ban­det till att trap­pa upp kri­get mot värl­den och Henrik Berg­gren ham­na­de allt mer ut­an­för. I dag har han för­li­kat sig med att va­ra en sym­bol, den som bär kor­set för att män­ni­skor­na i publi­ken själ­va ska få slip­pa, att va­ra ”ut­vald som den som ska kän­na”.

– Jag har ac­cep­te­rat det, ef­tersom jag är sjuk och in­te har nå­got val, sä­ger han och tän­ker ef­ter.

– Nej, jag ha­de in­te ac­cep­te­rat det för­rän jag blev sjuk. Och nu är jag glad för det.

”Wolfs he­art” är in­te en come­back. Det är al­bu­met som har fört Henrik Berg­gren ut ur iso­le­ring­en, till­ba­ka till värl­den. Med åter­blic­kar på sitt liv öpp­nar sångaren från Bro­der Daniel vägen till en fram­tid.

Bild: ADAM IHSE/TT

NÖJD. ”När jag skul­le bör­ja spe­la in skivan ha­de jag all­ting väl­digt klart för mig i hu­vu­det och det blev fak­tiskt pre­cis så. Jag är väl­digt stolt, jag tyc­ker att det är jät­te­bra”, sä­ger Henrik Berg­gren om ”Wolfs he­art” som släpps den 5 maj.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.