Nu ska rym­den stor­stä­das

7500 ton ob­jekt i om­lopps­ba­na runt jor­den – fors­ka­re oro­as över sä­ker­he­ten

Hallands Nyheter - - Sverige/världen -

Ra­ket­de­lar, ut­tjän­ta sa­tel­li­ter och an­nat skräp från 60 års upp­skjut­ning­ar ho­tar män­ni­skor och tek­nik i rym­den.

– Pro­ble­met är på rik­tigt, och ris­ke­rar att för­vär­ras om vi in­te gör nå­got, sä­ger fors­ka­ren Ja­son For­shaw, som an­sva­rar för värl­dens första städ­nings­ex­pe­ri­ment i rym­den.

Den 10 feb­ru­a­ri 2009 hän­de nå­got unikt på natt­him­len 800 kilo­me­ter ovan­för Si­bi­ri­en. Kom­mu­ni­ka­tions­sa­tel­li­ten Iri­di­um 33 smäll­de ihop med en gam­mal av­dan­kad rysk sa­tel­lit i en has­tig­het av 11,3 kilo­me­ter per se­kund.

Sa­tel­li­ter­na splitt­ra­des i hund­ra­tu­sen­tals de­lar runt jor­den. Fort­fa­ran­de stäl­ler vrak­de­lar­na till med pro­blem.

– Även i dag mås­te sa­tel­li­ter i låg om­lopps­ba­na och in­ter­na­tio­nel­la rymd­sta­tio­nen ISS då och då ut­fö­ra kol­li­sions­und­vi­kan­de rö­rel­ser för att skyd­da sig från frag­ment från kol­li­sio­nen, sä­ger Jer-chyi Liou, den ame­ri­kans­ka rymd­sty­rel­sen Na­sas forsk­nings­chef för rymdskräp.

Fö­re­mål i om­lopps­ba­na runt jor­den har ex­tremt hög has­tig­het. Det gör att även små fö­re­mål kan för­stö­ra el­ler ska­da utrust­ning.

23 au­gusti för­ra året märk­te fors­kar­na på den eu­ro­pe­is­ka rymd­sty­rel­sen ESA att de­ras sen­ti­nel­sa­tel­lit tap­pa­de kraft och slogs ur kurs. En 40 cen­ti­me­ter stor kra­ter ha­de bil­dats i sol­pa­ne­len. An­tag­li­gen var det ett li­tet rymdskräp, någ­ra få mil­li­me­ter stort, som träf­fat den.

Liou sä­ger att den stor­le­ken räc­ker för att ut­sät­ta en ast­ro­naut på rymd­pro­me­nad för livs­fa­ra.

– Skrä­pet rör sig tio gång­er så snabbt som en pi­stolku­la. Du skul­le ald­rig hin­na se det, sä­ger han.

Med 7500 ton av ob­jekt i om­lopps­ba­na runt jor­den oro­as fors­kar­na över sä­ker­he­ten. Och in­tres­set för att skic­ka upp fö­re­mål i rym­den fort­sät­ter.

–Pro­ble­met blir sär­skilt stort för det finns sär­skil­da ba­nor rund jor­den som vi be­hö­ver an­vän­da till mil­jöö­ver­vak­ning, vä­der- och na­vi­ga­tions­sa­tel­li­ter. När de ba­nor­na blir ned­skrä­pa­de blir det far­ligt, sä­ger Johan Köhler, an­sva­rig för rymdskrot på svens­ka Rymd­sty­rel­sen.

Na­sa och det ame­ri­kans­ka flyg­vap­net föl­jer ock­så rymdskrot stör­re än tio cen­ti­me­ter, om­kring 23 000 ob­jekt, med hjälp av te­leskop och mark­ba­se­rad ra­dar. Ser det ut att pas­se­ra i när­he­ten av ISS el­ler en sa­tel­lit får man helt en­kelt flyt­ta dem.

Fors­kar­na fun­de­rar på hur pro­ble­met ska kun­na tack­las. På brit­tis­ka Uni­ver­si­ty of Sur­rey le­der Ja­son For­shaw pro­jek­tet REMOVEDEBRIS, som i slu­tet av året ska skju­ta upp en sa­tel­lit för värl­dens första rymd­städ­nings­ex­pe­ri­ment.

– Al­ter­na­ti­ven är att flyt­ta skrä­pet ut i ytt­re rym­den el­ler när­ma­re jor­den. Vår lös­ning kal­las ak­tiv skärp­bort­tag­ning, du fång­ar sa­tel­li­ten och drar den mot jor­den så att den brin­ner upp.

Ex­pe­ri­men­ten gäl­ler fle­ra oli­ka tek­ni­ker – bland an­nat ett nät, en har­pun och na­vi­ga­tions­ut­rust­ning.

–Må­let är att få de här tek­ni­ker­na att mog­na, sä­ger For­shaw.

Sa­tel­li­ten kom­mer att ha med sig eget test­skräp, som skjuts ut från sa­tel­li­ten, och se­dan fång­as in.

– Det sista ex­pe­ri­men­tet är ett dragse­gel, det ex­pan­de­rar i rym­den och täc­ker ett stort om­rå­de. Det ska­par mer drag­kraft till sa­tel­li­ten, som in­ne­bär att den sjun­ker snab­ba­re mot jor­den och brin­ner upp. Vi vill ju in­te ska­pa mer skräp med ex­pe­ri­men­tet, sä­ger For­shaw.

Gustav Sjö­holm/tt

FOTO: DA­VID DUCROS/ESA

Städupp­drag. ESA:S upp­drag ”E.de­or­bit” kan bli det första som tar ner en ic­ke­fun­ge­ran­de sa­tel­lit från rym­den om­kring 2023. Ett för­be­re­dan­de ex­pe­ri­ment vid Uni­ver­si­ty of Sur­rey skjuts upp i år.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.