Hur ser EU:S fram­tid ut?

Hallands Nyheter - - Ledare - JO­HAN ÖRJES Cen­ter­pres­sens nny­hets­by­rå

Det sam­ar­be­te som idag he­ter Eu­ro­pe­is­ka uni­o­nen har växt fram un­der sex de­cen­ni­er. Det har lång­t­i­från va­rit nå­gon sta­dig ut­veck­ling, tvärtom har kri­ser­na va­rit många. Hit­tills har dock rikt­ning­en än­då va­rit tyd­lig, även om has­tig­he­ten va­ri­e­rat. Fler län­der sam­ar­be­tar allt dju­pa­re in­om allt fler om­rå­den.

FRÅ­GAN ÄR DOCK om in­te EU idag står in­för ett av­gö­ran­de väg­val där grän­sen är nådd för den gam­la in­rikt­ning­en. I och med Stor­bri­tan­ni­ens val att läm­na uni­o­nen är det förs­ta gång­en nå­got med­lems­land trä­der ut ur EU. Sam­ti­digt ser vi ten­den­ser i fle­ra län­der att med­lem­ska­pet ifrå­ga­sätts.

I Frankrike vann i och för sig den Eu-po­si­ti­ve Em­ma­nu­el Macron pre­si­dent­va­let över­ty­gan­de, men även i de ur­sprung­li­ga med­lems­län­der­na finns det idag sto­ra de­lar av be­folk­ning­en som ifrå­ga­sät­ter med­lem­ska­pet. Även om EU som or­ga­ni­sa­tion fort­fa­ran­de finns om tju­go år, är frå­gan vil­ken eu­ro­pe­isk uni­on vi kom­mer att se i fram­ti­den.

EU-KOM­MIS­SIO­NEN HAR SJÄL­VA pub­li­ce­rat en Vit­bok om EU:S fram­tid som må­lar upp fem sce­na­ri­er fram till 2025 för uni­o­nens ut­veck­ling: Att fort­sät­ta som för­ut. En­bart den in­re mark­na­den. De som vill ha mer gör mer. Gö­ra mind­re men gö­ra det ef­fek­ti­va­re. Gö­ra myc­ket mer till­sam­mans.

Som ut­veck­ling­en är just nu är det väl få som tror på en ut­veck­ling en­ligt det sista al­ter­na­ti­vet – gö­ra myc­ket mer till­sam­mans. En kraf­tig ut­ök­ning av om­fång­et på EU:S be­fo­gen­he­ter skul­le tro­li­gen rätt snart re­sul­te­ra i att än­nu fler län­der val­de att läm­na sam­ar­be­tet och det skul­le till och med kun­na kol­lap­sa.

I SVE­RI­GE BE­HÖVS nu en dis­kus­sion om vil­ket EU vi vill se i fram­ti­den. Frå­gan om det svens­ka Eu-med­lem­ska­pet av­gjor­des i en folk­om­röst­ning, lik­som frå­gan om Sve­ri­ge skul­le an­slu­ta sig till den ge­men­sam­ma va­lu­tan. Det finns idag ing­et stöd för att bry­ta upp från nå­got av des­sa val. Men frå­gan är vil­ken in­rikt­ning Sve­ri­ges med­bor­ga­re och vå­ra re­pre­sen­tan­ter vill ha när det gäl­ler EU:S fram­tid. Där finns ing­en tyd­ligt for­mu­le­rad in­rikt­ning.

Idag hand­lar Eu-debatten of­ta om de­tal­jer, till ex­em­pel när vis­sa in­tres­se­grup­per ut­i­från si­na eg­na sär­in­tres­sen tyc­ker att EU styr för myc­ket el­ler för li­te. Of­ta är det den som i det na­tio­nel­la sam­man­hang­et har svårt att få ge­hör för sin syn som vän­der sig till EU för stöd – det kan hand­la om att man vill ha lät­ta­re att säl­ja al­ko­hol, för­hind­ra var­g­jakt el­ler ha mer för­äld­ra­le­dig­het.

VI MÅS­TE LYF­TA debatten, i Sve­ri­ge och i Eu­ro­pa, över des­sa kon­kre­ta frå­gor och åt­minsto­ne för­sö­ka få en prin­ci­piell kon­sti­tu­tio­nell de­batt om vil­ken roll den Eu­ro­pe­is­ka uni­o­nen ska ha i vårt stats­skick. Vil­ka ty­per av frå­gor ska av­gö­ras på den eu­ro­pe­is­ka ni­vån och vil­ka bör fort­satt han­te­ras på na­tio­nal­stats­ni­vå. Det är först när vi i Sve­ri­ge och Eu­ro­pa är nå­gorlun­da över­ens om vad EU är bra för som EU som in­sti­tu­tion kan kän­na sig trygg in­för fram­ti­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.