Om du vill le­va, und­vik ekva­torn

Stor risk att bli uppä­ten där

Hallands Nyheter - - Sverige/världen -

Ris­ken att bli uppä­ten är störst vid ekva­torn. Vill man le­va ska man sö­ka sig mot po­ler­na.

Den re­geln gäl­ler san­no­likt för de fles­ta djur, och har nu tes­tats i ett ex­pe­ri­ment.

I ex­pe­ri­men­tet un­der­sök­te man hur stor ris­ken är för fjä­rilslar­ver att bli dö­da­de av oli­ka rovdjur på oli­ka plat­ser på jord­klo­tet.

Re­sul­ta­tet är slå­en­de: fjä­rilslar­ver i Sve­ri­ge och and­ra nord­li­ga om­rå­den lö­per åt­ta gång­er mind­re risk att bli uppät­na jäm­fört med fjä­rilslar­ver i tro­pi­ker­na.

För att be­räk­na ris­ker­na an­vän­de man sig av lar­vattrap­per till­ver­ka­de av mo­del­le­ra. Attrap­per­na ser ut som äk­ta lar­ver och blir ofel­bart at­tac­ke­ra­de av fåg­lar el­ler ro­vin­sek­ter om de upp­täcks.

Näs­tan 3 000 at­trap­per pla­ce­ra­des ut i na­tu­ren på 31 plat­ser över he­la jord­klo­tet. I stu­di­en, som pub­li­ce­ras i Sci­ence, del­tog 40 fors­ka­re från 21 län­der, in­klu­si­ve Sve­ri­ge.

At­trap­per av det här sla­get har an­vänts ti­di­ga­re för att un­der­sö­ka pre­da­tion på in­sek­ter – och me­to­den fun­ge­rar. Rovdjur som an­gri­per de fej­ka­de lar­ver­na släp­per ta­get så fort de upp­täc­ker att de in­te är ät­ba­ra.

Attrap­per­na lim­mas fast på väx­ter och när de sam­las in kan man lätt, ge­nom bit­mär­ken som rov­dju­ren läm­nat ef­ter sig, se hur många av dem som at­tac­ke­rats.

Re­sul­ta­tet ger ett myc­ket tyd­ligt svar. För var­je bredd­grad norrut el­ler sö­derut från ekva­torn mins­kar döds­ris­ken för en fjä­rilslarv med 2,7 pro­cent.

Sam­ma prin­cip gäl­ler i bergs­trak­ter – ju hög­re upp, desto läg­re risk.

– Det­ta gäl­ler sä­kert ge­ne­rellt för de fles­ta in­sek­ter över he­la jor­den. Jag tror per­son­li­gen att det gäl­ler för al­la or­ga­nis­mer, även rygg­rads­djur, sä­ger Tomas Ros­lin, pro­fes­sor i in­sekt­se­ko­lo­gi vid SLU i Uppsa­la.

In­tres­sant nog upp­täck­te man ock­så att det var ro­vin­sek­ter, in­te fåg­lar el­ler dägg­djur, som gjor­de att döds­ris­ken för lar­ver­na öka­de i tro­pi­ker­na.

– Bit­mär­ke­na an­ty­der att det of­tast var my­ror som stod för at­tac­ker­na, sä­ger Ros­lin.

Frå­gan är hur fjä­ri­lar­na i tro­pi­ker­na kom­pen­se­rar för den hög­re döds­ris­ken. Ing­et vet sä­kert.

–Det finns nog fle­ra av dem. Dels finns det många fler ar­ter vid ekva­torn, och de har möj­li­gen stör­re ung­pro­duk­tion. Men det är ock­så tro­ligt att de har ut­veck­lat star­ka­re för­svar, ex­em­pel­vis gif­ter, och bätt­re ka­mou­flage, sä­ger Ros­lin.

Ro­land Jo­hans­son/tt

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.