”Det här är det störs­ta jag del­ta­git i hit­tills”

DI­RI­GENT: ANDRE­AS SAT­SAR BÅ­DE LO­KALT OCH IN­TER­NA­TIO­NELLT

Hallands Nyheter - - Livets Gång - Le­na Berglund 010-471 53 63 ∙ le­na.berglund@hn.se

Not­stäl­let på fly­geln i var­dags­rum­met är lad­dat. Andre­as har för­be­rett sig länge. Förs­ta pris är cir­ka 20 000 eu­ro och eg­na kon­ser­ter. Ba­ra att va­ra en av de tolv ut­tag­na till täv­ling­en är stort.

Un­der den förs­ta etap­pen ska han di­ri­ge­ra två av de sju sym­fo­ni­er som in­går i täv­ling­en. Det är allt från Lud­wig van Be­et­ho­vens sym­fo­ni num­mer 8 till Gio­ac­chi­no Ros­si­nis ou­ver­tyr till Bar­be­ra­ren i Se­vil­la. Ex­akt vil­ka det blir får han ve­ta på plats. Går han, som en av fy­ra, vi­da­re är täv­ling­ens and­ra etapp i ok­to­ber.

– Det här är det störs­ta jag del­ta­git i hit­tills. Mitt ar­be­te in­ne­bär att jag stän­digt sätts på prov, och det kan ibland va­ra job­bigt. Men det bäs­ta är att va­ra sig själv och gö­ra så gott man kan, sä­ger han.

RE­DAN NÄR ANDRE­AS som barn vil­le bör­ja i mu­sik­klass i fy­ran fick han ge­nom­gå en ut­tag­ning, då låg fo­kus på kör­sång. När han se­dan bör­ja­de i mu­sik­klas­sen val­de han valt­horn som sitt in­stru­ment, var­för är han i dag in­te rik­tigt sä­ker på.

– Jag vil­le spe­la blås­in­stru­ment. Kanske var ut­se­en­det loc­kan­de för mig som barn? Valt­horn pas­sar min ka­rak­tär, den är mångsidigt med en ljuv och fyl­lig klang sam­ti­digt som det ock­så går att spe­la kraft­fullt mi­li­tä­riskt och he­ro­iskt.

I gym­na­si­et var det åter­i­gen en ut­tag­ning. Andre­as sök­te till Söd­ra La­tins yr­kes­mu­si­ker­lin­je i Stock­holm och kom in. Men valt­hor­net ham­na­de med ti­den i bak­grun­den när Andre­as fick prö­va på att bli di­ri­gent.

– Jag kän­de att det var nå­got jag vil­le ut­fors­ka vi­da­re. Det var li­te an­norlun­da mot den van­li­ga mu­si­ker­rol­len. Jag fick bra gen­svar och triv­des. Det var häf­tigt med al­la kom­pi­sar i or­kes­tern. Den po­si­ti­va feed­bac­ken från lä­rar­na fick mig att vå­ga fort­sät­ta.

Andre­as sök­te till Kung­li­ga mu­sik­hög­sko­lan i Stock­holm. Åter­i­gen sat­tes han på prov, och fick en plats. För­u­tom att få stu­de­ra musik fann han på sko­lan den kvin­na han i dag är gift med. Hon he­ter Sara Hjort och är se­dan fy­ra år kyr­ko­mu­si­ker i Var­berg. Och den sto­ra an­led­ning­en till att Andre­as se­dan två år är Var­bergs­bo.

– VAR­BERG ÄR en jät­te­fin stad och vi trivs. En för­del med mitt ar­be­te är att det är in­ter­na­tio­nellt, jag är på oli­ka plat­ser i Sve­ri­ge och värl­den, var jag är bo­satt har ing­en be­ty­del­se.

För­u­tom sin mu­si­ka­lis­ka utbildning på Kung­li­ga mu­sik­hög­sko­lan fick Andre­as un­der stu­di­e­ti­den tes­ta si­na ving­ar samt möj­lig­het att ska­pa ett kon­takt­nät. Han led­de sto­ra or­kest­rar, bland dem: Kung­li­ga Hov­ka­pel­let, Norr­landso­pe­rans sym­fo­nior­kes­ter och Gäv­le sym­fo­nior­kes­ter.

– Någ­ra av de häf­ti­gas­te jag va­rit med om är när jag di­ri­ge­ra­de Kung­li­ga Hov­ka­pel­let på Kung­li­ga Ope­ran och när jag di­ri­ge­ra­de Je­an Si­be­li­us mäk­ti­ga sym­fo­ni nr 2 på min ex­a­menskon­sert med Norr­kö­pings Sym­fo­nior­kes­ter.

För två år se­dan tog Andre­as sin

Hem­ma hos Andre­as Eriks­son Hjort på Drott­ning Blan­kas plats i Var­berg på­går för­be­re­del­ser. Snart ska Andre­as del­ta i en av värl­dens mest be­ty­del­se­ful­la ta­lang­täv­ling­ar för unga di­ri­gen­ter. Plats: Par­ma i Ita­li­en.

mas­terex­a­men i or­kes­ter­di­ri­ge­ring och se­dan dess har han bland an­nat job­bat i Stock­holm, Umeå, Helsing­borg, Gö­te­borg, Ka­towice i söd­ra Po­len och Glas­gow.

SOM DI­RI­GENT MÅS­TE Andre­as i för­väg no­ga ana­ly­se­ra och för­be­re­da de mu­si­ka­lis­ka ver­ken som ska fram­fö­ras, för­stå al­la in­stru­ment och fun­ge­ra som en bra le­da­re. Of­ta är upp­dra­gen ba­ra för en kor­ta­re tid. Di­ri­gen­ten mås­te snabbt för­stå stäm­ning­en i grup­pen och kun­na in­spi­re­ra.

– Även om det finns no­ter att föl­ja så har al­la di­ri­gen­ter en per­son­lig stil. Tem­pe­ra­men­tet ly­ser ige­nom. Mås­te jag be­skri­va mig själv som di­ri­gent så skul­le jag nog kal­la mig pas­sio­ne­rad, upp­munt­ran­de och vil­je­stark.

Di­ri­gen­ter­nas rö­rel­ser och and­ra ut­tryck­sätt är i grun­den gans­ka li­ka, men skill­na­den är än­då stor. Andre­as övar of­ta fram­för en spe­gel hem­ma.

– Det är som att spe­la luft­gi­tarr (skratt).

Andre­as har in­spi­re­rats av Varbergs vack­ra te­a­ter med guld, röd sam­met och vack­ra tak­mål­ning­ar från 1895 och är mitt i si­na eg­na täv­lings­för­be­re­del­ser i full gång med att pla­ne­ra en som­ma­ro­pe­ra au­gusti 2018.

– Vi har star­tat föreningen Ope­ra War­berg. Vi­sio­nen är att vi ska ska­pa en häf­tig ope­raupp­le­vel­se i ett in­timt for­mat. Det kom­mer att bli tre fö­re­ställ­ning­ar. Ett helt li­tet oper­a­kom­pa­ni kom­mer att bo och re­pe­te­ra här i Var­berg.

Bild: AN­NI­KA KARLBOM

MYC­KET ATT FUN­DE­RA ÖVER. Sju sym­fo­ni­er mås­te sit­ta som en smäck fö­re 29 maj.

1 feb­ru­a­ri.

Bild: ADRI­AN ERIKS­SON

KONSERTHUS. Andre­as di­ri­ge­rar Väst­ra Gö­ta­lands Ung­doms­sym­fo­ni­ker Or­kes­tern spe­lar ”The Young Per­sons Gui­de to the Or­chest­ra”.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.