Fem­tio år med du – re­for­men som låg rätt i ti­den

Hallands Nyheter - - Sverige/världen -

I fem­tio år har svens­ka fol­ket va­rit du med varand­ra. Re­for­men för­enk­la­de det svens­ka språ­ket och so­pa­de bort so­ci­a­la sta­tus­mar­kö­rer, be­rät­tar histo­ri­kern Dick Har­ri­son.

Frå­gan är om till­ta­let ni har en plats i Sve­ri­ge i dag.

Den 3 ju­li 1967 höll Bror Rex­ed, che­fen för Me­di­ci­nal­sty­rel­sen, sitt be­röm­da tal där han upp­ma­na­de de an­ställ­da att sä­ga Bror och du till ho­nom. Det har pe­kats ut som start­skot­tet på du-re­for­men, men en­ligt Har­ri­son är det fel.

– Han gjor­de en stor grej av det of­fent­ligt, så han gav det ex­tra fart ef­tersom det blev en sym­bol­hän­del­se. Men det var nå­got som låg i ti­den. Man ha­de re­dan bör­jat an­vän­da du på ett prag­ma­tiskt sätt på fle­ra myn­dig­he­ter för att det är lät­ta­re, sä­ger Dick Har­ri­son som är pro­fes­sor vid Lunds uni­ver­si­tet.

Fram till 1950- och 1960-ta­let bor de fles­ta på lan­det, men nu flyt­tar många in i tä­tor­ter och plöts­ligt är man om­gi­ven av män­ni­skor som man in­te rik­tigt vet hur man ska pra­ta med.

– Det som hän­der vid in­flytt­ning­en till tä­tor­ter är att man bör­jar träf­fa många, många fler män­ni­skor än ti­di­ga­re. Man blir ge­nast mer so­ci­al, ofri­vil­ligt. Då bör­jar de gam­la in­van­da sät­ten att pra­ta och um­gås att luck­ras upp, sä­ger Dick Har­ri­son.

Att till­ta­la nå­gon med ni, ut­an att an­vän­da ti­tel kan va­ra ett sätt att mar­ke­ra att man står över nå­gon i so­ci­al sta­tus. Du-re­for­men lig­ger ock­så i ti­den med den so­ci­a­lis­tis­ka an­dan att gö­ra sig av med so­ci­a­la sta­tus­mar­ke­ring­ar.

I dag an­vänds ni som till­tal ibland in­om ho­tell och ser­vice­nä­ring. En­ligt Mag­da­le­na Rib­bing, folkvett­s­ex­pert i Da­gens Nyheter, byg­ger det på ett miss­för­stånd.

– Ett ”ni” ut­an fö­re­gå­en­de di­rekt till­tal, ex­em­pel­vis fru Karls­son, är in­te ar­tigt. Det har va­rit över­he­tens sätt att ta­la till un­der­ställ­da. Nu tror jag att per­so­ner som är unga ut­går från att det är ar­tigt och vän­ligt, så egent­li­gen skul­le man ac­cep­te­ra det. Men de som är äld­re tyc­ker in­te att det är trev­ligt, sä­ger Rib­bing.

Dick Har­ri­son tyc­ker att till­ta­let ni fort­fa­ran­de har en funk­tion att fyl­la i språ­ket i dag och att be­ty­del­sen har änd­rats.

– Or­det ni ha­de två funk­tio­ner förr. Dels an­vän­de man det till folk som man in­te rik­tigt viss­te var man ha­de men som man an­såg var li­te mind­re, det ne­ga­ti­va ni­an­det. Men man an­vän­de det ock­så all­mänt för folk man in­te kän­de för att man in­te vil­la släp­pa in dem, sä­ger han.

Det an­vän­des allt­så för att mar­ke­ra gräns mel­lan fa­milj och and­ra.

– Det ni­an­det har levt kvar och bör­jat upp­fat­tas som det ar­ti­ga sät­tet att pra­ta.

Ma­til­da Träff/tt

FOTO: TT/ARKIV

Bror Rex­ed.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.