Ju­ris­ter nya ti­dens ge­ne­ra­ler

Da­gens po­li­ti­ker i Latinamerika har bör­jat an­vän­da la­gen som va­pen i stäl­let för våld

Hallands Nyheter - - Sverige/världen -

La­ti­na­me­ri­kas mo­der­na histo­ria präg­la­des länge av blo­di­ga mi­li­tärkup­per. Men i stäl­let för strids­vag­nar har da­gens po­li­ti­ker bör­jat an­vän­da la­gen som va­pen för el­ler emot mak­ten – i så kal­la­de ”mjuka kup­per”.

– I brä­schen för den här nya ty­pen av mjuka kup­per finns fram­för allt ju­ris­ter och in­te mi­li­tä­rer, sä­ger Andrés Ri­va­ro­la, fö­re­stån­da­re för La­ti­na­me­ri­ka­in­sti­tu­tet vid Stock­holms uni­ver­si­tet.

Ef­ter en lång pe­ri­od av fred­li­ga och de­mo­kra­tis­ka makt­skif­ten i de fles­ta län­der i Latinamerika kom stats­kup­pen i ju­ni 2009 i Hon­du­ras som ett eko från en mör­ka­re tid. Den folk­val­da väns­ter­pre­si­den­ten Ma­nu­el Ze­laya kid­nap­pa­des i sitt hem av mi­li­tä­ren, och de­por­te­ra­des.

Kup­pen skil­de sig dock från de som re­gi­o­nen tving­a­des vän­ja sig vid un­der 1960­, 70­ och 80­ta­len. Dels var den mind­re blo­dig, dels av­lös­tes den av nya val. Men dess­utom be­mö­da­de sig kupp­ma­kar­na med att ut­må­la den som lag­lig. De häv­da­de att de räd­dat lan­det från Ze­lay­as pla­ner på en folk­om­röst­ning om att tillå­ta pre­si­den­ten att stäl­la upp för en and­ra man­dat­pe­ri­od.

–Jag har in­te bli­vit pre­si­dent ge­nom en stats­kupp ut­an i en full­stän­digt le­gal pro­cess, för­säk­ra­de den ti­di­ga­re tal­man­nen Ro­ber­to Miche­let­ti ef­ter mak­tö­ver­ta­gan­det.

När Pa­ra­gu­ays väns­ter­le­da­re Fer­nan­do Lu­go tre år senare av­sat­tes och er­sat­tes av sin vice­pre­si­dent sked­de det helt med ju­ri­dis­ka me­del. Detta ge­nom en has­tigt sam­man­kal­lad riks­rätt där han fäll­des av den op­po­si­tions­kon­trol­le­ra­de kon­gres­sen.

Pro­ces­sen ifrå­ga­sat­tes kraf­tigt av grann­län­der­na och fick många att bör­ja pra­ta om en ”mjuk kupp”.

Andrés Ri­va­ro­la be­grep­pet:

– Vad som sker är att man ge­nom oli­ka ty­per av kon­sti­tu­tio­nel­la tolk­ning­ar för­sö­ker få till re­ge­rings­skif­ten, sät­ta stopp för en viss po­li­tik, el­ler hål­la fast vid mak­ten.

pre­ci­se­rar

2016 var det dags igen, den här gång­en i Bra­si­li­en. Pre­si­den­ten och le­da­ren för Ar­be­tar­par­ti­et (PT), Dil­ma Rous­seff, av­sat­tes ef­ter en läng­re riks­rätts­pro­cess. Mo­ti­vet var den enor­ma kor­rup­tions­här­va som in­vol­ve­ra­de po­li­ti­ker från al­la lä­ger, men själ­va åta­let gäll­de en för­se­el­se kring stats­bud­ge­ten ef­tersom man in­te hit­ta­de be­vis på att Rous­seff va­rit di­rekt in­blan­dad i kor­rup­tion.

Mak­ten togs över av vice­pre­si­dent Michel Te­mer, som nu själv miss­tänks för att ha va­rit djupt in­syl­tad i här­van.

– Den eko­no­mis­ka kri­sen i de la­ti­na­me­ri­kans­ka län­der­na har ökat gro­grun­den för star­ka po­li­tis­ka spän­ning­ar. Förr i ti­den skul­le det här van­ligt­vis ha lett till att mi­li­tä­ren går in. Men mi­li­tärkup­per har väl­digt li­ten le­gi­ti­mi­tet, de­mo­kra­tin står trots allt stark, sä­ger Andrés Ri­va­ro­la.

–Det be­ty­der in­te att de här lös­ning­ar­na har folk­ligt stöd. I många fall sker de med ett starkt mot­stånd som till ex­em­pel i fal­let Bra­si­li­en, där den nya re­ge­ring­en har än­nu mind­re stöd av be­folk­ning­en än den ti­di­ga­re.

I krishär­ja­de Venezuela har pre­si­dent Ni­colás Ma­du­ro an­kla­gats för kuppar­ta­de me­to­der ef­ter att den re­ge­rings­kon­trol­le­ra­de högs­ta dom­sto­len i vå­ras helt so­ni­ka upp­häv­de par­la­men­tets makt. Be­slu­tet har se­dan dess åter­kal­lats. Men re­ge­ring­en be­skylls nu för att vil­ja kring­gå kon­gres­sen ge­nom pla­ner­na på att ska­pa en kon­sti­tu­e­ran­de för­sam­ling med sik­te på att skri­va om kon­sti­tu­tio­nen.

Op­po­si­tio­nen, å sin si­da, har länge för­sökt dri­va ige­nom ny­val och har ho­tat att stäl­la Ma­du­ro in­för riks­rätt. Det har fått re­ge­ring­en att i sin tur kas­ta kup­pan­kla­gel­ser mot si­na mot­stån­da­re.

Även i Bo­li­via har det po­li­tis­ka slag­fäl­tet till viss del flyt­tat över till den ju­ri­dis­ka sfä­ren. Re­ge­ring­en le­tar just nu med ljus och lyk­ta ef­ter ett sätt för pre­si­dent Evo Mo­ra­les att kun­na stäl­la upp för en fjär­de man­dat­pe­ri­od, i strid med be­stäm­mel­sen i den nu­va­ran­de kon­sti­tu­tio­nen.

Mat­ti­as Mächs/tt

FOTO: ERALDO PERES/AP/ARKIV

Av­sat­te pre­si­den­ten. Den då­va­ran­de chefs­do­ma­ren för Bra­si­li­ens högs­ta dom­stol, Ri­car­do Le­wan­dowski, i mit­ten, i sam­tal med se­na­to­rer i sam­band med riks­rätts­pro­ces­sen mot lan­dets för­ra pre­si­dent Dil­ma Rous­seff i au­gusti 2016.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.