”En livs­far­lig van­sin­nes­drog har styrt mitt liv!”

Hallands Nyheter - - Livets Gång -

Iskri­van­de stund har jag va­rit snus­fri i sju dygn. Det trod­de jag ald­rig, att jag skul­le tvär­slu­ta snu­sa från en dag till en an­nan. Im­po­ne­ran­de. Men jag är ock­så rus­kigt be­svi­ken på mig själv. Var­för bör­ja­de jag över­hu­vud­ta­get? Jag har re­dan slu­tat en gång, men nå­gon sjuk del i min själv­plå­gar­hjär­na ville så gär­na ut­sät­ta mig för en så­dan här av­gift­ning till. Tvi.

EN NOR­MAL DAG i mitt snu­sar­liv har sett ut så här: Vak­na på mor­go­nen – gå ut i hal­len och ta en snus – smac­ka för­nöjt – på­bör­ja da­gen. Stop­pa in ny snus var­je gång jag på­bör­jar ett nytt mo­ment, ta dubbel dos vid stress.

Den här vec­kans ic­kesnu­sar­da­gar har sett ut en­ligt föl­jan­de: Vak­na på mor­go­nen – gå ut i kö­ket och knö­la in li­te Torky un­der läp­pen – snyf­ta djupt – på­minn mig själv om att li­vet har en mening ut­an ni­ko­tin – över­lev. FAT­TAR NI EL­LER!? En livs­far­lig van­sin­nes­drog har styrt mitt liv! Helt kok­ko.

UJAMEJA VIL­KEN VEC­KA det har va­rit allt­så. Jag har trott att jag va­rit dö­en­de och jag har känt mig fris­ka­re än jag gjort på länge. Jag har svet­tats li­ter­vis. Jag har, den hårda vägen, lärt mig att ra­den på tuggum­mi­pa­ke­ten som ly­der ”över­dri­ven kon­sum­tion kan ha lax­e­ran­de ef­fekt” är nå­got man bör ta på all­var

JAG HAR LÅTSASSNU­SAT en li­ten skog i form av hus­hålls­pap­per, kaffe­fil­ter, ser­vet­ter, ko­pi­e­rings­pap­per och di­ver­se and­ra pap­per­stus­sar jag kom­mit över. Jag har ätit så myc­ket hal­stablet­ter att tung­an är helt ut­mat­tad, jag har trä­nings­värk i kä­kar­na, och jag har vant mig vid att dric­ka kaf­fe med nå­got som sma­kar tand­kräm un­der läp­pen.

”Jag har låtsassnu­sat en li­ten skog i form av hus­hålls­pap­per, kaffe­fil­ter, ser­vet­ter, ko­pi­e­rings­pap­per och di­ver­se and­ra pap­per­stus­sar jag kom­mit över”

JAG HAR SÖKT sub­sti­tut och kic­kar över­allt, och det hit­tills mest ef­fek­ti­va kom in­i­från mig själv. Jag har fått en su­per­hjäl­te­kraft. Vid mins­ta lil­la ir­ri­ta­tion så väcks ett im­po­ne­ran­de ur­sin­ne i mig, och det som hän­der sen är helt otro­ligt. På job­bet träf­fa­de jag på ett me­gastort par­kett­golv som väg­ra­de bli rent – ur­sin­net for ut i mi­na nä­var och jag kas­ta­de mig ner på al­la fy­ra och vre­dessku­ra­de det till per­fek­tion.

EN MOBILAPP MISSADE att re­gi­stre­ra att jag ha­de cyk­lat en mil­jon mil – ur­sin­net tog på mig mi­na lö­par­s­kor och tving­a­de mig att jog­ga sam­ma sträc­ka för att ap­pen skul­le fat­ta. Ohygg­li­ga mäng­der ex­tra­mo­tion! För­mod­li­gen är det ba­ra en fas, men har jag tur får jag be­hål­la kraf­ten. För så länge jag ba­ra ger mig på dö­da ting så är det fan­tas­tiskt. Jag har ut­rät­tat mer den här vec­kan än vad jag gjort på he­la året. Slu­ta ni­ko­ti­ne­ra – ut­rät­ta stor­dåd! El­ler, jag ska in­te sä­ga för myc­ket, jag kanske är död imor­gon. Det sväng­er snabbt! Snäl­la he­ja på mig!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.