För 150 år se­dan sväl­te vi

In­sam­ling­ar i Eng­land till de nöd­li­dan­de i fat­ti­ga Nor­den

Hallands Nyheter - - Sverige/världen - Ro­land Jo­hans­son/tt

Vå­ren var ex­tremt kall, och så sent som i maj var he­la nor­ra Ös­ter­sjön fort­fa­ran­de is­be­lagd. Miss­väx­ten blev to­tal och snart bör­ja­de folk sväl­ta.

I Eng­land sam­la­des mat in till de nöd­li­dan­de i det fat­ti­ga lan­det i norr. Men hjäl­pen kom ald­rig fram. Det­ta var Sve­ri­ge 1867, för 150 år se­dan. Det var den se­nas­te gång­en vårt land drab­ba­des av rik­tig svält.

Lan­det ha­de drygt fy­ra mil­jo­ner in­vå­na­re, och 70 pro­cent av be­folk­ning­en liv­när­de sig fort­fa­ran­de på jord­bruk, of­ta un­der elän­di­ga för­hål­lan­den. Själv­hus­håll var nor­men – och när skör­den slog fel stod kri­sen för dör­ren.

– Det var på det vi­set i det gam­la agrar­sam­häl­let. Män­ni­skor­na kun­de räk­na med två–tre nödår per år­tion­de, sä­ger Åke Sand­ström, pro­fes­sor i histo­ria vid Uppsa­la uni­ver­si­tet.

År 1867 följ­des en kall vin­ter av en fruk­tans­värt kall vår. Vid mid­som­mar låg snön kvar på många håll i Norr­land, och många in­sjö­ar var istäck­ta, lik­som en stor del av Ös­ter­sjön.

I Stock­holm var me­del­tem­pe­ra­tu­ren i maj 3,3 gra­der – sju gra­der kal­la­re än nor­malt. I Norr­bot­tens kust­land låg tem­pe­ra­tu­ren i maj kring noll­strec­ket.

Som­ma­ren blev våt och kort, och od­lings­sä­song­en kom igång myc­ket sent. Den tog dess­utom tvärt slut i bör­jan av sep­tem­ber då svår frost drab­ba­de sto­ra de­lar av Norr­land. Det­ta var den så kal­la­de ”Hals­hug­gar­nat­ten” då sto­ra de­lar av skör­den för­stör­des.

Miss­väx­ten drab­ba­de även öv­ri­ga lan­det, men det var up­pe i norr som lä­get var som värst. Snart bör­ja­de folk hung­ra på all­var.

Även åren där­på, 1868– 1869, blev svå­ra. Bris­ten på ut­sä­de var stor och som­ma­ren 1868 var torr.

Hur många som svalt ihjäl un­der des­sa år är oklart. Uppskatt­ning­ar­na pend­lar mel­lan 2 000 och 10 000 dö­da, så gott som samt­li­ga i Norr­land.

–Den hög­re siff­ran lå­ter in­te tro­lig. San­no­likt dog kanske ett par tu­sen per­so­ner. Men det är många nog. Det mås­te ha va­rit väl­digt trau­ma­tis­ka hän­del­ser. Svält är nå­got av det värs­ta en män- nis­ka kan rå­ka ut för, sä­ger Åke Sand­ström.

Miss­växt råd­de även i and­ra de­lar nor­ra Eu­ro­pa de här åren, och vårt öst­ra grann­land Fin­land drab­ba­des enormt hårt. En­ligt upp­skatt­ning­ar dog 150 000 fin­län­da­re av svält, vil­ket mot­sva­ra­de 8,6 pro­cent av lan­dets be­folk­ning på den ti­den.

Hung­ers­nö­den upp­märk­sam­ma­des stort i tid­ning­ar­na i Sve­ri­ge, och även ut­om­lands blev den om­skri­ven. In­sam­ling­ar till de nöd­li­dan­de i det fat­ti­ga Nor­den tog fart i Eng­land. Eng­els­ka bå­tar med säd an­län­de till Sve­ri­ge för att lind­ra hung­ern.

– Fast den kom in­te fram till Norr­land. Stam­ba­nan norrut var än­nu in­te byggd, och isen sat­te stopp för båt­trans­por­ter. Den eng­els­ka ma­ten ma­ga­si­ne­ra­des i stäl­let i Stock­holm, sä­ger Sand­ström.

–När stam­ba­nan väl var fär­dig­byggd upp­hör­de i prin­cip de sto­ra pro­ble­men med miss­växt och mat­brist. Då gick det att få fram nöd­hjälp snabbt till land­sän­dar där skör­den sla­git fel.

Det in­ne­bar att miss­växtå­ren 1867–1869 blev den sista rik­ti­ga sväl­te­pi­so­den i Sve­ri­ges histo­ria. Hung­ers­nöd ha­de drabbat lan­det re­gel­bun­det un­der år­hund­ra­den, men det­ta tog slut när järn­vä­gen bygg­des fär­digt och nya, ef­fek­ti­va­re jord­bruks­me­to­der in­för­des i slu­tet av 1800-ta­let.

In­tres­sant nog fick sväl­ten of­ta sam­häl­le­li­ga kon­se­kven­ser. Ef­ter den svå­ra sväl­ten i bör­jan 1770-ta­let då 100000 svens­kar dog, fick po­ta­ti­sen sitt ge­nom­brott i lan­det.

– Po­ta­tis ger otro­ligt god av­kast­ning i jäm­fö­rel­se med and­ra grö­dor. Den kun­de lind­ra svält, sä­ger Sand­ström.

Även sväl­ten 1867–1869 fick sto­ra kon­se­kven­ser. Det var ef­ter den som ut­vand­ring­en till USA tog fart på all­var från Sve­ri­ge. Cir­ka 60 000 svens­kar läm­na­de lan­det en­bart un­der des­sa tre år och från 1868 till 1920ta­let ut­vand­ra­de cir­ka 1,5 mil­jo­ner svens­kar till Ame­ri­ka.

FO­TO: PRB/TT/ARKIV

Hårt liv. Sväl­ten i Sve­ri­ge 1867-69 led­de till en mas­siv ut­vand­ring till USA de ef­ter­föl­jan­de åren. Olof Olsson med fa­milj från Ne­ri­kes Kil har sla­git ner si­na bo­på­lar i Rush Ci­ty, Min­ne­so­ta, 1887.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.