Fö­re­ta­ga­re - ta an­svar för den svens­ka ar­bets­mark­nadsmo­del­len!

Hallands Nyheter - - Debatt - To­mas Ema­nu­els­son Ord­fö­ran­de Bygg­nads Väst

Det vi be­hö­ver är en sam­syn där al­la par­ter tar an­svar och in­te för­sö­ker an­vän­da lön, ar­bets­mil­jö och ar­bets­tid som ett sätt att ta mark­nads­an­de­lar.

ARBETSVILLKOR. De svens­ka fack­för­e­ning­ar­na får i dag myc­ket un­der­li­ga på­hopp om att vi ho­tar den svens­ka ar­bets­mark­nadsmo­del­len som ar­be­ta­des fram under 30- och 40-ta­len. En mo­dell där ar­bets­ta­gar­na säl­jer ar­bets­fred mot av­tal som gäl­ler he­la ar­bets­mark­na­den och in­ne­bär att det in­te skall va­ra möj­ligt för fö­re­tag att sko sig på att ge säm­re vill­kor ge­nom lå­ga lö­ner, då­li­ga ar­bets­för­hål­lan­den och oskä­li­ga ar­bets­ti­der.

DEN­NA MO­DELL, DÄR för­del­ning av re­sur­ser och re­for­mer där klass­klyf­tor­na i sam­häl­let jäm­na­des ut, bygg­des på kort tid upp i ett av Eu­ro­pas fat­ti­gas­te och mest seg­re­ge­ra­de län­der. Sve­ri­ge blev ett fö­re­dö­me för sto­ra de­lar av vär­den.

Nu ro­pas det på enkla­re och mer flex­ib­la av­tal från många håll. Av­tal där god­tyc­ke är det som styr. Ett god­tyc­ke som byg­ger på fö­re­ta­ga­rens go­da väl­vil­ja el­ler på da­gens hu­mör.

Ett ex­em­pel på det­ta kom så sent som för ett par da­gar se­dan. Ett fö­re­tag i Hal­land har lå­tit två ele­ver från ett bygg­pro­gram ar­be­ta under någ­ra vec­kor på som­mar­lo­vet. Så långt all­ting gott, eftersom vi i bygg­bran­schen har ett väl fun­ge­ran­de yr­kes­ut­bild­nings­sy­stem har par­ter­na skri­vit en över­ens­kom­mel­se om vad som skall gäl­la för de tje­jer/kil­lar som går på bygg­pro­gram­met och får möj­lig­he­ten att ar­be­ta på ett lov.

Öve­rens­kom­mel­sen är myc­ket sim­pel, där re­gle­ras en tim­lön samt han­te­ring­en av se­meste­rer­sätt­ning­en i en kort och kärn­full text. Går in­te att miss­tol­ka.

JAG FÅR KON­TAKT med två kil­lar som ar­be­tat på fö­re­ta­get och und­rar om de in­te fått för li­te i lön. Jag kan kon­sta­te­ra att det sak­nas någ­ra kro­nor i tim­men ut­i­från bran­schens över­ens­kom­mel­se och ring­er fö­re­ta­get. Ef­ter en stunds sam­tal kan jag ba­ra kon­sta­te­ra att äga­ren till fö­re­ta­get sä­ger att ”här be­stäm­mer jag och jag har be­stämt att de in­te skall ha mer i lön.”

Jag för­kla­rar att det kan vi in­te ac­cep­te­ra ut­an kom­mer att gå vi­da­re. Yt­ter­li­ga­re en gång kom­mer ”här är det jag som be­stäm­mer”. Plöts­ligt upp­står det en lång och tidsö­dan­de han­te­ring med för­hand­ling­ar helt i onö­dan. El­ler tyc­ker ni att kil­lar­na skulle ställt sig med kep­sen i han­den och boc­kat när fab­ri­kö­ren går för bi? Det är in­te all­tid av­tal och över­ens­kom­mel­ser som är krång­li­ga.

DET VI BE­HÖ­VER är en sam­syn där al­la par­ter tar an­svar och in­te för­sö­ker an­vän­da lön, ar­bets­mil­jö och ar­bets­tid som ett sätt att ta mark­nads­an­de­lar. Det skall va­ra fö­re­ta­gets skick­lig­het som ent­re­pre­nör som ger för­de­lar. Jag vet att det finns mas­sor av se­ri­ö­sa och bra fö­re­tag. Hjälp oss med att se till att det finns kol­lek­tivav­tal på al­la fö­re­tag så kan vi ge­men­samt stär­ka den svens­ka ar­bets­mark­nadsmo­del­len och ut­veck­la lan­det.

Bild To­mas One­borg/svd/scan­pix:

OSÄKERHET. Det ro­pas på enkla­re och mer flex­ib­la av­tal på den svens­ka ar­bets­mark­na­den, me­nar in­sän­da­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.