Att väl­ja vin fö­re mat kan ge ny in­spi­ra­tion

Hallands Nyheter - - Dryck -

En av de all­ra här­li­gas­te sa­ker­na med att ord­na fest är pla­ne­rings­sta­di­et när man fun­de­rar över vil­ken mat som ska ser­ve­ras och vad som ska dric­kas till. Vi är många som äls­kar mat och dryck, föl­jer mat­lag­nings­pro­gram och koc­kar på TV el­ler nä­tet och shop­par sous vi­de-ma­ski­ner, mu­u­rik­ka­häl­lar el­ler bru­lé­brän­na­re för att kän­na oss rik­tigt proff­si­ga. En mid­dags­bjud­ning är för­stås ett yp­per­ligt till­fäl­le att släp­pa loss sin in­re mäs­terkock.

Det van­li­gas­te är nog att bör­ja fest­pla­ne­ring­en med just ma­ten och först se­na­re för­sö­ka tän­ka ut vil­ket vin som pas­sar till, men jag gör of­ta tvärtom. Jag bör­jar med att fun­de­ra ut vil­ket vin jag är su­gen på. Se­dan gäl­ler det att hit­ta ma­ten som pas­sar till vi­net. Att vän­da tågord­ning­en på det vi­set kan va­ra ett sätt att få ny in­spi­ra­tion.

En mid­dag är som en sma­ker­nas fö­re­ställ­ning i fle­ra ak­ter. Det gäl­ler att få till en bra ba­lans i sma­kord­ning­en, bå­de för vin och för mat. Om man bör­jar med de all­ra tyngs­ta och mest dra­ma­tis­ka sma­ker­na och dof­ter­na är det lätt att slu­tet blir platt.

DET GLA­DA ÖPPNINGSNUMRET är ape­ri­ti­fen. Det kan va­ra kul att bju­da på en väl­komst­drink, men en drink kan ock­så va­ra smak­rik och al­ko­hol­tung med fruk­tjui­cer, soc­ker och sprit. Jag star­tar helst med nå­got lät­ta­re och fris­ka­re som re­tar ap­ti­ten och väc­ker smaklö­kar­na. Cham­pagne är all­tid rätt, men ock­så dyrt, så of­ta väl­jer jag i stäl­let ett enkla­re, torrt mous­se­ran­de vin med bra sy­ra. Just att det är torrt och syr­ligt är vik­tigt. Den po­pu­lä­ra pro­sec­con har till ex­em­pel of­tast för hög rest­söt­ma för att pas­sa som mål­tids­start.

Om man bör­jar med de all­ra tyngs­ta och mest dra­ma­tis­ka sma­ker­na och dof­ter­na är det lätt att slu­tet blir platt

Se­dan får dryc­ker­nas in­ten­si­tet och smak­ri­ke­dom öka rätt för rätt. Först en för­rätt som pas­sar ett friskt, fruk­tigt vitt vin el­ler lät­ta­re rött, se­dan en varm­rätt som kla­rar ett tyng­re, mer kraft­fullt rött och sist en des­sert som kan han­te­ra ett gott des­sertvin med bra söt­ma och to­ner av tor­kad frukt. Jag går helt en­kelt från lätt och friskt till tyng­re och mer kom­plexa sma­ker.

LÅ­TER DET KRÅNG­LIGT? Ja men då finns ju all­tid den gyl­le­ne me­del­vä­gen: plock­rät­ter i me­del­havs­ton med någ­ra flas­kor smak­rikt vitt och me­del­fyl­ligt rött till på bor­det. Inga krång­lig­he­ter, det mesta finns att kö­pa i de­li­ka­tess­dis­ken och al­la kan väl­ja att äta och dric­ka det som just de vill.

För vad är egent­li­gen det vik­ti­gas­te med att bju­da in vän­ner på mid­dag? Att för­stum­ma dem med ens ku­li­na­ris­ka fär­dig­he­ter? Nej, för­stås in­te. Det är ju allt det som hän­der runt bor­det – sam­ta­len, tan­kar­na och skrat­ten – och det kan man åstad­kom­ma ut­an sous vi­de-trol­le­ri el­ler nör­di­ga vin­val.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.