Tät kamp om EU:S budget stundar

Vem och vad ska ersätta budgetbortfallet när Storbritannien snart lämnar EU? Och blir det mer eller mindre pengar totalt? Redan nu ligger de stora tvistefrågorna klara i arbetet med EU:S nästa långtidsbudget.

I maj är det tänkt att Eu-kommissionen ska lägga fram sitt stora förslag för budgetramarna under åren 2021–27. Tidigast på våren 2019 ska sedan klartecken kunna ges för långtidsbudgeten, som i Eu-sammanhang bär den fotbollsklingande förkortningen MFF (Multiannual Financial Framework).

OCH OM EU-KOMMISSIONEN får bestämma får medlemsländerna räkna med att betala mer än tidigare. Senaste långtidsbudgeten landade kring 960 miljarder euro – strax under en procent av EU:S totala BNP. Den siffran vill nu kommissionen höja, trots att en av de största bidragsgivarna, Storbritannien, nu lämnar unionen.

– Jag kommer att föreslå en budget som motsvarar 1,1 procent (av BNP) och lite till. Den andra siffran återstår fortfarande att precisera, sade EU:S budgetkommissionär Günther Oettinger på en stor konferens om långtidsbudgeten i början av veckan.

På onsdagen fyllde han i med fler detaljer kring hur han tänker ersätta det brittiska budgetbortfallet, motsvarande minst 100 miljarder kronor om året.

– 50 procent kommer att tas genom nedskärningar, 50 procent genom att övriga länder får betala mer, sade Oettinger på en presskonferens i Bryssel.

I DEN NUVARANDE budgeten går nästan 40 procent till olika former av jordbruksstöd – som enligt kommissionsordförande Jeanclaude Juncker måste ”minskas, förenklas och moderniseras”. För en gångs skull är det också något som accepteras av regeringen i det jordbrukstunga Frankrike, åtminstone enligt franska nyhetssajten Contexte.

Budgetförhandlingarna lär i sedvanlig ordning bli långa och tuffa och fulla av allehanda allianser. Sverige och övriga nordiska länder tillhör traditionellt förespråkarna för en liten budget och kan exempelvis räkna med stöd från Österrikes nya höger-höger-regering.