Myn­dig­het kri­tisk till strea­ming­bo­lag

Hallands Nyheter - - Konsument - MARTIN HANS­SON kon­su­ment@gp.se

KONSUMENTRÄTT: Kon­su­ment­ver­ket är kri­tiskt till hur fle­ra strea­ming­bo­lag han­te­rar ång­er­rät­ten, rap­por­te­rar Eko­no­mi­e­kot. Ef­tersom strea­ming av en se­rie el­ler film in­te går att re­tur­ne­ra har de rätt att av­ta­la bort ång­er­rät­ten i vis­sa fall. Det krä­ver dock ett ak­tivt god­kän­nan­de från kun­den. Att, som vis­sa bo­lag häv­dat, kun­den sä­ger upp ång­er­rät­ten per au­to­ma­tik när ex­em­pel­vis en film star­tat räc­ker in­te. Kon­su­ment­ver­ket har in­lett en ut­red­ning och fle­ra bo­lag har re­dan för­änd­rat si­na vill­kor.

– Nu är det ba­ra det sista som be­hövs för att ta sig i mål, sa Philip Ivarsson, ju­rist på Kon­su­ment­ver­ket, till Eko­no­mi­e­kot.

Att små par­tik­lar av plast hit­tats i så­väl van­ligt flaskvat­ten som fisk­ma­gar kan tyc­kas bå­de äck­ligt och oro­väc­kan­de.

Men att det skul­le ut­gö­ra ett stort häl­so- el­ler mil­jö­hot i de kon­cent­ra­tio­ner det hand­lar om är långt ifrån fast­lagt.

– De stu­di­er som gjorts hit­tills är små, ex­pe­ri­men­tel­la och i vis­sa fall fel ut­för­da. Än­då får de of­ta väl­digt stor pub­li­ci­tet och gör folk liv­räd­da. Jag har träf­fat män­ni­skor som drar sig för att dric­ka vatten, trots att du får i dig fler plast­par­tik­lar ba­ra ge­nom att an­das, sä­ger Martin Ogonowski, fors­ka­re vid SLU:S söt­vat­tensla­bo­ra­to­ri­um och vid Stock­holms uni­ver­si­tet.

En­ligt Ogonowski blan­dar man ihop två oli­ka sa­ker.

PLASTPÅSAR och plast­för­pack­ning­ar i na­tu­ren ut­gör ett re­ellt hot mot till ex­em­pel fåg­lar och dägg­djur som ris­ke­rar att få i sig stör­re bi­tar av plast. Men det in­ne­bär in­te att mikro­plas­ter ut­gör sam­ma hot för små plank­ton el­ler kräft­djur.

– Det man bland an­nat va­rit rädd för är att mikro­par­tik­lar­na skul­le spä ut ma­ten och le­da till mind­re nä­ring för dju­ret el­ler or­sa­ka för­stopp­ning. Men det finns i dag inga en­ty­di­ga be­vis för att mikro­plast­par­tik­lar skul­le va­ra vär­re än and­ra mikro­par­tik­lar från till ex­em­pel le­ra el­ler sand som det finns be­tyd­ligt me­ra av i na­tu­ren.

DEN AND­RA STO­RA räds­lan har va­rit att plast­par­tik­lar­na spri­der gif­ter och ke­mi­ka­li­er i na­tu­ren som till slut ham­nar i oss män­ni­skor. Men att just mikro­plas­ter­na skul­le ut­gö­ra en stor fa­ra i de hal­ter det hand­lar om finns det inga be­vis för, en­ligt Bet­ha­nie Car­ney Alm­roth, eko­tox­i­ko­log vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet.

– Plast kan in­ne­hål­la oli­ka till­sat­ser och and­ra ke­mi­ka­li­er som in­te är bra. Men ex­po­ne­ring­en för oss män­ni­skor är fyr­tio mil­jo­ner gång­er stör­re från för­pack­ning­ar, klä­der, elekt­ro­nik och hem­in­red­ning än från mikro­plas­ter, sä­ger hon. Ska vi slu­ta oroa oss för mikro­plas­ter?

– Ut­i­från den forsk­ning som gjorts hit­tills är mikro­plas­ter för­mod­li­gen in­te nå­gon stor fa­ra för häl­sa och mil­jö, åt­minsto­ne in­te i de hal­ter som finns i mil­jön i dag.

– Men det är oro­an­de att vi hit­tar mikro- plas­ter över­allt i na­tu­ren. Det vi­sar hur myc­ket plast som finns run­tom­kring oss och pe­kar på det fak­tis­ka pro­ble­met med plast­för­ore­ning­ar, sä­ger Bet­ha­nie Car­ney Alm­roth.

BÅ­DE BET­HA­NIE Car­ney Alm­roth och Martin Ogonowski tyc­ker att rap­por­te­ring­en om mikro­plas­ter va­rit allt­för alar­mis­tisk och ony­an­se­rad.

– Dels är det in­te bra att man skräm­mer folk i onö­dan. Men det värs­ta är om forsk­ning­en blir vil­se­le­dan­de och att folk för­lo­rar för­tro­en­de för den. Det är jät­te­all­var­ligt, sä­ger Martin Ogonowski.

Upp­märk­sam­he­ten kring mikro­plas­ter har ock­så fått po­li­ti­ker­na att re­a­ge­ra. I som­ras in­för­des för­bud mot mikro­plas­ter i kos­me­ti­ka och fler lik­nan­de för­bud är att vän­ta.

Bå­de Ke­mi­ka­li­e­in­spek­tio­nen och Na­tur­vårds­ver­ket läg­ger ock­så myc­ket re­sur­ser på att kart­läg­ga ris­ker­na med mikro­plas­ter.

”Jag har träf­fat män­ni­skor som drar sig för att dric­ka vatten, trots att du får i dig fler plast­par­tik­lar ba­ra ge­nom att an­das” MARTIN OGONOWSKI

fors­ka­re

LINA HAGLUND SAMORDNAR frå­gor om plast på Na­tur­vårds­ver­ket. Hon tyc­ker in­te att mikro­plas­ter fått ett för stort fo­kus.

– Vi be­hö­ver ve­ta mer om ris­ker­na med mikro­plas­ter och tit­ta när­ma­re på vil­ka de störs­ta käl­lor­na är för att mins­ka sprid­ning­en. Oav­sett så ska de in­te fin­nas ute i na­tu­ren. Men bor­de man in­te läg­ga re­sur­ser­na på en­gångs­för­pack­ning­ar och plastpåsar om det är ett stör­re pro­blem, en­ligt forsk­ning­en?

– Det finns ing­en kon­flikt i det­ta. Vi mås­te ar­be­ta med håll­bar plas­tan­vänd­ning på al­la fron­ter och när det gäl­ler en­gångs­för­pack­ning­ar på­går det för­hand­ling­ar i EU om fle­ra för­bud. Till ex­em­pel sug­rör och bal­long­pin­nar, sä­ger Lina Haglund. * Mikro­plast är ett sam­lings­namn för små plast­frag­ment (1-5 na­no­me­ter) som kan ha oli­ka ur­sprung. * Mikro­plast kan bil­das oav­sikt­ligt när plast­fö­re­mål slits el­ler när vi in­te åter­an­vän­der, åter­vin­ner el­ler släng­er plast­ma­te­ri­al på rätt sätt – när plas­ten blir skräp i na­tu­ren som suc­ces­sivt bryts ned till mind­re och mind­re bi­tar. * Det finns ock­så plast som från bör­jan till­ver­kas som små pel­lets el­ler korn för att fyl­la en viss funk­tion. Na­tur­vårds­ver­ket har be­dömt nedan­stå­en­de käl­lor som ex­tra vik­ti­ga att åt­gär­da då de står för de störs­ta ut­släp­pen av mikro­plast i Sve­ri­ge.

* Väg och däck

* Konst­gräs­pla­ner

* In­dust­ri­ell pro­duk­tion och han­te­ring av pri­mär­plast

* Tvätt och syn­tet­fib­rer

* Båt­bot­ten­färg

* Ned­skräp­ning

BET­HA­NIE CAR­NEY ALM­ROTH.

SKAD­LIGT SKRÄP. He­la plast­för­pack­ning­ar i na­tu­ren ut­gör en fa­ra oli­ka djurar­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.