Sommarserie:
menteringens tid är förbi.” De liknar mellanstadiemobbare, de där som alltid ångrar sig och säger ”jag skojade ju bara!” Allt de säger är skämt, och det är en del av skämtet att det är roligt när andra tar det på allvar, samtidigt som det är på allvar, men det är också roligt att de andra tror att det är ett skämt trots att det inte är det, samtidigt som det är roligt att tänka på hur lurade alla är.
Det är med denna motsägelsefulla ironi som högerextremismen eller alternativhögern vunnit terräng
I och med de smarta telefonernas intåg har bildspråket gjort comeback i våra liv och behovet av att tolka de gula ansiktsuttrycken allt viktigare för att förstå samtiden. I andra delen av sommarserien ”Min favoritemoji” skriver kritikern och kulturskribenten Maria Ramnehill om gråtskrattsmileyn. i land efter land. Men frågan är hur länge det kan fortsätta. Klimatförändringarnas allt tydligare konsekvenser– Arktis och Antarktis smälter, Sibirien brinner och torka, översvämningar och missväxt breder ut sig – går inte att bemöta med ett ironiskt leende. Coronavirusets fortsatta spridning över världen går inte att skämta bort. Den ironiska attityden är inte helt enkel att kombinera med maktinnehav om man tvingas ta debatten på allvar.
Deras gråtskrattsmiley symboliserar överlägsenhet, eftersom de tar sig själva på så stort allvar. Men denna ironiska symbol kan ju användas i andra syften. I ”Bad Environmentalism” undersöker litteraturvetaren Nicole Seymour ironins kritiska potential. Hon pekar på att den ironiska dubbelheten, där en situation, reaktion eller ett förhållningssätt på något sätt motsäger det förväntade, ger ironin en kritisk udd som kan vändas mot rådande maktförhållanden.
Hon beskriver en lekfullhetens och vanvördnadens ironi, som i stället för att dölja ambivalens och osäkerhet, lyfter och framhäver den. Som inte är överlägsen, utan öppen för det motsägelsefulla, men inte utan kritisk udd. Kanske kan gråtskrattssmiley bli en symbol för motstånd, en symbol för att vara mänsklig och empatisk. En symbol för att våga fela, för att bry sig om både människor och andra djur, utan att ta sig själv på för stort allvar?