Barn hämtar våldsinspiration ur dataspelen
Antalet kränkningar har inte ökat, däremot våldet. Trenden är att barnen hämtar inspiration till sina lekar via dataspel. – Det som du ser platt kanske du inte emotionellt kan tolka hur det blir i verkligheten, säger rektor Anette Nyd Lind.
Hovgårdsskolan och Nyhemsskolan är två av de skolor som utmärker sig i statistiken över kränkningar. Båda anmäler alla händelser vidare till huvudman och tycker att det är viktigt att alla kränkningar utreds och tas på allvar.
– Vi formar framtidens samhällsmedborgare och det är viktigt att vi överför den värdegrund som ska finnas. En spark för att uttrycka sitt missnöje på fotbollsplanen ska tas på allvar och man ska också ta barnens upplevelser på allvar, säger Yvonne Schnell, rektor på Hovgård.
Att allt enligt lag ska anmälas vidare till huvudman tycker de är bra och en del i det förebyggande arbetet.
– Arbetet har blivit mer strukturerat och hjälper oss ibland att se mönster. Det kan vara att situationer ofta sker på en viss plats på skolan och då kan vi fundera på hur vi ska arbeta för att förhindra och förebygga det, säger Anette Nyd Lind, rektor på Nyhem.
INGEN AV DEM har bilden av att antalet kränkningar har ökat. Där-
”Det kan vara på fotbollsplanen. En skjuter förbi målet, någon annan skrattar elakt och den förste går fram och sparkar. Det är standard” ANETTE NYD LIND, REKTOR
emot ser de att våldet elever emellan har ökat och blivit grövre.
– Det är mycket fysiska kränkningar. Många gånger sker det i hetta under lek eller dispyt. Vi har inte så mycket av regelrätt mobbning, men blir man ovänner på fotbollsplanen är det lätt att sparka utan att tänka till exempel, säger Anette.
Både hon och Yvonne ser en tydlig trend att dagens lekar har hämtat inspiration från olika dataspel.
– Spelen kan vara rätt våldsamma och då blir lekarna det också. I dessa åldrar, F-5, som vi jobbar med, kanske man inte har förståelse för hur illa det kan skada om man till exempel gör karatesparkar eller på annat sätt leker våldslekar som hämtas från spel. Det som du ser platt kanske du inte emotionellt kan tolka hur det blir i verkligheten och då är risken att det blir för våldsamt, säger Anette.
Skolorna har ett ständigt pågående arbete med värdegrunder och hur man ska vara mot varandra. När en kränkning sker görs alltid en utredning.
– Den består oftast av samtal med alla inblandade och de som sett händelsen. Man kartlägger genom samtal hur de inblandade har upplevt situationen och sedan agerar man framåtsyftande – vad kan man göra nästa gång det händer. Och sedan följer vi upp det inom max två veckor, säger Yvonne.
– Många gånger handlar det om förståelse. Den som utför kränkningen kanske inte är medveten om att hen gör det, tillägger Anette. Hur ser en typisk kränkning ut?
– Det är fysiska och verbala kränkningar mellan pojkar. Det kan vara på fotbollsplanen. En skjuter förbi målet, någon annan skrattar elakt och den förste går fram och sparkar. Det är standard. Den övervägande delen kränkningar är händelser där två personer kränkt varandra, det är sällan kopplat till diskrimineringsgrunder, säger Yvonne.
AGNETA MAGNUSSON, kurator, tycker inte att eleverna kommer till henne med annorlunda problem i dag jämfört med när hon började för 13 år sedan.
– Det som ökat är det som händer på sociala medier och att elever ofta tar med saker som hänt där till skolan. Men det allra vanligaste är problem som rör relationer av olika slag.
Nackdelarna till trots är alla överens om att den digitala världens fördelar överväger.
– Våra barn har fått otroligt många verktyg för att lära sig att söka kunskap och har en annan medvetenhet. Vårt uppdrag som vuxna är att lära barnen vad som är okej och vad som inte är okej, säger Anette.
– Det är jätteviktigt att man är nyfiken på vad barnen gör på nätet, ställer frågor och förklarar situationer. Många föräldrar spelar samma spel som barnen och har samma sociala medier och det är ett bra sätt att vara delaktig, tillägger Yvonne.