Gymnasielagen ”får inte tillämpas”

Den hårt kritiserade gymnasielagen för unga ensamkommande har underkänts av en domstol i Malmö. I praktiken blir den tandlös, enligt en expert. Regeringen vägrar dock att kommentera frågan. Statsminister Stefan Löfven (S) hänvisar till att domen kan komma att överklagas.

Trots kritiken valde regeringen att driva igenom lagförslaget som var tänkt att ge omkring 9 000 ensamkommande unga med avslag en ny chans att stanna i Sverige. Den del av lagen som domstolen dömer ut handlar om det uppluckrade kravet på att den sökande ska kunna bevisa sin identitet.

”Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas”, skriver domstolen. Ärendet gäller en man från Irak vars identitet inte kunde fastställas.

Chefsrådmannen Fredrik Löndahl, som varit domare i målet, anser att detta kan få stora konsekvenser för en stor del av de asylsökande som hade hoppats få uppehållstillstånd med hjälp av den nya lagen.

– De allra flesta som berörs av den här lagstiftningen har inte möjlighet att styrka sin identitet för att göra den sannolik och med det här synsättet innebär det då att lagstiftningen i de allra flesta fall inte ska tillämpas, så man får inte uppehållstillstånd med de här reglerna. Då blir alltså lagen mer eller mindre tandlös?

– Ja exakt, så är det.

VARKEN MIGRATIONSMINISTER Helen Fritzon (S) eller Stefan Löfven (S) vill kommentera utfallet.

– Fallet kan komma att överklagas. Så länge inte processen är avslutad avstår jag från att kommentera, säger statsministern.

Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet och migrationspolitisk talesperson, anser att domstolen har valt att inte tillämpa lagen. Hon hävdar att det inte finns några tveksamheter i propositionen om att ungdomar som inte kan styrka sin identitet också ska få stanna. Hon tycker heller inte att beredningsprocessen gått för fort och poängterar att den nya lagen haft stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det är klart att remisstiden var kort, men förslaget har skickats till lagrådet flera gånger och har behandlats i flera utskott. Därefter har en majoritet i riksdagen stött detta, säger hon.

GYMNASIELAGEN FICK omfattande kritik från flera remissinstanser innan den trädde i kraft 1 juli. Advokatsamfundet ansåg exempelvis att förslaget var mycket komplicerat och lagtekniskt svåröverskådligt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekade i sin tur på att lagen innehöll flera frågetecken gällande kommunernas ersättning och deras möjligheter att planera.

Medan lagen inte vunnit laga kraft meddelar Migrationsverket att de fortsätter handlägga dessa ärenden och tillämpa lagen.