Lekfull inlärning av nytt språk
HALMSTAD: Ett komplement till svenska för invandrare. Så beskrivs en annorlunda inlärningsmetod för nyanlända med hjälp av lek, spel och sång.
Redan efter några få lektioner kunde Alaa Tant från Syrien ta sig fram med vardagssvenskan hon hade lärt sig på ABF:S språkundervisning enligt sug ge stop e di metoden.
Alaa är 28 år. Hon kom till Halmstad som flykting från kriget i Syrien för fyra år sedan. Som de flesta nyanlända har hon gått på Svenska för invandrare, sfi, för att lära sig grundläggande svenska.
Men Alaa har också lärt sig svenska genom en metod som kallas suggestopedi.
– Det viktigaste för mig när jag kom till Sverige var att lära mig prata och förstå språket för att få kontakt med människor.
På Sfi gick hon i en grupp med 1520 andra nyanlända som alla hade olika bakgrund och befann sig på olika utbildningsnivå.
– Läraren använde samma sätt att lära ut svenska på oavsett om eleven hade lätt eller svårt för att lära. Det var också viktigt att lära sig läsa och skriva på svenska.
ALAA VAR INTE helt tillfreds med undervisningen inom sfi. Hon var otålig och ville snabbt lära sig prata svenska för att klara sig i vardagen.
– I Syrien hade jag gått gymnasiet och hade tänkt läsa vidare till barnskötare. På sfi i Halmstad gick jag igenom B-C- och D-kurserna, jag läste i ungefär tio månader.
En kompis berättade att på studieförbundet ABF kunde man få läsa svenska på ett annorlunda sätt. Hon blev nyfiken och kontaktade Kristina Norrman, som höll i de här språkkurserna på studieförbundet. Alaa bestämde sig för att hoppa på kursen.
– REDAN FÖRSTA dagen lärde jag mig många nya ord på svenska. På Sfi satt vi stilla mellan klockan 8 och 11 varje dag. Jag kom till en viss nivå men sedan blev jag inte bättre. För mig var det viktigt att kunna prata direkt med min dotters lärare och inte behöva ha tolk.
– På Abf-kursen började jag prata svenska på riktigt. Man lärde sig utan att det kändes som att man gick i skolan.
Kort tid efter att Alaa börjat på kursen fick hon chansen att tilllämpa sina nyvunna kunskaper i verkligheten.
– Jag åkte till Malmö för att möta mina föräldrar. De skulle komma från Syrien. När jag skulle byta från tåg till buss kunde jag fråga när nästa buss gick - och jag förstod svaret!
Alaa ser fortfarande glad ut vid
minnet av när hon berättade för sin nyanlända pappa att hon minsann pratade och förstod svenska. Hon fick till och med hoppa in som tolk åt polisen på Malmö central eftersom migrationsverkets tolkar hade gått hem för dagen...
Nu har Alaa lärt sig så mycket både av svenska språket och undervisningsmetoden suggestopedi att hon kan hjälpa till som kursledare på ABF.
– Hemma lär jag min pappa och mamma prata svenska med hjälp av suggestopedi. De går på Sfi men tycker att det är ganska tråkigt. Mamma har inte gått i skolan på länge och vågar inte prata på sfilektionerna.
ALAA HOPPAS ATT alla nyanlända ska få chansen att använda suggestopedi eftersom det blir lättare att lära sig prata så att det låter bra, med rätt språkrytm, redan från början.
Ronja Möller är 23 år och legitimerad språklärare enligt suggestopedimetoden. Hon arbetar med nyanlända på ABF.
– Jag var volontär på en kvinnoskola i Senegal i tre månader där jag undervisade i engelska. När jag kom hem gick jag en utbildning i suggestopedi som är en väldigt effektiv språkmetod.
Ronja beskriver hur eleverna lär sig språket genom att aktiveras med rollspel, bilder, kortspel, musik och sång.
– Det handlar om ett undermedvetet lärande som ligger långt i från att plugga glosor. Orden och meningarna fastnar eftersom de lärs in med hjälp av associationer.
En viktig princip är att svaret på frågorna från läraren till eleverna alltid ska finnas någonstans i rummet.
– Det kan vara en bild som föreställer årstiderna där namnen står uppskrivna. Vi använder också böcker med text i dialogform där eleverna lär in hela meningar.
Texterna är specialskrivna i dialogform och utformade som talspråk med rätt verbformer och målande beskrivningar.
En alldeles speciell ingrediens i suggestopedin är att både lärare och elever hittar på fiktiva karaktärer, alter egon, åt sig själva.
– När jag går in i min karaktär heter jag Elsa Edwall och jag är gift med bilmekanikern Mulle Edwall och vi har sju barn. Eleverna får välja bland svenska för- och efternamn. På så vis arbetar vi med uttal och språkfunktion. Första gången tänkte jag att ingen kommer att gå med på det här. Men alla ville vara med och vi har jätteroligt. Det är lättare att våga prata om man låtsas vara en annan person.
FLERA AV ELEVERNA på ABF går halva dagen i vanlig sfi och halva dagen på suggestopedikursen. Enligt Kristina Norrman, som också är språklärare på ABF, fungerar en kombination av de båda väldigt bra.
Inom den kommunala undervisningen i svenska för invandrare i Halmstad använder man inte suggestopedi, på grund av att den metoden inte passar in i undervisningsmodellen för sfi.
– Utifrån vad vi vet om metoden så anser vi att den säkert kan vara
ett bra komplement till sfi för en del elever, säger sfi-läraren Helen Paulsson.
– Men inom sfi har vi individualiserad undervisning och suggestopedi försvårar undervisning som är anpassad efter varje enskild individ eftersom den sker i helklass under en längre tid. För att undervisa enligt suggestopedimetoden krävs sammanhållna grupper medan sfi har kontinuerligt intag av elever, vilket innebär att det är stor rörlighet i grupperna förklarar hon.
Kursmålen för sfi fokuserar på fyra förmågor; läsa, höra, tala och skriva. Suggestopedimetoden riktar in sig i första hand på att eleverna ska lära sig tala.
”Det handlar om ett undermedvetet lärande som ligger långt i från att plugga glosor”.
RONJA MÖLLER, språklärare på ABF