WYATT EARPS VILDA VÄSTERN
När hans eget och familjens liv hotades av ett mordiskt gäng laglösa tog Wyatt Earp lagen i egna händer och mobiliserade ett uppbåd för att spåra upp dem, och blev själv en av de jagade laglösa.
Fyra skottsalvor genljöd en torr och dammig natt i staden Tombstone i Arizona. Mannen, som var på väg från Crystal Palace Saloon i centrum tillbaka till Cosmopolitan Hotel, kände plötsligt hur tiden stannade tvärt och det brände till av en outhärdlig smärta i hans ena arm och rygg. Tre hagelsvärmar från dubbelpipiga revolvrar träffade honom med samma hastighet som ett skenande tåg. Stöten fick honom att slungas tillbaka mot fasaden på Crystal Palace, medan fler skott pepprade saloonens väggar och krossade dess fönster. Med en ohygglig smärta stapplade mannen mot Cosmopolitan medan blodet rann ner på den stenhårda jorden. Han uppbådade sina sista krafter för att komma till hotellets dörr och föll rakt in genom dörren – och på bara ett ögonblick blev allt svart. Från övervåningen på en halvfärdig byggnad tvärs över gatan slank attentatsmännen iväg i nattmörkret.
Följande morgon, den 29 december 1881, skickade Tombstones federale sheriff Wyatt Earp följade telegram: ”Virgil Earp blev skjuten av lönnmördare igår kväll. Han är dödligt sårad. Telegrafera om ett möte med de ansvariga för att utse biträdande. De lokala myndigheterna gör ingenting. Andra medborgares liv hotas. Wyatt Earp.” Wyatt, hans bröder och deras vänner hade tagit emot dödshot i flera veckor, för sin roll i revolverduellen vid OK Corral, en skottväxling där ett antal kända laglösa hade eliminerats. Virgils kritiska tillstånd övertygade Wyatt om att alla hans närstående och vänner var dödsmärkta. Som sheriff visste han vilka de skyldiga var, men han hade inte mandat att agera, eftersom Tombstones lokale sheriff Johnny Behan var öppet fientlig mot familjen Earp. Behan var nära vän med William ”Curly Bill” Brocius som Earp trodde låg bakom attacken mot hans bror. Den långe, bleke, allvarsamme Wyatt, som hade en mörk, hes röst, förbigick nu Behan och vände sig till en överordnad instans, den federale sheriffen Crawley P. Dake, en man som hade möjlighet att ge Wyatt mandat att mobilisera ett uppbåd, fånga in attentatsmännen och ställa dem inför rätta. Frågan var om Dake skulle ge honom tillstånd, och i så fall hur lång tid det skulle ta för det att nå Tombstone Förövarna var fortfarande på fri fot och utgjorde ett akut hot mot familjen Earp och deras vänner. Som tur var fick Wyatt snart ett svarstelegram. Dake gav honom fria händer och officiell tillåtelse att förfölja förövarna på det sätt som han tyckte var bäst. På Cosmopolitan Hotel tillkännagav stadens läkare George E Goodfellow förvånansvärt nog att Virgil
skulle överleva, men hans vänstra arm skulle bli förlamad. När Virgil vaknade ur medvetslösheten och fick veta nyheten om sin arm, visade han den typiska Earp-stoicismen och sade till sin fur: ”Strunt i det, jag har en arm kvar att krama dig med.” Wyatt var lättad över att brodern hade klarat livhanken, men hans hat mot förövarna började ta överhanden och han tänkte nästan bara på att hämnas. Han visste vilka som kunde hjälpa honom att göra det. Hans gamle kumpan Doc Holliday skulle följa med honom, liksom hans äldre bror Warren Earp, men för det här jobbet behövde han hårdföra proffs. Först på hans lista över kandidater stod Sherman McMaster och Jack ”Turkey Creek” Johnson; de var tuffa och drog sig inte för att döda. Förutom McMaster och Johnson skulle han ta hjälp av Charles ”Hairlip Charlie” Smith och John ”Texas Jack” Vermillion – män med tvivelaktig bakgrund och stor erfarenhet av strider.
Ingenting hände på tre månader efter det att Virgil blivit skottskadad. En av Vilda västerns mest framstående företrädare för lag och ordning hade dock inte suttit sysslolös. Den 18 mars 1882 samlades hans uppbåd i Tombstone, medan brodern Virgil tog sina första stapplande steg från sjukbädden. Det mesta verkade nu gå som Wyatt ville. Han måste bara se till att hans bror kunde lämna Arizona i trygghet så var det dags att rida iväg. Men hans planer korsades samma kväll som Virgil hade börjat gå igen. Deras yngre bror Morgan blev skjuten inne på biljardsalongen Campbell & Hatch i Tombstone. Han sköts genom fönstret på salongen, kulan krossade hans ryggrad och han föll skakande i hela kroppen ihop på ett biljardbord. När Wyatt fick höra nyheten rusade han iväg till biljardsalongen och tvingades bevittna hur hans bror förblödde.
”Wyatt drog sin .44 Schofield Smith & Wesson-revolver från hölstret, siktade på Stilwells och fyrade av sitt vapen.”
De laglösa hade nu gett sig på två av hans bröder och dödat den ene och skadat den andre. Wyatt svor att de som låg bakom detta skulle få sitt straff och att det skulle bli han som utdelade det.
Följande dag bestämde han sig för att få ut Virgil från Arizona innan han blev nästa offer, detta trots broderns tillstånd. Samtidigt höll rättsläkaren ett förhör om Morgans död och upptäckte då att Marietta Duarte, hustru till den välkände laglöse Pete Spence, visste någonting och var redo att berätta det, eftersom Pete regelbundet misshandlade henne. Duarte sade till Matthew att hon hade hört sin man prata med Florentino ”Indian Charlie” Cruz dagen innan Morgan dog. Vid det tillfället hade Morgan gått förbi och då hörde hon hur Spence sade till Charlie: ”Det är han, det är han.”
Duarte sade också att Indian Charlie och Frank C. Stilwell kom hem till Spence samma kväll. De var beväpnade med pistoler och karbiner och de stod och pratade utanför huset ett tag med låga röster. Nästa morgon ställde Marietta frågor om den föregående kvällen till Spence, och hon berättade att han slog henne och hotade att skjuta henne om hon talade om för någon vad hon hade hört. Därmed var Spence, Stilwell och Cruz nu de huvudmisstänkta för mordet på Morgan Earp.
Duarte kallades som vittne inför domstolen och ställde upp. Wyatt satt längst bak i rättssalen och lyssnade. Men på grund av det gammalmodiga rättssystemet avfärdades Duartes vittnesmål, eftersom en hustru inte kunde vittna mot sin man. När Wyatt fick veta att domaren hade frikänt förövarna insåg han att man inte kunde lita på att lagen skulle skipa rättvisa. Han bestämde sig för att det enda sättet att stoppa blodbadet var att han själv dödade alla förövarna.
Virgil och hans hustru eskorterades till järnvägsstationen i Contention City för att lämna delstaten den 20 mars. När de kom fram fick de höra att Frank C. Stilwell och flera andra var ute efter Virgil. De väntade på honom i Tucson – nästa anhalt på vägen till Kalifornien – för att döda honom där. Därför följde