Edinburgh Castle

Edinburgh Castle betraktas som en av Storbritanniens mest hemsökta platser och hem för många spöken.

Skottland ✵

När du sätter din fot på marken kring Edinburgh Castle kan du förmodligen höra det mjuka och trallande ljudet från flöjter som tycks komma rakt under dina fötter. Melodin lär komma från den ensamma säckpipespelarens vålnad. Spelaren försvann när han gjorde ett ärende för hundratals år sedan. Man hade nämligen upptäckt hemliga tunnlar under slottet och bad den unga pojken att undersöka dem. Säckpipespelaren blev instruerad att han skulle spela hela tiden – ljudet var ett tecken på att han tog sig fram. Då musiken plötsligt tystnade gick en skallgångskedja ut för att leta – men pojken gick inte att finna.

Detta är bara en av de många spöken som finns på Edinburgh Castle – det är alltså vanligt att området betraktas som hemsökt. Platsen där Edinburgh Castle ligger bebyggdes långt innan kapellet uppfördes på 1100talet. Kapellet har tillägnats sankta Margaret. Ändå har det från 850 f.kr. funnits bosättningar i området med en försvarsfästning under järnåldern. Det nuvarande slottet har byggnader som är uppförda mellan 1100- och 1700talet. Från början var det bostad för kungafamiljen men senare gjordes det om till fängelse och militärgarnison. Fängelsehålorna gjorde att slottet blev omtalat. Här stoppades ofta fångar undan och blev bortglömda.

Dessa glömda fångar dyker ofta upp som besökare i form av kalla fläckar, skuggor och oförklarliga rörliga ting. Ett annat vanligt spöke är den huvudlösa trumspelarpojken som syns när slottet är i fara – den första rapporten om pojken är från 1650 precis innan Cromwell anföll. Slottet påstås också bli hemsökt av hundar när spöken svävar runt på hundkyrkogården.

En undersökning som initierades av dr Wiseman från Hertfordshires universitet år 2001 bekräftade att märkliga saker pågick på Edingburh Castle. Under tio dagar skickades 240 frivilliga ut till slottet – till både hemsökta och icke hemsökta områden. De hade ingen kunskap om slottets vidskepliga historia. Utrustningen de hade med sig skulle hjälpa dem att upptäcka saker och registrera vad de upplevde för att få bevis. Resultaten var slående – man såg spöken, och några skeptiker rapporterade att det var ett slags fysisk kontakt i valv och tunnlar. Dr. Wiseman som tidigare hävdat att han inte trodde på spöken tillkännagav tvetydigt: ”Jag börjar bli mer och mer nyfiken.”