Potalapalatset – fredens plats

Potalapalatset var residens åt Dalai lama I över 300 år.

Potalapalatset, som ruvar över Lhasa som en brytande våg i sten, är en förbluffande syn. ”Utan tvekan ett av världens arkitektoniska underverk”, som historikern Alexander Norman uttrycker det i Holderofthewhite Lotus:livesofthedalailama. ”Efter Mount Everest är det Tibets mest kända landmärke.”

Detta mellanting mellan palats och fästning invigdes 1645 av den femte Dalai lama, Lobsang Gyatso, och var huvudresidenset för Tibets buddhisthärskare tills den fjortonde (och nuvarande) Dalai lama flydde till Indien 1959. Det var dock mycket mer än ett residens. Det hade en symbolisk betydelse som gick tusen år tillbaka i tiden.

Historien om Dalai lama som skulle bygga Potalapalatset går långt tillbaka i tiden, till 600-talet. Omkring år 620 önskade den tibetanska kungen Songtsän Gampo sig en fru. Han var en tonåring som redan stöttat införandet av ett tibetanskt skriftspråk och dessutom översättningen av många buddhistiska verk. Enligt legenden (dock mycket omdiskuterat) skickade han en minister till Nepal som överbevisade den nepalesiska kungen om sin herres övernaturliga egenskaper och kom tillbaka med Bhrikuti, en stor skönhet och en from buddhist. Han vann senare en brud till – dottern till Kinas Tangkejsare. Båda prinsessorna tog med sig bilder av Buddha som välsignats av Buddha själv. Songtsän Gampo byggde tempel både för att hedra sina fruar och för att förvara bilderna i. Templet till Bhrikuti låg på Den röda klippan som nu domineras av Potala. Songtsän Gampo ville bygga ett imperium som enade Tibet och sträckte sig nästan från den kinesiska huvudstaden Chang’an (dagens Xi’an) över dagens västra Kina och in i Centralasien. Då det riket kollapsade på 800talet gick Tibet in i en mörk epok som varade i 800 år.

Ett sakta återuppvaknande startade som ett resultat av revolutionen i Mongoliet på 1200-talet då Djingis khan enade Mongoliet och gav sig i kast med att skapa världens största landimperium. I jakten på det trängde mongoliska styrkor in i Tibet 1240 och fick därmed de första kopplingarna till buddhismen.

”Det är utan tvekan ett av världens arkitektoniska underverk. Efter Mount Everest är det Tibets mest kända landmärke.”

Djingis sonson, Kublaikhan, ärvde farfaderns dröm om ett världsherravälde och planlade erövringen av Kina. För att kunna göra detta svek han de sedan länge etablerade taoistiska och konfucianska religiösa grupperna genom att vända sig till buddhismen och anställa en ung tibetan, känd som Phagpa (Den ädle gurun) som rådgivare. Till sin glädje fick Kublai höra från honom att buddhismen förutsåg ett världsomspännande styre av ”den universella härskaren”. På grundval av detta krävde den kinesiska dynastin, grundad av Kublaikhan, att Tibet skulle vara en del av Mongolväldet och därmed en del av Kina – ett krav som Kina än i dag håller fast vid.

Efter det att mongolerna kastats ut från Kina 1368 drog de sig tillbaka till grässlätterna där de splittrades i tre rivaliserande grupper. Det mongoliska stödet till de tibetanska härskarna var fortfarande viktigt med intressanta konsekvenser. Förbindelsen ledde direkt till uppfinningen av titeln Dalai lama.

På 1500-talet byggde en av de tre mongoliska grupperna, under ledning av Altan Khan, en nationalstat i Inre Mongoliet (i dag en del av Kina) som var utanför kinesisk kontroll. Hans rike växte tills han av allt att döma höll på att bli en ny Djingis. Han var dock inte en direkt avkomling och därför behövde han en annan typ av legitimitet: buddhismen. Från 1571 började Altan att få vägledning från en tibetansk munk efter inspiration från Kublai-khan.

Under tiden hade en sekt i Tibet, gelug, även känd som Gula hatt-sekten, blivit inflytelserik framför allt genom att hålla sig undan konflikterna som splittrade de två andra viktigaste religiösa traditionerna, rödhattarna och svarthattarna. En högtstående präst bland gulhattarna, Sonam Gyatso, behövde legitimitet för sin relativt nya sekt. Den mongoliska khanen och den tibetanska härskaren kunde hjälpa varandra. Altan inviterade Sonam Gyatso till Qinghai, i östra Tibet, och sommaren 1578 företog Sonam Gyatso den 1 000 kilometer långa resan till tältbyn. Där blev tibetanen erbjuden överdådiga gåvor: en silvermandala (ett geometriskt mönster som symboliserar universum), guldskål med juveler, 80 rullar siden och 100 hästar.

De två männen gav varandra titlar. Då Sonam Gyatso förklarade att han var en reinkarnation av Kublaikhans guru Phagpa, tillkännagav Altan att han var en reinkarnation av Kublaikhan. Altan förklarade tibetansk buddhism som mongolernas officiella religion och så dubbade han Sonam Gyatso som Dalai lama. Dalai är mongoliska för ”hav”, en gammal symbol för storhet. Namnet var extra lämpligt eftersom Gyatso, tibetanska for ”hav”, var ett hedersnamn som beviljades reinkarnerade munkar.

Sonam Gyatso fortsatte att dominera Tibet med sina gulhattar och kontrollerade både det religiösa och politiska livet. Om han inte gjort det skulle han förmodligen inte behållit sin titel. Titeln överlämnades senare till Sonam Gyatsos två företrädare, vilket gjorde att den som först fick namnet Dalai lama blev den tredje. Tibets andliga ledare har haft titeln sedan dess och dagens Dalai lama är därmed inte den tolfte utan den fjortonde. Reinkarnationerna av Dalai lama uppstod förmodligen efter en process med andligt sökande. Men från och till kommer politiken i vägen. Efter att Sonam Gyatso dog 1588 hotade våld återigen att ödelägga det tibetanska samhället. Både mongoler och tibetaner var i behov av en stark man. Av en lycklig slump ”upptäcktes” det att den nästa – den fjärde – Dalai lama var Altan Khans barnbarnsbarn. Tibetanerna var skeptiska till att de skulle styras av en mongol och ignorerade pojken. När han till slut blev förordad som Yonten Gyatso i Lhasa, den enda icke-tibetanska Dalai lama, visade det sig att hans mongoliska ursprung var omstritt. Tibetanerna blev kränkta av hans mongoliska kavalleritrupper. Tibet sjönk återigen ner i kaos. Yonten misslyckades med att bringa fred. Han dog 1617, 29 år gammal.

Det var den femte Dalai lama, Lobsang Gyatso – även känd som ”den store femte” – som genomförde fred och harmoni, och som fick till stånd byggandet av detta enastående palats. Med hjälp av den mongoliska Gushri Khan krossade han rebellerna, förklarade Lhasa som den nya huvudstaden och utropade khan till kung, medan Gushri erkände Dali lama som den högsta andliga ledaren.

I detta kritiska ögonblick beslutades att Potalapalatset skulle byggas. Det skulle bli en mäktig symbol. Det skulle se tillbaka på Tibets majestätiska storhet på 600-talet.

”Altan Khans rike växte tills han höll på att bli en ny Djingis. Han var dock inte en direkt avkomling.”

OVAN Ett samlarkort: The Palace Of The Dalai lama In Lhasa.