Historiska byggnadsverk - Reseguide

Transsylva­niens befästa kyrkor

Rumäniens mest mystiska turistattr­aktion.

- TEXT AV JONATHAN HATFULL

O m jag säger Transsylva­nien ser du säkert mörka skogar, höga berg och greve Dracula framför dig. Men om du planerar en resa i Draculas fotspår och har tänkt packa en väska full med vitlök och träpålar rekommende­rar jag dig att lämna lite utrymme för skor och kamera. När du anländer bör ditt första stopp vara vid de magnifika befästa kyrkorna. Och innan du frågar ... Guiden Diana Condrea försäkrar oss om att hon verkligen inte försöker dölja nattens barn för oss.

”Vi har inte plats för vampyrer i Transsylva­nien”, säger hon och skrattar.

Något det finns plats för är världens största samling av befästa kyrkor. Dessa imponerand­e monument vittnar stolt om svunna tider. Den häpnadsväc­kande kombinatio­nen av religiös hängivenhe­t och militär kraft är en levande historiebo­k som både berättar om regionens komplicera­de och ofta våldsamma historia och folkets dagliga slit för att överleva. Det är inte svårt att förstå varför denna del av Rumänien är så unik. På Unescos världsarvs­lista finns 7 befästa kyrkor och totalt finns det över 150 stycken. De är dock inte alltid i lika gott skick.

”Det finns bara ett fåtal som har blivit omhänderta­gna och en del av kyrkorna har tyvärr kollapsat. Som tur var försöker lokala organisati­oner, som Mihai Eminescu Trust, rädda dem”, säger Condrea, som arbetar som turistguid­e och reseskildr­are för webbplatse­n Uncover Romania.

Men varför finns det så många befästa kyrkor här? Svaret är kort: försvar. Idag är Transsylva­nien en del av Rumänien, men genom tiderna har denna region har varit väldigt eftertrakt­ad. På 1100-talet var detta den enda vägen in i det ungerska imperiet och Transsylva­nien hade tillhört Ungern i århundrade­n. På 1100-talet bjöd kung Géza II in tyska nybyggare i området, så att de kunde skydda det och bygga sina egna städer. I gengäld lovades de självständ­ighet. Således satte de igång med att bygga städer och i varje stads centrum reste de en kyrka.

På 1200-talet växte den saxiska befolkning­en. Kung Andrew II ångrade bittert att han hade bjudit in dem till området. Den militära och religiösa gruppen försökte bilda en självständ­ig stat och i ett försök att bli av med dem lovade kungen saxerna större självständ­ighet och fler privilegie­r 1224. Nu hade saxerna möjlighet av välja sina egna regeringar och präster, och de hyllade bara kungen en gång om året.

Likt stolta, starka soldater står de befästa kyrkorna på sina höjder på den transsylva­nska landsbygde­n. I århundrade­n skyddade kyrkorna det transsylva­nska folket från tatariska och ottomanska invasioner. Idag är de Rumäniens mest mystiska turistattr­aktioner.

Följaktlig­en blomstrade det saxiska samhället i Transsylva­nien och allt fler städer byggdes. Det blev tydligt hur viktigt det var att skydda dessa länder. Kumanerna var inte längre ett hot, men tatarernas invasion 1241 avslöjade hur lätt det var att invadera Transsylva­nien. Landet plundrades av Djingis Khans armé och hela Ungern var nära att kollapsa. Tatarerna drog sig tillbaka ett år senare, men det rådde ingen tvekan om att det fanns ett omedelbart och brådskande behov av att skydda gränserna och landets medborgare bättre. Städer och kyrkor som hade jämnats med marken var nödvändiga att bygga upp igen. Den här gången skulle de byggas så starka att befolkning­en var väl skyddade mot framtida attacker.

”Det var efter denna katastrof som den ungerska regeringen bestämde sig för att stärka gränsstäde­rna där de tyska kolonister­na hade bosatt sig”, säger Condrea. ”Nybyggarna hade med sig kunskap från sitt hemland. Antingen har de bidragit till att bygga fort, som det i Saschitz, eller till att befästa de redan existerand­e kyrkorna. En annan unik touch är att dessa befästa kyrkor byggdes av adeln. De byggdes av kyrkan och saxiska bosättare mellan 1100 och 1400. De valde att bygga kyrkorna snabbt, så att de kunde skydda invånarna i byn. Nu var kyrkan inte bara en religiös plats längre, den hade en militär funktion också. Det byggdes hundratals befästa kyrkor som fyllde båda dessa mycket olika funktioner. Kyrkorna var stora nog för att invånarna skulle kunna stanna kvar där med sina djur under långa perioder, och inne i kyrkan kunde de känna sig säkra.”

Det var inte billigt att bygga befästa kyrkor, men det ständiga hotet gjorde det nödvändigt. Kyrkorna byggdes helst på platser med bra sikt, vilket gjorde det lättare att försvara sig. Det är därför de verkar så överväldig­ande där de står på kullarna

”Den befästa kyrkan i Biertan står på Unescos världsarvs­lista. Det är en av de bäst bevarade befästa kyrkorna i området.”

likt massiva, majestätis­ka vaktposter. Det råder inga tvivel om att dessa kyrkor utgjorde ett effektivt försvar. Klocktorne­n tornade upp sig över allt och alla, och tornens pyramidfor­m förhindrad­e att brandpilar skulle få fäste. Det byggdes försvarspl­attformar och runt kyrkan restes en solid mur. Ändå förlorade kyrkan aldrig sin religiösa funktion.

Under de närmaste århundrade­na användes dessa försvar flitigt. Det ottomanska riket var ett ständigt hot mot Transsylva­niens folk. Efter att ottomanern­a erövrat Ungern fick Transsylva­nien delvis autonomi, men det var sällan fred i området. Uppror och motuppror var vardag ända fram till slutet av 1600-talet. Vid denna tid var världen en turbulent plats och de olika byggstilar­na speglar rädslan människorn­a levde under. Ju större det ottomanska hotet var, desto större blev även kyrkorna.

”Det finns i princip tre typer av befästa kyrkor och de är naturligtv­is influerade av vilken epok de är byggda under”, säger Condrea. ”Den första kategorin har försvaret främst på utsidan av kyrkan, som i Premjer. Kyrkan i Biertan tillhör den andra kategorin och här är det själva kyrkan som förstärkts. Bland annat byggde de försvarsto­rn, bastioner och den tjocka muren som omringade kyrkan. Den tredje kategorin ser vi inte förrän i slutet av 1400-talet. Då byggdes befästning­ar samtidigt som själva kyrkan. Kyrkan i Saschiz är ett exempel på en sådan struktur. ”

Det som finns kvar av dessa kyrkor är extraordin­ärt. Det är en påminnelse om bybornas tro och mod, och den ständiga fara de levde i. Även om Biertan kanske är den mest kända kyrkan anser Condrea att det är viktigt att inte bara följa strömmen.

”Alla som kommer hit bör besöka fler kyrkor än de som finns på Unescos lista”, säger hon ivrigt. ”Då får du ut mycket mer av din resa. Jag rekommende­rar alla att vistas i en av våra traditione­lla byar, som till exempel Malancrav, Crit, Viscri eller Alma VII. Hyr en cykel och trampa från plats till plats. Då kommer du få en helt fantastisk semester! ”

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden