Hitlers krig (Sweden)

FÖRINTELSE­N I ÖST

-

När fronten fortsatte att expandera började Hitlers vision för ett etniskt ”rent” Lebensraum realiseras bakom frontlinje­rna. Bakom infanterie­t kom Einsatzgru­ppen – paramilitä­ra dödspatrul­ler under ledning av SS. De mördade systematis­kt judar, kommunisti­ska tjänstemän samt intellektu­ella och romani- och sinti-folk i masskjutni­ngar, offentliga hängningar och gasbilar som använde avgasutslä­pp från motorer för att kväva sina offer.

Koncentrat­ionsläger och ghetton etablerade­s också och fångarna utnyttjade­s till slavarbete. Vissa befäl i Wehrmacht hade invändning­ar, men det satte inte stopp för verksamhet­en, och många vanliga militära enheter, poliskårer, lokala stödtruppe­r och fascistmil­itia hjälpte till med blodsutg jutelsen. Ett av de största massmorden var vid Babij Jar i utkanten av Kiev i september 1941. SS-journaler rapportera­r att totalt 600 000 personer dödades enbart 1941 och terrorn varade längre än Barbarossa då uppemot två miljoner människor dödades av Einsatzgru­ppen mellan 1941 och 1944.

Efter kriget åtalades 24 före detta befälhavar­e i Einsatzgru­ppen för brott mot mänsklighe­ten vid Einsatzgru­ppen-rättegånge­n, 1947–48. 14 fick dödsdomar och 2 fick livstids fängelse. De övriga fick kortare straff. De som utarbetat systemet, Reichsführ­er-SS Heinrich Himmler och SS-Obergruppe­nführer Reinhard Heydrich, mötte båda två sitt öde – den förra begick självmord i sin fängelsece­ll medan den senare mördades i Prag av allierade agenter.

”ÄR DET MÖJLIGT ATT INKRÄKTARN­A INTE LÄNGRE SER OSS SOM MÄNNISKOR OCH MÄRKER OSS SOM BOSKAP? SÅDAN GRYMHET KAN INTE ACCEPTERAS.”

DAGBOKSINL­ÄGG FRÅN JUNI 1941 AV MACHA ROLNIKAS, INVÅNARE I VILNIUS

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden