Hockeybibeln

SUCCÉ BYGGE

- Henrik Lundgren

SKELLEFTEÅ. De har tappat en hel trupp de senaste tre säsongerna.

Men spelarna i Skellefteå är ändå de med störst klubbhjärt­a i SHL. Åtminstone sett till antal år de stannar i klubben. Årets trupp har spelat i snitt 196 matcher för AIK.

Sportblade­t åkte till Skellefteå för att ta reda på vad det är som lockar så.

Det var framför allt efter det andra SMguldet som Skellefteå­s guldlag bröts i spillror. Joakim Lindström, Johan Alm, Melker Karlsson och Pierre-Edouard Bellemare försvann till NHL. Jimmie Ericsson och Oscar Möller stack till KHL medan Bud Holloway sökte lyckan i schweizisk­a Bern.

Kvar i Skellefteå stod general managern Lars Johansson och kliade sig i huvudet.

– Men det är ju det som är roligt i mitt jobb, att bygga ett nytt lag. Det är en utmaning för mig, för föreningen, för allihop. Vi hittar ett nytt lag tillsamman­s, säger han.

De forna favoritern­a var nederlagst­ippade inför fjolåret. Bara två av tio av Sportblade­ts hockeyexpe­rter trodde på nytt guld för det regerande mästarlage­t.

– Men vi visste att vi hade en väldigt bra stomme kvar, vi hade en grund att stå på. Sen gällde det att hitta spetsspela­rna, och det tycker jag att vi gjorde.

Vi…? Är det inte ditt jobb att hitta nyförvärv?

– Ordet tillsamman­s är en viktig del. Det här är inget enmansjobb. Det gäller att vi alla är mycket ödmjuka. Skellefteå är ett pussel där alla måste göra sitt, och jag tror att det är det vi är duktiga på. Vi fick ihop pusslet i fjol också, även om det inte blev fulländat. Då hade vi inte förlorat finalen, utan vunnit både serien och slutspelet. Men vi var nära att få ihop den sista pusselbite­n också.

Har spelat flest matcher

A-laget har precis avslutat sin förmiddags­träning och Lars Johansson sitter i solskenet utanför Skellefteå Kraft Arena, nöjd över hur årets pussel ser ut. Jimmie Ericsson är tillbaka efter äventyret i Ryssland, och klubben har fått behålla i princip

den trupp de ville ha kvar efter finalförlu­sten mot Växjö. En väldig skillnad mot förra sommaren då elva spelare försvann i ett huj.

– Fast det är ingen större skillnad i sättet vi jobbar nu. Vi kommer behålla vår spelfiloso­fi och sättet vi tränar på. Och hur vi beter oss, det är många bitar som krävs för att man ska lyckas. Inte bara ishockey utan även värdegrund­sfrågor. Det är mycket sånt som man måste hålla ordning på i en förening för att lyckas hela vägen, säger sportchefe­n.

I klubbens filosofi ingår också att spelarna ska trivas. Och det gör de bevisligen. Enligt siffror från Eliteprosp­ect är Skellefteå den SHL-klubb där spelarna har gjort överlägset flest matcher för sin nuvarande klubb. I snitt 145 matcher i SHL, allsvenska­n och CHL. Lägger man till slutspelso­ch kvalmatche­r också är AIKspelarn­a uppe i 196 matcher.

”Får chansen att utvecklas”

– Jag vet inte… det är många bitar. Det är en fantastisk stad, vänliga människor. Och så finns här ett jättelikt hockeyintr­esse. Våra fans spelar säkert en stor roll också, att spela här inför dem är fantastisk­t för spelarna. Och sen kommer vi ju till vår profession­ella organisati­on också. Men vi måste vara ödmjuka, varje dag. Annars är vi inte kvar där uppe. SHL är en jättejämn serie, men vi försöker hjälpa varje individ att bli en bättre hockeyspel­are.

En av dem som definitivt blivit bättre i Skellefteå är Jimmie Ericsson. Två gånger på 14 år har han lämnat Skellefteå. Båda gångerna har han varit tillbaka efter bara ett år. Första gången var det för ett gästspel i Leksand, nu senast ett år i St Petersburg. Han blir inte förvånad när han får höra om att Skellefteå ligger i topp över antal spelade matcher.

– I Skellefteå är man i en miljö där man får chans att utvecklas, både sportsligt och socialt. Du blir väldigt väl omhänderta­gen och alla runt omkring försöker hjälpa en det bästa de kan. Det är väl fördelen med

Vad är det som gör att spelarna stannar så länge i Skellefteå?

att klubben kommer från en mindre stad också. Sen vill föreningen hela tiden utvecklas och hitta nya vägar.

Utveckling, bra omhänderta­gande och hjälp från omgivninge­n; det låter ju bra, men är det inte något som alla klubbar…

– Försöker med? Jo, men alla har inte kunskapen att förvalta det heller.

Vad är det specifikt som görs så bra här då?

– Jag tror inte att någon annan klubb har så många ideellt arbetande människor inom och utanför klubben som Skellefteå. Det är ett enormt hockeyintr­esse här. Det gör mig glad, och jag presterar bättre på isen då jag är glad.

Lars Johansson ler när jag berättar om Ericssons ord.

– Det är ju det jag säger. Det är en fantastisk stad att vara i. Människorn­a ställer upp för Skellefteå AIK, och är väldigt bra människor på alla andra sätt också. Det är en fantastisk miljö och stad att vara i om man vill lyckas.

Tydlig vision med juniorerna

Med Jimmie Ericsson tillbaka i truppen är mycket av försäsongs­arbetet redan gjort för Johansson. I alla fall på a-lagsnivå. Men då finns mer tid till att kolla på ungdomssid­an, den del där Skellefteå­s framgångss­aga inleddes.

– Ja, det var där som föreningen började ändra, följa en röd tråd. Om vi ska lyckas så måste vi producera unga spelare.

Men ni har en stabil ekonomi nu, riktigt bra till och med efter utlåningen av Ericsson och Oscar Möller till KHL. Lockar det inte att någon gång få öppna plånboken på vid gavel och ta hit en riktig superstjär­na?

– Vi har ju bra spelare innanför de här väggarna också. Vår vision är att fem av tio spelare ska komma från de egna leden. Det är sånt som driver mig, mer än dyra ny förvärv. Det är så roligt att titta på trupplista­n och se hur många som fått sin hockeyutbi­ldning i Skellefteå. Titta på träningen i dag, Sebastian Olsson var helt fantastisk, och han är bara 18 år. Det är väldigt kul att se de unga spelarna ta för sig, det är viktigt att de jagar på Jimmie Ericsson och de andra stjärnorna. Jag brukar säga till dem att om du inte jagar Jimmie på träningarn­a så får du inte vara kvar. Men bjud honom gärna på kaffe i omklädning­srummet, det är en annan sak. Där kan du vara ödmjuk. Men ute på isen ska du jaga honom, där ska han inte gilla dig.

Ser man till era resultat verkar ni inte ha gjort ett enda fel de senaste åren. Är det verkligen möjligt?

– Nej nej, vi har gjort fel på resan. Men vi är väl duktiga på att se det tidigt och sen ta hand om det. Alla stora organisati­oner tar ju felbeslut, inte bara inom hockeyn. Och ibland är det inte fel, det tar bara lite tid och kräver en del tålamod att utveckla. Vi ser kanske att det kommer ta två-tre år innan vi är där. Jag tror att vi har blivit duktiga på att ha tålamod.

”Det som gör det så roligt”

Jo, det är ju lätt att ha tålamod när man vinner SM-guld eller går till final stup i kvarten. Men blir det lika lätt om ni missar slutspel tre år i rad?

– Ja, som vi är organisera­de i dag så tror jag att det kommer att vara så. Det känns så med vårt sätt att jobba, allt från styrelsen och neråt. Vi ser det på väldig sikt, men samtidigt får vi inte glömma vad det är vi har gjort bra tidigare. Och sen se vad vi kan göra bättre.

Var kommer tålamodet ifrån?

– Många delar. Vi tror på den sortens ledarskap, det är vårt sätt att jobba. Ta Tim Heed exempelvis. Han hade det svårt under sitt första år här, men i fjol vann han Börje Salming Trophy. Det tar lite tid att få människor och organisati­oner att växa, det måste man acceptera i en sån här bransch och vi är väldigt duktiga på det. Sen passar det oss, det kanske inte passar alla.

Men hade ni klarat er om elva tongivande spelare försvunnit den här sommaren också?

– Haha, det kan jag ju inte svara på. Visst är det tufft att tappa så många, det går inte varje år. Men nu är det ju inte så, nu bygger vi nytt igen. Varje år är en ny tävlan, ett nytt lag ska byggas ihop. Det är ju det som gör mitt jobb så fantastisk­t roligt, att se om vi kan vara med där uppe och vinna igen.

 ??  ??
 ??  ??
 ?? Foto: OLA AXMAN ?? Lars Johansson, general manager, har fått bygga ett helt nytt Skellefteå efter att många stjärnor försvann efter de två gulden.
Foto: OLA AXMAN Lars Johansson, general manager, har fått bygga ett helt nytt Skellefteå efter att många stjärnor försvann efter de två gulden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden