KAN FÄL­LA VEM SOM HELST

Hockeybibeln - - SPELSCHEMA - Text: Jo­han Lin­der­stam Fo­to: An­ders Deros

KARLS­KRO­NA. Den rö­da tråd som bin­der sam­man Karls­kro­nas tid som di­vi­sion 3-lag med da­gens till­va­ro som SHL­klubb har spun­nits av en eldsjäl som Tor­björn Karls­son. Så själv­be­lå­ten? Knap­past. I stäl­let lyf­ter 57-åring­en fram pre­cis allt och al­la när han ska för­kla­ra den gal­na fram­gångs­sa­ga som ­fär­gat för­e­ning­en det se­nas­te ­de­cen­ni­et. – Jag kom­mer från ett ­bruks­sam­häl­le och när det het­tar till job­bar man till­sam­mans. Det har man i sig, sä­ger KHK-le­gen­da­ren.

” På vä­gen har vi gått upp f yra di­vi­sio­ner och den pul­sen, den är ett rent gif t. Man blir be­ro­en­de.”

Ibland kan man näs­tan se en klubb växa. Som Karls­kro­na HK, för här pra­tar vi växt­värk i för­e­ning­ens al­la ben. Som lag­mäs­sigt, som or­ga­ni­sa­to­riskt, som rent lo­gis­tiskt.

He­la klub­ben upp­da­te­ras kon­ti­nu­er­ligt in­för de­bu­ten i SHL och när jag träf­far ­de­ras as­si­ste­ran­de trä­na­re Tor­björn ­Karls­son ut­an­för Are­na Karls­kro­na på­går en del av det­ta byg­ge för fullt.

Hal­len ska få ny re­stau­rang, stör­re stå­plats, fler sitt­plat­ser och publik­ka­pa­ci­te­ten öka från da­gens 3 464 till 5 010, men än­då kom­mer den för­bli en omo­dern ama­tör i jäm­fö­rel­se med många and­ra SHL-byg­gen och när vi en stund se­na­re för­flyt­tat oss till Scan­dic som lig­ger vac­kert vid vatt­net i cen­tra­la Karls­kro­na kan han ba­ra ska­ka på hu­vu­det åt kon­tras­ter­na.

Vad som var nå­got i hästväg i di­vi­sion 3 är onek­li­gen nå­got helt an­nat i SHL.

– När vi spe­la­de i gam­la Wämö­hal­len… Gol­vet lu­ta­de och vi ha­de rått­fäl­lor ­ut­lag­da och allt ha­de för­stås sin charm, men se­dan flyt­ta­de vi hit och ha­de en hall av yp­pers­ta klass. Den var till och med bra för all­svens­kan, men i dag spe­lar vi i SHL och har plöts­ligt minst are­na. Men vi kom­mer in­te gnäl­la. För­hopp­nings­vis gör mot­stån­dar­na det, sä­ger Karls­son. Han skrat­tar. – Man har så många min­nen. Som när vi ha­de pre­miär här 2005, mot Sölvesborg i ­di­vi­sion 3, och jag tänk­te att någ­ra sä­kert skul­le kom­ma för att se den nya hal­len. Men då kom­mer do­ma­ren fram och sä­ger 'vi får skju­ta på mat­chen, det är kö på he­la E22:an'. Och du vet, det kom 2 500 ­åskå­da­re och vi vann med 10–0. Där och då föd­des nå­got.

’Ha­de ald­rig va­rit i SHL’

Tor­björn Karls­son om nå­gon lär ve­ta, för av klub­bens to­talt fjor­ton lev­nads­år har han va­rit en central­fi­gur un­der de el­va ­se­nas­te. På vä­gen har han gått från att va­ra en halv­tids­an­ställd hu­vud­trä­na­re och sport­chef som tving­a­des stämp­la 50 ­pro­cent till att i dag va­ra en av fle­ra hel­tids­an­ställ­da i or­ga­ni­sa­tio­nen.

– Jag kom hit 2004 och tänk­te va­ra här i tre år. Men så har det gått så bra och allt­så… Jag har kva­lat un­der al­la mi­na el­va år här, ba­ra ett ne­ga­tivt och tio po­si­ti­va, och det är nog in­te många som gjort det. På ­vä­gen har vi gått upp fy­ra di­vi­sio­ner och den pul­sen, den är ett rent gift. Man blir ­be­ro­en­de.

Han har dess­utom haft mar­gi­na­ler­na med sig. Som vå­ren 2013, då KHK slu­ta­de hopp­löst sist un­der förs­ta sä­song­en i All- svens­kan och i kval­se­ri­en ba­ra var en en­da straff från att åka ner i di­vi­sion 1 igen.

Det var på hå­ret va?

Karls­son bur­rar och skrat­tar på sam­ma gång.

– Det var straff­lägg­ning i två mat­cher. Vi för­lo­ra­de och ha­de Tings­ryd sla­git Vi­ta Häs­ten ha­de vi åkt ur. Så det var Häs­ten som räd­da­de oss, för ha­de vi tril­lat där ­vet­ti­tu­san vad som hänt. Vi ha­de ald­rig ­va­rit i SHL i al­la fall. Men det är så löj­ligt små mar­gi­na­ler. (Jor­dan) Smot­her­man, som mis­sa­de Tings­ryds sista straff, ­spe­la­de för oss året ef­ter och be­rät­ta­de att hans klub­ba gått av då. Känn på den en stund.

’Många som gjort re­san möj­lig’

Tor­björn Karls­son känns i sin tur li­te som ur­ty­pen av en svensk för­e­nings­själ. Pus­tar ut när han kan ta av sig ka­va­jen ef­ter fo­to­gra­fe­ring­en ef­tersom han skul­le by­ta en ko­stym mot en trä­nings­o­ve­rall åt­ta da­gar i vec­kan. Väg­rar lå­ta sig bju­das på lunch ut­an in­si­ste­rar, med ef­ter­tryck, på att ­bju­da ef­tersom un­der­teck­nad fak­tiskt är gäst. Pra­tar en­ga­ge­rat och av­ska­lat om den eg­na klub­ben och sät­ter färg på si­na re­so­ne­mang med ge­nu­int, dju­pro­tad ble­king­e­di­a­lekt. Och så pra­tar han hell­re om ­and­ra än sig själv.

– Det får in­te ba­ra hand­la om mig, det här. Det finns så många män­ni­skor som al­la ­bor­de ­näm­nas. Han som säl­jer 50/50-lot­ter var­je match, fol­ket i ka­fe­te­ri­an, al­la som ­va­rit med på den här långa ­re­san. Även om Karls­kro­na är i SHL får vi ald­rig tap­pa det ­fa­mil­jä­ra. Det är många som gjort den här re­san möj­lig, sä­ger Karls­son och ex­emp­li­fi­e­rar i för­bi­far­ten med klub­bens i dag ­hel­tids­an­ställ­de fysträ­na­re Mi­ro Za­lar.

– Han är en rik­tig hoc­keynörd och jag såg of­ta ho­nom i gam­la Wämö­hal­len. Så jag tänk­te att jag mås­te kny­ta upp ho­nom och frå­ga­de om han vil­le hjäl­pa mig med ­fys­trä­ning­en och sa­de ”du får en hjälm för ­besvä­ret.” Året ef­ter fick han en klub­ba...

’Kan ge vem som helst en match’

Från di­vi­sion 1 till SHL på fy­ra år. Hin­ner ni med?

– Nej, vi har all­tid ta­git kli­ven upp ett par år fö­re vi­sio­nen. SHL tror jag vi sik­ta­de på 2020 och det ger gi­vet­vis växt­värk. Där Frölun­da har tre per­so­ner på någ­ra upp­gif­ter har vi kanske en och där kom­mer vi nog va­ra ett tag. Vi blir ett låg­bud­get­lag, ing­et snack om den sa­ken, men vi får hit­ta and­ra sätt att häv­da oss. Som en grupp­dy­na­mik som kan för­sät­ta berg.

Ni kom­mer knap­past bli favoriter.

– Nej, att hänga kvar vo­re SM- guld för oss. Men vi kom­mer in­te stå med mös­san i hand ut­an kri­ga ut­av ba­ra hel­ve­te i var­je match. Man kan in­te häm­ta poäng nå­gon­stans i hoc­keyn i dag och vi kan ge vem som helst en match. Det pas­sar oss fint att slå ­li­te ur vas­sen.

Men SHL, allt­så. Har det egent­li­gen sjun­kit in än?

Tor­björn Karls­son ler plöts­ligt Ble­kinges bre­das­te le­en­de och kons­tigt vo­re det väl kanske an­nars. 57-åring­en har ju gått från di­vi­sion 3-spel och rått­fäl­lor i Wämö­hal­len till SHL och en pre­miär mot Fär­je­stad ­hem­ma i ABB Are­na Karls­kro­na och han ska­kar li­te lätt på hu­vu­det när han sä­ger:

– Det går in­te ens be­skri­va hur det känns. Det här är så otro­ligt jäv­la stort för mig och för stan. Ja, det är verk­li­gen helt overk­ligt att man fått hänga i så länge.

Jo­nat­han Pu­das, Alex­an­der Berg­ström och Filip Cru­se­man jub­lar ef­ter Karls­kro­nas avan­ce­mang till SHL – nå­got som fi­ra­des stort när Filip Cru­se­man lyf­te buck­lan.

Fo­to: BILDBYRÅN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.