SÅ SKA NORR­LANDS GULD TILL­BA­KA TILL LU­LEÅ

” De skul­le slänga in allt de Jag vil­le kom­ma hit och va­ra Kun­de för att ta gul­det i år. kil­len som gör att det hän­der.”

Hockeybibeln - - SPELSCHEMA - Text: Hen­rik Lund­gren Fo­to: Pe­ter Wixtröm

LU­LEÅ. Sta­den har drab­bats av guld­fe­ber. 1 300 fö­re­tag har gått in som spon­so­rer och års­kor­ten säl­jer som ald­rig förr. Allt med ett mål – SM-guld till ­vå­ren. – Jag har ald­rig nå­gon­sin va­rit i en klubb som så tyd­ligt gått ut och sagt att vi ska vin­na, sä­ger Jacob Micfli­ki­er,31.

Han stö­nar hän­fört till när han tar de sista kli­ven upp. Ut­sik­ten från Orm­ber­get är fe­no­me­nal, även för nå­gon som Jacob Micfli­ki­er som själv har ett fri­tids­hus ute i den ka­na­den­sis­ka öde­mar­ken.

– Det är un­ge­fär sam­ma natur som här, vi är va­na vid det från Winni­peg. Men det här…, sä­ger han och blic­kar ut från ber­get.

Myg­gor­na sur­rar runt om­kring ho­nom un­der he­la in­ter­vjun, men de ver­kar in­te be­kom­ma ho­nom.

– Äh, det är ock­så som i Winni­peg. Jag tror att det är där­i­från al­la värl­dens myg­gor kom­mer.

Det är hans and­ra år i Sve­ri­ge, men na­tur­mäs­sigt är Lin­kö­ping och Lu­leå som natt och dag.

– Jag äls­kar Lu­leå så här långt. Det är in­te för ljust, men de­fi­ni­tivt in­te för mörkt hel­ler. Men kom till­ba­ka om två, tre må­na­der och frå­ga mig igen. Mitt svar kan ha änd­rats nå­got då. Jag ska kö­pa på mig ett stort la­ger av vi­ta­min D un­der de kom­man­de vec­kor­na, sä­ger han och skrat­tar.

Holmström i Lu­leås guld­lag

Det har gått 19 långa år se­dan Lu­leå vann sitt förs­ta och se­nas­te SM-guld. Ett tufft spe­lan­de Lu­leå med To­mas Holmström i spet­sen slog då Frölun­da med 3–1 i fi­nal­spe­let. Året ef­ter föll man i fi­na­len mot Fär­je­stad. Se­dan dess har det va­rit ont om guld­fe­ber i sta­den, 0–4 i fi­nal­mat­cher mot Skel­l­ef­teå för två år se­dan glöm­mer man helst bort. I vå­ras åk­te man ut i kvarts­fi­na­len mot Frölun­da, trots 3–1-led­ning.

Men i år ska det bli änd­ring på det. Ja­kob Porsér, mång­mil­jar­där se­dan för­sälj­ning­en av spe­let ”Mi­necraft”, har pum­pat in åt­skil­li­ga mil­jo­ner i klub­ben och sport­che­fen Lars ”Os­ten” Berg­ström sa re­dan i vint­ras att klub­ben nu tänk­te bli bäst i lan­det och pe­ta ner Skel­l­ef­teå från tro­nen.

Det är där­för Jacob Micfli­ki­er är här. ­Fyran i SHL:s po­äng­li­ga i fjol är ett av många of­fen­si­va ny­för­värv som ska se till att fjol­å­rets star­ka de­fen­siv nu ock­så kom­plet­te­ras av en stark of­fen­siv. Mål­sätt­ning­en är gi­ven. – Mäs­tar­ti­teln. Det var det som ”Os­ten” sa till mig direkt när han ring­de. Han sa att de skul­le slänga in allt de kun­de för att ta gul­det i år. Och det lät ju loc­kan­de för mig, jag vil­le va­ra en del av det. Och in­te ba­ra en del, ut­an en stor an­led­ning till att vi tar guld. Jag vil­le kom­ma hit och va­ra kil­len som gör att det hän­der, sä­ger ka­na­den­sa­ren.

Lu­leå har i vin­ter gått från att va­ra lil­le­bror, bå­de i Norr­land och SHL, till att öp­pet gå ut och må­la upp sig som guldfa­vo­ri­ter. Bok­stav­ligt ta­lat. Väg­gar­na i spe­lar­loung­en är nu­me­ra ta­pet­se­ra­de i guld.

Kan det bli för myc­ket press?

– Jag vet in­te. Al­la vill för­stås vin­na, så har det sä­kert va­rit de ti­di­ga­re åren i Lu­leå ock­så. Men de har kanske in­te sagt det så öp­pet för­ut. Vad det be­ty­der för oss? Att vi har ett mål. Men det är ock­så det som du och al­la and­ra re­port­rar kom­mer att skri­va­ om un­der sä­song­en, så all­ting an­nat än SM­guld för oss kom­mer att ses som ett miss­lyc­kan­de.

El­va bort – tio nya namn in

Det är ett nytt Lu­leå som från för­ra sä­song­ens kvarts­fi­nal­miss nu tar sats mot gul­det. Micfli­ki­er är ett av tio ny­för­värv, sam­ti­digt som el­va spe­la­re för­svun­nit.

– Det vik­ti­gas­te nu är att al­la hit­tar si­na rol­ler. Men in­te hur som helst, du mås­te byg­ga ett lag. Och jag tror att det är det som led­ning­en har gjort. Vi har för­stärkt offensiven till en re­dan stark de­fen­siv.

Han själv in­led­de sä­song­en i en ked­ja med Bill Sweatt och all­svens­ka po­äng­kung­en Jacob La­gacé. Och gjor­de det på ett strå­lan­de sätt.

– Det ska verk­li­gen in­te gå så här bra, det ska ta tid att an­pas­sa sig och lä­ra sig. Men nu kom det direkt.

Ger in­te myc­ket för kri­ti­ken

För­u­tom ett mind­re lyc­kat halv­år i KHL har ka­na­den­sa­ren snit­tat runt en poäng per match un­der he­la sin kar­riär. I fjol blev det 47 poäng på 54 grundse­ri­e­mat­cher i LHC, plus yt­ter­li­ga­re sju på el­va slut­spels­mat­cher. Än­då är han ifrå­ga­satt av vis­sa ex­per­ter, och det är in­te nå­got han gil­lar. Ögo­nen mörk­nar direkt när äm­net kom­mer upp.

Du har fått en del kri­tik, där det sagts att di­na poäng främst be­ror på att du har bra spe­la­re runt om­kring dig…

– Folk har sagt så i många år, och det kom­mer all­tid fin­nas folk som sä­ger så. Me­dia bru­kar rik­ta in sig på det ne­ga­ti­va. När jag väx­te upp var det att jag var för li­ten. Nu­me­ra är det att min fram­gång ba­se­ras på de and­ra spe­lar­nas skick­lig­het. Men det är de­ras åsikt, jag vet mitt vär­de och vad jag till­för spe­lar­na runt om­kring mig. Jag vet vad jag ger la­get, jag står in­te ba­ra där och plockar poäng sam­ti­digt som jag he­jar på grab­bar­na, jag vet att jag är en stor del av fram­gång­en. I värs­ta fall är jag 50- 50 för vår ked­ja, i and­ra är jag en stör­re an­led­ning än så. Men jag tar kri­ti­ken som mo­ti­va­tion, jag ska fort­sät­ta att gö­ra poäng.

Din lag­kom­pis Jan Sand­ström sa att din mål­gö­rar- och skot­tek­nik är ”bland det sju­kas­te han sett”?

– Jag har pre­cis bör­jat spe­la med ho­nom men han är all­tid väl­digt snäll, ha ha. Jag har all­tid för­sökt att va­ra en mål­gö­ra­re, men många sä­song­er har jag bli­vit en spel­för­de­la­re i stäl­let. Kil­len bred­vid mig är kanske in­te så kre­a­tiv, ut­an mer en sni­per. Då tar jag på mig pass­nings­rol­len i stäl­let.

”Vän­tar fort­fa­ran­de på NHL”

Han är ba­ra 173 cen­ti­me­ter lång och har ti­di­ga­re pra­tat om att hans stor­lek gjort att han ald­rig fått chan­sen i NHL. 31 år gam­mal är han fort­fa­ran­de in­te draf­tad.

– Jag vän­tar fort­fa­ran­de, sä­ger han med ett skratt.

Men är NHL-dröm­men be­gravd? En bra sä­song till i Sve­ri­ge och…?

– Allt­så, kom­mer NHL och knac­kar på min dörr så kom­mer jag att öpp­na. Jag kom­mer ald­rig att läg­ga ifrån mig den dröm­men så länge som jag spe­lar ishockey. Jag ha­de bli­vit mål­lös om jag fått ett er­bju­dan­de. Men det är tuf­fa­re när jag är här i SHL, det kan in­te bli en snab­bö­ver­gång som det det ha­de kun­nat bli om jag spe­lat i nå­gon av de mind­re ligor­na i Nor­da­me­ri­ka. Men om möj­lig­he­ten kom­mer så ha­de det va­rit svårt att sä­ga nej. Sam­ti­digt ska det va­ra NHL i så fall. Det ha­de va­rit tufft att ta med sig fa­mil­jen till­ba­ka för spel i nå­gon av de mind­re ­ligor­na igen. Det var där­för jag vil­le till ­Eu­ro­pa och nu Lu­leå. Men NHL-spel… det är an­led­ning­en till att jag över hu­vud ta­get bör­ja­de spe­la ishockey.

Fo­to: PE­TER WIXTRÖM

SKA PRO­DU­CE­RA Ka­na­den­sa­ren Jacob Micfli­ker kan bli en nyc­kel i guld­sats­ning­en, om han öser in poäng som han gjor­de för Lin­kö­ping i fjol: ”Allt an­nat än SM-guld kom­mer att ses som ett miss­lyc­kan­de.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.