HEM­MA BYG­GET

FRAM­GÅNG­EN VÄX­TE FRAM UR DEN SKÅNS­KA MYL­LAN: ’ÄR ÄRO­RIKT ATT SPE­LA FÖR MAL­MÖ’

Hockeybibeln - - SPELSCHEMA - Text: Jo­han Lin­der­stam Fo­to: An­ders Deros

MAL­MÖ. Man pum­pa­de in re­sur­ser, hyrde in ­le­gok­nek­tar och in­ve­ste­ra­de un­der åt­skil­li­ga år många mil­jo­ner – till ing­en stör­re nytta.

Då tänk­te Mal­mö om, bygg­de upp la­get av skånskt mur­bruk och voilà: nu är man änt­li­gen till­ba­ka i SHL.

– Man ska in­te un­derskat­ta vär­det av att spe­la för sin mo­der­klubb, sä­ger Björn Svens­son.

Att de in­te gär­na har snå­lat är nog det ome­del­ba­ra kon­sta­te­ran­det när Björn Svens­son bju­der på en rund­tur i Red­hawks eg­na ytor i Mal­mö Are­nas in­nan­dö­men. Gym­met, fi­ka­de­len, om­kläd­nings­rum­met… Allt är av ab­so­lut topp­klass.

29-åring­en ler, vi­sar upp sin plats näs­tan direkt till väns­ter in ge­nom dör­ren och ­sä­ger:

– Det är näs­tan NHL-ni­vå på det här. Vi har det verk­li­gen otro­ligt bra.

Un­der­teck­nad har för­vis­so ba­ra va­rit i Ama­lie Are­na i Tam­pa, men de här ytor­na be­hö­ver ab­so­lut in­te skäm­mas i jäm­fö­rel­se och med det i åtan­ke känns det onek­li­gen bort­kas­tat att ett lag med Mal­mös fa­ci­li­te­ter spe­lat så länge i all­svens­kan. Fram till ­ti­di­ga­re i år, vill sä­ga, för res­ten av sam­ta­let ut­spe­las på en ute­ser­ve­ring i när­he­ten av Svens­sons hem i cen­tra­la Mal­mö och hand­lar om hur det var att ta sig till, och hur det ska bli att spe­la i, SHL med sin mo­der­klubb.

”Som en pat­ri­o­tisk film”

Svens­son tar en klunk kaf­fe med mjölk i och be­rät­tar.

– Du vet, en bäst av sju mot Lek­sand där vi vin­ner match sex här och match sju där up­pe… Det är som en bätt­re pat­ri­o­tisk ame­ri­kansk film med ett bom­bas­tiskt slut. Och att vi ha­de så många spe­la­re från Mal­mö gjor­de det så otro­ligt stort. 'It was me­ant to be', även om det är lätt att sä­ga så i ef­ter­hand, sä­ger han med ett skratt som dock följs av en lätt hu­vud­skak­ning.

– Men det blev fel i bör­jan av sä­song­en. Det var en del ut­ta­lan­den med fel kil­lar som sa­de fel gre­jer i vårt lag.

Som?

– Som att vi vin­ner se­ri­en och sånt. Det ska­pa­de för­vänt­ning­ar vi in­te be­höv­de.

Så ef­ter al­la miss­lyc­ka­de mil­jon­sats­ning­ar; var­för gick ni egent­li­gen upp nu?

– Jag har ju in­te va­rit här he­la vä­gen, men man har haft för stort hu­vud. Det är en sak för Saik, som har två guld och fem ra­ka ­fi­na­ler, att va­ra kax­ig. Och jag gil­lar att va­ra kax­ig, men i Mal­mös fall… Men fick sät­ta ner föt­ter­na på jor­den när jag kom hit för två år se­dan. Nu är folk här för att de vill spe­la här, men för någ­ra år se­dan var det många som såg Mal­mö som en ­eko­no­misk till­gång un­der sin kon­trakts­tid. Nu är al­la öd­mju­ka på ett helt an­nat sätt.

Svens­son ryc­ker li­te lätt på ­ax­lar­na.

– Sam­ti­digt är det ju li­te mal­mö­i­tiskt att va­ra kax­ig, att stic­ka ut. Många lag är för för­sik­ti­ga och me­di­e­trä­na­de i dag och det är trå­kigt, men man mås­te för­tjä­na vis­sa ut­ta­lan­den. Kom­mer Kalle på Spång­en med dry­ga citat blir det ba­ra tön­tigt, men har man där­e­mot nå­got bakom blir det fräckt. Men vi är ny­kom­ling­ar och tror vi att det blir lätt är vi il­la ute. För oss gäl­ler det att va­ra öd­mju­ka och spe­la så pass bra att vi ­se­na­re kan bli kaxiga.

Läng­tat ef­ter SHL-spel

Björn Svens­son själv är onek­li­gen otro­ligt öd­mjuk, trev­lig och ny­fi­ken. Han tar sig tid, vi­sar upp ”si­na” de­lar av Mal­mö och stäl­ler of­ta frå­gor till­ba­ka och det ­ver­kar som att han mår all­mänt ka­las. Och kons­tigt vo­re kanske an­nars. 29-åring­en flyt­ta­de trots allt hem till Skå­ne för två år se­dan ­ef­ter tio år run­tom i Nor­da­me­ri­ka, Sve­ri­ge och Schweiz och nu är han där han vill ­va­ra. I Mal­mö. Till­ba­ka i SHL. – Jag kän­de en enorm stolt­het ba­ra av att spe­la med Red­hawks i all­svens­kan, men det är för­stås det här jag kom hem för, sä­ger Svens­son.

Hur stor blir om­ställ­ning­en? Många i Mal­mö gör sin förs­ta SHL-sä­song.

– Det är vik­tigt för de nya att tro på sig själ­va, att de in­te vi­sar re­spekt. Det finns en an­led­ning att många i det här la­get gick upp. Och vi är grymt hem­mas­tar­ka! Hoc­key­in­tres­set är otro­ligt stort i Mal­mö just nu, Pan­tern gick ju upp i all­svens­kan ock­så, och jag skul­le bli väl­digt för­vå­nad om vi in­te kom­mer va­ra med i top­pen av publi­k­li­gan.

Klubb­hjär­ta går fö­re me­ri­ter

En an­led­ning är för­stås att fan­sen nu kan iden­ti­fi­e­ra sig mer med la­get, för om Mal­mö ti­di­ga­re vär­va­de in stjär­nor med dig­ra lö­ne­kon­trakt så od­lar man i dag ett stör­re lo­kaltänk där klubb­hjär­ta pri­o­ri­te­ras fö­re me­ri­ter. I da­gens trupp finns många spe­la­re som växt upp här och Björn Svens­son lyf­ter fram vad han kal­lar ”kär­nan” som en stor an­led­ning till att man nu gick upp.

– Det är ing­en till­fäl­lig­het att vi lyc­kas med så många spe­la­re här­i­från, spe­la­re som dess­utom är i lik­nan­de åld­rar. Föd­da 1984 till 1987. Många av oss var be­svär­li­ga som yng­re, men al­la har haft vil­jan att lyc­kas på oli­ka sätt. Oli­ka vägar, oli­ka klubb­val, oli­ka län­der. Att vi se­dan sam­man­strå­lar i mo­der­klub­ben tio år se­na­re tror jag är unikt. Vi ser det som otro­ligt äro­rikt att spe­la för Mal­mö och nu hop­pas jag ba­ra vi fort­sät­ter slus­sa in ta­lang­er från de eg­na le­den, sä­ger han.

Vil­ka rym­mer kär­nan du pra­tar om?

– Jens Ols­son och Jo­han Björk är bå­da Mal­mö­kil­lar. Hen­rik Het­ta, kap­te­nen, har va­rit här någ­ra år, Magnus Hägg­ström, Fred­rik Storm, dansken. Niklas Ja­de­land är ock­så Mal­mö­kil­le, Mat­ti­as Pers­son… Björn Svens­son skrat­tar. – Shit, jag glöm­mer sä­kert nå­gon nu och så kom­mer jag få skit för det res­ten av sä­song­en! Men ja, un­der mi­na två år här har vi Mal­mö­kil­lar haft gans­ka hår­da krav på oss själ­va och till­sam­mans med vår trä­narstab ock­så på vår om­giv­ning.

”Det är en sjuk värld”

Suc­cére­cep­tet är allt­så höga krav? – Det är ing­en de­mo­kra­ti det här, det är en dik­ta­tur. Det står i om­kläd­nings­rum­met (skratt). Vi får of­ta hö­ra när det är fel, men ock­så när det är bra. Öd­mjuk­het och hårt jobb har fun­kat för oss. Men sam­ti­digt, ­ha­de vi för­lo­rat mot Lek­sand ha­de det va­rit ­fi­asko och al­la ha­de fått rann­sa­ka sig själ­va. Det är så sjukt egent­li­gen att man sit­ter här och ­be­rät­tar om allt som va­rit bra när man ba­ra är ett mål över 60 mat­cher ifrån att sit­ta och be­rät­ta hur surt allt är. Så små mar­gi­na­ler är det. Det är en sjuk värld, det här.

Det är väl det, men ock­så en un­der­hål­lan­de värld. Nu ska vi ba­ra se om Mal­mö tän­ker sät­ta färg på den med ömjuk­het el­ler kax­ig­het un­der sä­song­en som kom­mer.

Fo­to: AN­DERS DEROS

AT­TI­TYD­FÖR­ÄND­RING

Mal­mö vi­sar mer hjär­ta på isen nu än vad som va­rit fal­let ti­di­ga­re tyc­ker Björn Svens­son: ”För någ­ra år se­dan var det många som såg Mal­mö som en eko­no­misk till­gång un­der sin kon­trakts­tid.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.