Äls­kad & ha­tad

Ett fö­re­mål för gu­da­dyr­kan och en sym­bol för onds­ka – kat­ten har som få andra djur läm­nat ett av­tryck i histo­ri­en

Hund - - Myter & Historia - Text: Gu­nil­la Granqvist

Katt­gu­din­nan Bas­tet ha­de en år­lig fes­ti­val och var myc­ket om­tyckt i det for­na Egyp­ten.

Men många kat­ter fick sät­ta li­vet till då hon dyr­ka­des.

– Det var in­te di­rekt nå­got gul­lan­de med de här kat­ter­na, sä­ger So­fia Hägg­man, egyp­to­log och in­ten­dent på Me­del­havs­mu­se­et i Stock­holm.

I mont­rar av glas lig­ger de, inlin­da­de små katt­krop­par med an­lets­dra­gen må­la­de på vä­ven. På Me­del­havs­mu­se­et finns ock­så fle­ra sta­ty­et­ter fö­re­stäl­lan­de katt­gu­din­nan.

Bas­tet var en så kall­lad mo­dergu­din­na, be­skyd­da­re av hem­met och dess kvin­nor och barn. Hon för­knip­pa­des ock­så med fer­ti­li­tet.

För­mod­li­gen var det kat­tens be­te­en­de som fa­sci­ne­ra­de egyp­ti­er­na.

– De fö­re­ställ­de sig att gu­dar kun­de ta for­men av vis­sa djur, of­ta djur som ha­de egen­ska­per som för­knip­pa­des med gu­din­nan. Det ha­de nog att gö­ra med att man upp­fat­ta­de att kat­ter var väl­digt mo­der­li­ga, de tog väl hand om si­na ung­ar, sä­ger So­fia Hägg­man. Att Bas­tet var po­pu­lär finns väl be­skri­vet av den gre­kis­ke histo­ri­e­skri­va­ren He­ro­do­tos som cir­ka 450 f. kr blev vitt­ne till en fes­ti­val till hen­nes ära i sta­

Det blev en stor in­du­stri att föda upp kat­ter i temp­len

den Bu­bas­tis. Om­kring 700 000 män­ni­skor del­tog vid des­sa till­fäl­len då det kon­su­me­ra­des sto­ra mäng­der vin, dan­sa­des och sjöng.

Men kul­ten kring Bas­tet skör­da­de så små­ning­om många katt­liv.

– I bör­jan lämnade man över sta­ty­et­ter i brons el­ler i trä till gu­din­nan, men un­ge­fär från 600 f. kr och fram­åt så blev det en gans­ka stor in­du­stri att föda upp kat­ter i temp­len som se­dan dö­da­des, mu­mi­fi­e­ra­des och sål­des till pil­gri­mer. Mu­mi­er­na blev se­dan en gå­va till gu­din­nan. Så det var ing­et di­rekt gul­lan­de med de här kat­ter­na, sä­ger So­fia Hägg­man.

Att katt­mu­mi­er var en han­dels­va­ra blev tyd­ligt då fors­ka­re på Fi­elds mu­se­um i Chi­ca­go ge­nom­för­de da­torto­mo­gra­fi­un­der­sök­ning­ar av de som fanns i de­ras sam­ling­ar. Mu­mi­er­na vi­sa­de sig va­ra fyll­da med en bland­ning av lä­der och grus. In­te ett en­da ben kun­de hit­tas. Fler lik­nan­de upp­täck­ter har gjorts på andra mu­se­er.

Man upp­skat­tar att upp till 70 mil­jo­ner katt­mu­mi­er pro­du­ce­ra­des. Över 300 000 av dem hit­ta­des då man gjor­de en ut­gräv­ning av Bas­tets tem­pel i Bu­bas­tis.

Men det finns ock­så be­vis för att kat­ten var en äls­kad med­lem av hus­hål­let. Som­li­ga har hit­tats i si­na äga­res gra­var i tron om att de skul­le föl­ja med till det evi­ga li­vet ef­ter dö­den.

– Ja. Man ha­de kat­ter som hus­djur ock­så och de kan ses i fle­ra mål­ning­ar, kans­ke sit­tan­des un­der sin mat­tes stol. Jag vet in­te om det har med histo­ri­en att gö­ra, men kat­ter är väl­digt om­tyck­ta som hus­djur än i dag i Egyp­ten, sä­ger So­fia Hägg­man.

Abes­si­ni­er är den ras som an­ses va­ra mest lik de gam­la egyp­tis­ka tem­pel­kat­ter­na och där­med en tro­lig mo­dell för gu­din­nan Bas­tet. Foto: THINK­STOCK OCH OVE KANEBERG

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.