”Som kvin­na är det­ta ovan­ligt – men jag ång­rar ingen­ting”

Inside - - Sport -

BOXNING

Det kal­las ”sta­re down”, vil­ket fritt över­satt bet yder ar­ga le­ken med ex­tra allt, och in­fal­ler förs­ta gång­en i sam­band med in­väg­ning­en. Ut­an det och allt ”trash talk” in­för mat­cher­na ha­de box­ning­en in­te fått en bråk­del av den pub­li­ci­te­ten spor­ten får i dag.

Muhammad Ali var en mäs­ta­re på att psy­ka si­na mot­stån­da­re och ta­la i ru­bri­ker och ”The Gre­a­test” har haft många vär­di­ga arv­ta­ga­re, Ber­nard Hopkins, Mi­ke Ty­son, Roy Jo­nes jr, Ja­mes To­ney, Floyd May­weat­her jr, Ri­car­do May­or­ga, Pau­lie Ma­lignag­gi... Ja, det bor en mark­nads­fö­ra­re i var­je box­a­re.

I Sve­ri­ge har Mi­kae­la Laurén fått ex­tremt myc­ket upp­märk­sam­het, myc­ket be­ro­en­de på hen­nes pro­vo­ce­ran­de upp­trä­dan­de in­för mat­cher­na. Hon häll­de vatten över Iva­na Ha­ba­zin, kyss­te Christi­na Ham­mer på mun­nen, spru­ta­de myggs­prej på Kla­ra Svens­son och över­ras­ka­de se­dan ”The Swe­dish Prin­cess” med en prin­sesstår­ta med ett upp­da­te­rat match­fa­cit som be­rät­ta­de att Laurén re­dan vun­nit pre­stige­mö­tet på Ho­vet.

– Det är gans­ka myc­ket skå­de­spel och kan ver­ka hår­da­re än det verk­li­gen är. Sam­ti­digt be­ror det på vem man ska mö­ta. Man kan in­te gil­la al­la män­ni­skor och vis­sa pro­vo­ce­ras man av på rik­tigt. Ing­en match har väl va­rit så upp­haus­sad som den mel­lan mig och Kla­ra. När vi klev upp i ring­en visste al­la att vi in­te tyc­ker om varand­ra. Då hand­lar allt om att pro­vo­ce­ra och få mot­stån­da­ren ur ba­lans, men man be­hö­ver in­te all­tid va­ra elak. Vid ett till­fäl­le pus­sa­de jag ju min mot­stån­da­re. Många har fått fel bild av mig, tror att jag är otro­ligt kax­ig, näs­tan en mob­ba­re. Jag gör det än­då med glim­ten i ögat. Mi­na mot­stån­da­re bor­de tac­ka mig för att jag har ska­pat in­tres­se kring mat­cher­na. Jag har fått ta myc­ket skit, men ock­så myc­ket po­si­tiv feed­back. Som kvin­na är det in­te van­ligt att be­te sig som jag, men jag ång­rar ingen­ting. Mi­na vän­ner och min fa­milj vet vem jag är. Det är det vik­ti­gas­te, sä­ger Mi­kae­la Laurén.

Trots att 41-åring­en fick sin id­rotts­li­ga fost­ran in­om den vän­li­ga simspor­ten ha­de hon inga pro­blem med över­gång­en till box­nings­kul­tu­ren.

– Det änd­ra­de ba­ra form. Jag har all­tid hål­lit hu­vu­det högt, sett kax­ig ut, va­rit en te­a­te­ra­pa och ta­git plats. Man kan psy­ka i sim­ning ock­så. Jag såg all­tid själv­sä­ker ut och kun­de tit­ta ned­lå­tan­de på mot­stån­dar­na in­för en fi­nal, sä­ger Mi­kae­la Laurén.

Mi­kae­la Laurén stir­rar ner Ki­ta Watkins in­för de­ras WBC-fajt i april, en match som svens­kan vann.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.