Var­för lu­tar jor­dens ax­el?

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Vår Fantastiska Jord -

Jor­dens ro­ta­tions­ax­el lu­tar i för­hål­lan­de till jor­dens ba­na runt so­len. Vin­keln va­ri­e­rar nå­got men är ca 23,4 gra­der. Den här lut­ning­en upp­stod för om­kring 4,5 mil­jar­der år se­dan när jor­den kol­li­de­ra­de med pla­ne­te­si­ma­ler och and­ra sto­ra him­la­krop­par, som Theia. Kol­li­sio­ner­na sked­de i en tidig fas av jor­dens ut­veck­ling och var till­räck­ligt kraf­ti­ga för att rub­ba jordax­elns po­si­tion. Sam­ti­digt ska­pa­des det även sto­ra mäng­der av­fall.

Även om jordax­eln just nu lu­tar ca 23,4 gra­der, kan vin­keln kom­ma att bli stör­re el­ler mind­re i fram­ti­den. Lut­ning­en har va­ri­e­rat ti­di­ga­re i histo­ri­en, bland an­nat på grund av att det upp­står re­so­nans (själv­sväng­ning) när jor­den fär­das i sin om­lopps­ba­na runt so­len.

De se­nas­te fem mil­jo­ner åren har lut­ning­en pend­lat mel­lan 22,2 och 24,2 gra­der. Va­ri­a­tio­nen kun­de ha va­rit myc­ket stör­re om det in­te vo­re för må­nen. Den hål­ler jor­den i ett nå­gorlun­da sta­bilt lä­ge tack va­re drag­nings­kraf­ten mel­lan dem.

Pla­ne­te­si­mal I det­ta ske­de har pla­ne­te­si­ma­len till­räck­ligt stor mas­sa för att dra till sig stoft, små par­tik­lar och ste­nar i dess när­het me­dan den kret­sar runt sin stjär­na. At­mo­sfä­ren Tack va­re vul­ka­nis­ka gas­ut­släpp och is som kom­mer med ko­me­ter, ut­veck­la

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.