FEM TEK­NI­KER VÄX­TER AN­VÄN­DER FÖR ATT NÅ TOP­PEN

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Växtriket -

Ha­kar och tag­gar

Des­sa hjäl­per stjäl­kar­na hos klät­ter- el­ler kryp­väx­ter ge­nom att grep­pa tag i ve­ge­ta­tio­nen och hål­la dem på plats. Ro­sor är ett ex­em­pel på det­ta.

Sling­ran­de stjäl­kar

Vis­sa klät­ter­väx­ter (som kap­ri­fol) ut­veck­lar stjäl­kar som vri­der sig i en spi­ral me­dan de bil­das. När stjäl­ken kom­mer i kon­takt med en an­nan växt, sling­rar den sig runt väx­ten för att få stöd.

Sling­ran­de blad­stjäl­kar

And­ra klät­ter­väx­ter (som kle­ma­tis) har blad som är käns­li­ga för kon­takt. Om de väx­er över an­nan ve­ge­ta­tion el­ler ett sta­ket snur­rar de sig runt ob­jek­ten och hål­ler sig fast.

Klät­ter­trå­dar

Det­ta är ut­lö­pa­re från bla­den el­ler blad­stjäl­kar­na som grep­par fast el­ler sling­rar sig runt (som på bil­den un­der). Vis­sa klät­ter­väx­ter har även häf­tan­de kud­dar i än­dar­na (som vild­vins­släk­tet).

Luftröt­ter

De väx­er ut från upp­sväll­da led längs stjäl­kar och gre­nar. Vis­sa snur­rar sig runt and­ra väx­ter, and­ra fäs­ter sig till väg­gar el­ler väx­er un­der bark så att väx­ter som mur­grö­na hål­ler sig på plats.

Klät­ter­väx­ter har ut­veck­lats för att an­vän­da sig av and­ra väx­ter, ste­nar el­ler konst­gjor­da struk­tu­rer som stöd. Try­ar har rör­li­ga, mju­ka stjäl­kar, me­dan li­a­ner är star­ka­re klätt­ra­re med trä­ak­ti­ga stjäl­kar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.