Jet­ström­mar

De spe­lar en vik­tig roll för det glo­ba­la vädret, men hur fun­ge­rar de?

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Innehåll -

Jet­ström­mar är stråk av kraf­ti­ga vin­dar i at­mo­sfä­ren på vis­sa pla­ne­ter. Här på jor­den ta­lar vi van­ligt­vis om de po­la­ra jet­ström­mar­na när vi sä­ger ”jet­ström­men”. Det finns även sva­ga­re, sub­tro­pis­ka jet­ström­mar hög­re upp i at­mo­sfä­ren, men höj­den in­ne­bär att de har mind­re på­ver­kan på luft­tra­fi­ken och vä­der­sy­ste­men i mer tät­be­fol­ka­de om­rå­den.

Den nord­li­ga jet­ström­men har en vind­styr­ka på 161–322 km/h från väst till öst, tio kilo­me­ter över jor­dens yta i en re­gi­on av at­mo­sfä­ren som kal­las för tro­po­pa­u­sen (grän­sen mel­lan tro­po­sfä­ren och stra­to­sfä­ren). Den bil­das på grund av en kom­bi­na­tion av pla­ne­tens ro­ta­tion, at­mo­sfä­risk upp­värm­ning från so­len och vär­me från jor­dens kär­na. Tem­pe­ra­tur­skill­na­der upp­står och där­med även tryck­gra­di­en­ter som luf­ten ström­mar längs med.

På det nor­ra halv­klo­tet kan jet­ström­mens po­si­tion på­ver­ka vädret ge­nom att dra in el­ler tryc­ka ifrån den kal­la luf­ten från po­ler­na. När den rör sig sö­derut kan vädret bli vått och blå­sigt. Om den går för långt sö­derut kom­mer den bli myc­ket kal­la­re än van­ligt. Mot­sattt sker om jet­ström­men rör sig norrut, då blir vädret tor­ra­re och var­ma­re än nor­malt ef­tersom varm luft kom­mer in från sö­der.

På det söd­ra halv­klo­tet har jet­ström­men en ten­dens att för­sva­gas av mind­re tem­pe­ra­tur­skill­na­der som bil­das av de sto­ra av de sto­ra ytor­na med platt, jämn havs­y­ta. Den kan dock på­ver­ka vädret på ex­akt sam­ma sätt som den nord­li­ga jet­ström­men.

Nord­öst­li­ga pas­sad­vin­dar Väst­li­ga vin­dar Syd­öst­li­ga pas­sad­vin­dar Väst­li­ga vin­dar

Öst­li­ga vin­dar Öst­li­ga vin­dar Vart finns jet­ström­men?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.