25 fakta om jordbävningar

Kan jor­bäv­ning­ar gö­ra dagen kor­ta­re? Upp­står jord­bäv­ning­ar i rym­den? Ta re­da på det här.

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Innehåll -

Jord­bäv­ning­en och tsu­na­min som drab­ba­de nord­öst­ra Ja­pan i mars 2011 vi­sa­de oss hur våld­sam­ma krafter na­tu­ren har. Näs­tan 16 000 män­ni­skor dog och mer än 1 mil­jon bygg­na­der ra­sa­de helt el­ler del­vis.

Ett år se­na­re bod­de fort­fa­ran­de 330 000 män­ni­skor på ho­tell el­ler and­ra plat­ser, på grund av att de in­te kun­de flyt­ta hem igen. Det sak­nas fort­fa­ran­de 3 000 män­ni­skor. De enor­ma tsu­na­mi­vå­gor­na ef­ter jord­bäv­ning­en över­sväm­ma­de ned­kyl­nings­an­lägg­ning­en och ström­till­för­seln till tre av re­ak­to­rer­na vid kärn­kraft­ver­ket Fu­kus­hi­ma Dai­ichi. Kärn­krafts­o­lyc­kan som följ­de var den värs­ta se­dan Tjer­no­byl och ska­pa­de pa­nik värl­den över.

Jordbävningar går in­te att stop­pa och of­ta sker de näs­tan el­ler helt ut­an var­ning. Vi lär oss mer och mer om var­för de upp­står. Fors­ka­re har ut­veck­lat ett nät­verk av sen­so­rer som över­va­kar rö­rel­ser i mar­ken, för­änd­ring­ar i grund­vatt­net och de mag­ne­tis­ka fäl­ten. Da­tan som sam­las in kan var­na oss om kom­man­de jor­bäv­ning­ar in­nan de sker. In­gen­jö­rer har sam­ti­digt ut­veck­lat nya sätt att byg­ga på, så att bygg­na­der står emot jordbävningar bätt­re. Låt oss lä­ra mer om vad som sker när jor­den ska­kar …

1. Det dju­pas­te epi­cent­rum som re­gi­stre­rats? 2. Blir det fler jordbävningar när det är varmt?

Nej

3. Vad är jord­skor­pan gjord av?

Jord­skor­pan be­står av bergar­ter (sten) som är upp­de­la­de i fle­ra rör­li­ga flak som kal­las kon­ti­nen­tal­plat­tor. Des­sa plat­tor fly­ter på man­telns bergar­ter, som är tä­ta­re och tyng­re. Man­teln be­står av fly­tan­de bergar­ter som lig­ger mel­lan jord­skor­pan och kär­nan. Gra­nit är den van­li­gas­te bergar­ten i jord­skor­pan. Det är jord­skor­pan som ska­par jor­dens kon­ti­nen­ter. I ge­nom­snitt är jord­skor­pan 35 kilo­me­ter tjock och den är som tjoc­kast un­der de sto­ra bergs­ked­jor­na. Skor­pan vid havs­bott­nar­na är tun­na­re – i ge­nom­snitt 6 kilo­me­ter tjock – och be­står av tä­ta­re, vul­ka­nis­ka bergar­ter, som till ex­em­pel ba­salt. Gra­nit be­står av 75 pro­cent sy­re och ki­sel. Ba­sal­ten har stör­re tät­het, för ki­sel är för­o­re­nad med tyng­re grun­däm­nen som till ex­em­pel järn.

4. För­kor­ta­de jord­bäv­ning­en i Ja­pan 2011 jor­dens lev­nads­tid?

Ja, men det är osan­no­likt att du mär­ker nå­got av det. Var­je dag är nu 1,8 se­kun­der kor­ta­re, en­ligt NASA. Jord­bäv­ning­en i Ja­pan fick jor­den att snur­ra li­te snab­ba­re ge­nom att änd­ra ro­ta­tio­nen runt jor­dens egen ax­el. Jor­dens mas­sa är ba­lan­se­rad runt den­na ax­el, som vinklas li­te när jor­den snur­rar. Den­na vink­ling be­ror på glaciärer och vat­ten­ström­mar, och gör att ax­eln för­flyt­tar sig om­kring en me­ter om året. Jord­bäv­ning­en i Ja­pan år 2011 flyt­ta­de havsbotten i när­he­ten av Ja­pan så myc­ket som 16 me­ter i sid­led och 50 me­ter upp­åt. Des­sa för­flytt­ning­ar i havsbotten öka­de jor­dens vin­kel med 17 cm, nå­got som fick jor­den att ro­te­ra snab­ba­re. Un­ge­fär sam­ma sak sker när en kon­stå­ka­re drar ar­mar­na när­ma­re krop­pen för att snur­ra snab­ba­re i en pi­ru­ett.

5. Vad är jord­bäv­ning­ars skugg­zon?

En skugg­zon är ett om­rå­de på jor­dens yta som lig­ger i en vin­kel på 104–140 gra­der från epi­cent­rum. Här ut­sätts in­te ytan för S- el­ler P-vå­gor. Det­ta är seis­mis­ka vå­gor som kan rö­ra sig ge­nom mar­ken. Så­da­na skugg­zo­ner fö­re­kom­mer ef­tersom S-vå­gor in­te kan för­flyt­ta sig ge­nom jor­dens ytt­re, fly­tan­de kär­na och P-vå­gor­na byter rikt­ning när de når den fly­tan­de kär­nan.

6. Var är jord­bäv­ning­ar­nas hu­vud­stad?

Om­kring 90 pro­cent av jord­bäv­ning­ar­na fö­re­kom­mer i om­rå­det som kal­las eld­ring­en – ett bäl­te med seis­misk ak­ti­vi­tet som sträc­ker sig runt Stil­la­havs­plat­tan. Eld­ring­en ska­pas ef­tersom Stil­la­havs­plat­tan trycks in un­der fle­ra and­ra plat­tor. Ja­pan är det land med flest re­gi­stre­ra­de jordbävningar, för lan­det lig­ger i skar­ven mel­lan Stil­la­havs­plat­tan, den fi­lip­pins­ka plat­tan, den eu­ro­a­sis­ka plat­tan och Ochots­ka plat­tan. Ja­pans­ka seis­mo­lo­ger föl­jer no­ga pla­ne­tens rö­rel­ser och kan re­gi­stre­ra även små skalv. Den vul­kans­ka ögrup­pen In­do­ne­si­en upp­le­ver för­mod­li­gen flest jordbävningar i för­hål­lan­de till sin stor­lek. Trots det har de få in­stru­ment som kan re­gi­stre­ra så­da­na skalv.

7. Är det fler jordbävningar på mor­go­nen?

8 Vad är jord­skalv?

Jord­skalv är ett an­nat ord för jord­bäv­ning. Skalv är ock­så ett ord för vib­ra­tio­ner­na man upp­le­ver när jord­bäv­ning­en på­går. Själ­va jor­den ska­kar på grund av rö­rel­see­ner­gin som fri­görs.

9 Hur kan fors­kar­na ve­ta var epi­cent­rum lig­ger?

Epi­cent­rum är punk­ten på jor­dens yta pre­cis ovan­för själ­va jord­bäv­ning­ens cent­rum. Med en seis­mo­me­ter kan vi re­gi­stre­ra pri­mä­ra och se­kun­dä­ra vå­gor, kal­la­de P-vå­gor och S-vå­gor. P-vå­gor går snab­bast och kan pas­se­ra ge­nom väts­kor, som dem vi fin­ner i den ytt­re kär­nan och i man­teln. Ge­nom att mä­ta för­dröj­ning­en mel­lan P-vå­gor och S-vå­gor kan vi be­räk­na hur långt de har för­flyt­tat sig.

10 När re­gi­stre­ra­des en kraf­tig jord­bäv­ning för första gång­en?

Den första sto­ra jord­bäv­ning­en som re­gi­stre­ra­des var i Ki­na år 1177 f. Kr. I slu­tet av 1600-ta­let pub­li­ce­ra­des be­skriv­ning­ar av jordbävningar över he­la värl­den, men des­sa be­skriv­ning­ar var (såklart) mind­re de­tal­je­ra­de än de re­gi­stre­ring­ar vi gör idag.

11 Vad be­ty­der lin­jer­na på en ut­skrift av en seis­mo­me­ter?

Sick­sack­lin­jer­na som vi­sas på ett seis­mo­gram re­pre­sen­te­rar vå­gor­na som re­gi­stre­ras. De första sto­ra top­par­na re­pre­sen­te­rar S-vå­gor­na. De and­ra top­par­na re­pre­sen­te­rar P-vå­gor­na. Om in­te seis­mo­gram­met har två upp­sätt­ning­ar med så­da­na vå­gor har skal­vet skett på and­ra si­dan av jor­den.

12. Var­för upp­står tsu­na­mis ef­ter jordbävningar i ha­vet? 13. Finns det oli­ka slags jordbävningar? 14. Hur rör sig Poch S-vå­gor­na?

Pri­mär­vå­gor­na (längd­vå­gor­na)

P-vå­gor­na är de snab­bas­te vå­gor­na som ska­pas un­der en jord­bäv­ning. De rör sig ge­nom jor­dens in­re – bå­de ge­nom kom­pak­ta och fly­tan­de bergar­ter. Des­sa vå­gor rör grun­den fram och tillbaka som en fjä­der i den rikt­ning de rör sig, men de or­sa­kar in­te myc­ket ska­da fe­tersom de ba­ra rör bygg­na­der upp och ned.

Se­kun­där­vå­gor (tvär­vå­gor­na)

S-vå­gor­na är 1,7 gång­er lång­sam­ma­re än P-vå­gor­na och rör sig ba­ra ge­nom kom­pakt sten. De gör där­e­mot myc­ket stör­re ska­da då de är stör­re och ska­kar mar­ken bå­de ver­ti­kalt och ho­ri­son­talt.

17. Fö­re­kom­mer jordbävningar i rym­den?

Vi har kun­nat be­vi­sa att det för­kom­mit ”mars­skalv” på Mars och ”ve­nus­skalv” på Ve­nus. Det kan även ha fö­re­kom­mit skalv på Ti­tan (en av Sa­tur­nus må­nar) och fle­ra av Ju­pi­ters må­nar. Seis­mo­met­rar på må­nen har ock­så upp­täckt ”mån­skalv”. Des­sa skalv har an­ting­en or­sa­kats av sam­ma tyngd­kraft som ska­par tid­vat­ten här på jor­den, vib­ra­tio­ner ef­ter mö­ten med me­te­o­ri­ter el­ler skalv ef­ter att den kal­la mån­skor­pan värms upp ef­ter den två vec­kor långa mån­nat­ten.

19. Kan Afri­ka och Eu­ro­pa sli­tas isär av jordbävningar?

Den eu­ro­a­sis­ka plat­tan och den af­ri­kans­ka plat­tan dras in­te från varand­ra, istäl­let rör de sig fak­tiskt mot varand­ra med un­ge­fär en cm var­je år. I fram­ti­den är det möj­ligt att den eu­ro­a­sis­ka plat­tan kom­mer att bör­ja gli­da ned un­der den af­ri­kans­ka. Ef­tersom plat­tor­na rör sig mot varand­ra ha­de det krävts ett me­gaskalv för att fri­gö­ra Afri­ka från Eu­ro­pa un­der en­dast en jord­bäv­ning. Det finns inga för­kast­ning­ar som är till­räck­ligt långa för att ska­pa ett me­gaskalv med styr­ka på över 10. Det kraf­ti­gas­te skal­vet som nå­gon­sin upp­mätts ha­de en styr­ka på 9,5 (på Rich­terska­lan).

21. Hur ska­pa­des den ja­pans­ka för­kast­ning­en?

En 390 kilo­me­ter lång sträc­ka i den ja­pans­ka för­kast­ning­en är knu­ten till jord­bäv­ning­en som på­ver­ka­de To­ho­ku i Ja­pan år 2011. För­kast­ning­en är en enorm av­grund i jord­skor­pan där Stil­la­havs­plat­tan och Ochots­ka plat­tan un­der Ja­pan möts. Stil­la­havs­plat­tan rör sig väs­terut och trycks ned un­der Ochots­ka plat­tan. Frik­tio­nen mel­lan de två plat­tor­na gör att de lå­ser sig mot varand­ra och byg­ger upp ett våld­samt tryck. När en av dem plöts­ligt släp­per och gli­der un­dan fri­görs enor­ma mäng­der ener­gi.

18. Var­för är det tro­ligt att San Andre­as-för­kast­ning­en kom­mer att bli ut­satt för sto­ra skalv?

Läng­re för­kast­ning­ar i jord­skor­pan är ut­sat­ta för stör­re skalv, vil­ket för­kla­rar var­för den­na för­kast­ning har haft fle­ra skalv som mätt över 7 på Rich­terska­lan. San Andre­as-för­kast­ning­en sträc­ker sig över 1 300 kilo­me­ter längs Ka­li­for­ni­ens kust. Varen­da del av för­kast­ning­en fri­gör ener­gi – så ju läng­re för­kast­ning­en är, desto mer ener­gi fri­görs. Där­för blir ock­så skalv stör­re. Fors­ka­re tror att San Andre­as-för­kast­ning­en är på grän­sen till ett skalv med styr­ka på 8,1 i ett om­rå­de som sträc­ker sig över 547 kilo­me­ter. Det söd­ra seg­men­tet har stått stil­la i mer än ett år­hund­ra­de, nå­got som in­ne­bär att det har byggts upp ett våld­samt tryck här.

20. Hur många män­ni­skor mås­te hop­pa sam­ti­digt för att ska­pa skak­ning­ar li­ka sto­ra som i To­ho­ku?

För att ska­pa den mäng­den ener­gi skul­le man be­hö­va en mil­jon gång­er så många män­ni­skor som finns på jor­den – och al­la skul­le be­hö­va hop­pa sam­ti­digt. Det­ta är be­räk­nat ge­nom att det finns 10 mil­jar­der män­ni­skor på jor­den och att var­je män­ni­ska ge­ne­re­rar 200 jou­le ge­nom att hop­pa 0,3 me­ter upp i luf­ten.

23 Kan djur för­ut­se skalv?

Det finns få kon­kre­ta be­vis på att djur kan för­ut­se skalv, men det finns många be­rät­tel­ser om djur som har upp­vi­sat speciella be­te­en­den. Bland an­nat finns en historia om or­mar som gått i idé, men som flydde ur si­na hålor i Ki­na år 1975 – en må­nad in­nan sta­den Haicheng för­stör­des av en jord­bäv­ning.

24 Vil­ken är den säk­ras­te platsen att va­ra på un­der en jord­bäv­ning?

Om du är in­om­hus är det säk­rast att va­ra un­der ett sta­digt bord. Håll dig un­dan lam­por och elut­tag! Om du är ut­om­hus är det säk­rast på en öp­pen plats, en bit bort från bygg­na­der och elekt­ris­ka kab­lar.

25Kom­mer jag sjun­ka om jag står på en strand un­der en jord­bäv­ning?

Kanske, men du kom­mer nog in­te drunk­na. Un­der en jord­bäv­ning kan våt sand el­ler jord upp­fö­ra sig som kvick­sand. Ett skalv får san­den att vi­bre­ra så att det blir luft mel­lan sand­kor­nen och re­sul­ta­tet är att det fly­ter likt väts­ka. Det är ex­tremt ovan­ligt, och även när det sker är det ovan­ligt att folk sjun­ker läng­re ned än till brös­tet ef­tersom man fly­ter i san­den.

Havs­bot­tenskor­pa San Andre­as-för­kast­ning­en

Stil­la­havs­plat­tan be­står hu­vud­sak­li­gen av oce­anskor­pan, som är yng­re och tun­na­re än kon­ti­nen­talskor­pan. Nor­malt är den 5–10 kilo­me­ter tjock. San Andre­as-för­kast­ning­en är en sid­leds­för­kas­ning som ska­pats av att Stil­la­havs­plat­tan och nor­da­me­ri­kans­ka plat­tan gli­der för­bi varand­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.