Död­li­ga slukhål

Vad är det som gör att mar­ken plöts­ligt kan ge vi­ka un­der vå­ra föt­ter? Kan vi gö­ra nå­got för att för­hind­ra det?

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Innehåll -

Imars 2014 öpp­na­de det sig plöts­ligt ett enormt hål i en kors­ning i sta­den Detro­it i USA. Hå­let var nio me­ter i di­a­me­ter och fem me­ter djupt – ett slukhål ha­de upp­stått. Slukhål öpp­nar sig på grund av in­sta­bi­la hål­rum un­der mar­ken och det sker när berg­grund för­svin­ner, på grund av för­änd­ring­ar i fukt­för­hål­lan­den och vat­ten­ni­vå­er. Des­sa mas­si­va hål dy­ker där­för van­ligt­vis upp un­der årets vå­ta­re må­na­der. Ef­fek­ten ökar än­nu mer när en pe­ri­od av tor­ka ef­ter­följs av en plöts­lig över­sväm­ning. Då kan in­te grun­den han­te­ra den ovän­ta­de vat­ten­mäng­den.

De van­li­gas­te bergar­ter­na där slukhål bil­das är kalk­sten och gips, som är lös­li­ga se­di­men­tä­ra bergar­ter. Des­sa mi­ne­ra­ler finns i grot­tor, ra­vi­ner och bäc­kar nä­ra marky­tan. Des­sa land­for­mer är kän­da som karst. Kalk­sten är en av värl­dens van­li­gas­te bergar­ter, så slukhål kan i te­o­rin in­träf­fa var som helst. De mest risk­fyll­da plat­ser­na på jor­den är Flo­ri­da, Sy­da­me­ri­ka och grott­sy­ste­men i me­del­havs­län­der­na. I Stor­bri­tan­ni­en är Pe­ak District, Yorkshi­re och de syd­väst­ra de­lar­na av Eng­land far­li­ga om­rå­den.

Dr Va­nes­sa Banks, hyd­ro­geo­log vid The Bri­tish Ge­o­lo­gi­cal Sur­vey (BGS) häv­dar att den ovan­li­ga ne­der­börds­mäng­den i Stor­bri­tan­ni­en vin­tern 2013 bi­drog till minst 19 slukhål i Stor­bri­tan­ni­en i feb­ru­a­ri 2014. Van­ligt­vis rap­por­te­ras ba­ra cir­ka tio slukhål var­je år, så det ger en hint om ef­fek­ten vädret kan ha.

Up­pen­ba­ra kon­se­kven­ser av ett slukhål kan va­ra att for­don el­ler he­la bygg­na­der slu­kas, men ett slukhål kan även or­sa­ka många lång­va­ri­ga och mer dol­da kon­se­kven­ser. Slukhål kan bloc­ke­ra vat­ten­ström­mar un­der jor­den och or­sa­ka över­sväm­ning­ar. I ex­tre­ma fall kan ti­di­ga­re tor­ra om­rå­den för­vand­las till kärr el­ler sjö­ar.

Ett av de störs­ta sluk­hå­len som nå­gon­sin rap­por­te­rats var Win­ter Park-sluk­hå­let i Flo­ri­da som upp­stod 1981. Det or­sa­ka­de enorm för­stö­rel­se och slu­ka­de två ga­tor med hus och bi­lar. Föröd­el­sen kos­ta­de över 4 mil­jo­ner dol­lar. Hå­let var he­la 107 me­ter i di­a­me­ter och 23 me­ter djupt.

Slukhål kan grup­pe­ras i tre hu­vud­sak­li­ga ka­te­go­ri­er: ned­sjunk­ning, upp­lös­ning och kol­laps. Nedsjunk­ning­ar sker när vat­ten träng­er ige­nom mjuk mark. Upp­lös­ning är när marky­tan är tunn och sköljs el­ler ero­de­rar bort. Kol­laps är när den ge­nom­träng­li­ga bergar­ten tyngs ned av en tung marky­ta som in­te läng­re är till­räck­ligt stark för att hål­la sig själv up­pe.

Kol­lap­ser kan an­ting­en va­ra ome­del­ba­ra el­ler bil­das med ti­den, be­ro­en­de på marky­tans ma­te­ri­al. Om det täc­kan­de ma­te­ri­a­let är lätt och svagt (som sand) bil­das spric­kor över tid. Om ytan är tä­ta­re (ex­em­pel­vis le­ra) är tryc­ket och vik­ten stör­re, vil­ket gör att den kan fal­la sam­man snab­ba­re. Om det är ta­ket till en un­der­jor­disk grot­ta som ger vi­ka blir hå­len van­ligt­vis dju­pa­re och bran­ta­re, men om det är bergar­ten un­der ett jord­la­ger som lö­ses upp har de en ten­dens att bli be­tyd­ligt grun­da­re.

Slukhål är nor­malt ver­ti­ka­la brun­nar som drä­ne­rar vat­ten från mar­ken ge­nom upp­lös­li­ga bergar­ter, men de kan även upp­stå när konst­gjor­da gru­vor kol­lap­sar.

Win­ter Park-ex­emp­let vi­sar att in­te al­la slukhål upp­står i vild­mar­ken. Fe­no­me­net blir allt van­li­ga­re i be­bygg­da om­rå­den. Kon­struk­tio­ner stör grund­vatt­net och le­der till allt vär­re slukhål. Ge­nom att på­ver­ka grund­vatt­nets na­tur­li­ga rikt­ning, som vid konst­gjord be­vatt­ning, ris­ke­rar vi att ut­sät­ta bergar­ter för mer väts­ka än de tål. Om vi där­e­mot av­lägs­nar vattnet för mänsk­lig kon­sum­tion, kan vi ska­pa hål­rum un­der mar­ken och gö­ra den na­tur­li­ga grun­den sva­ga­re.

Vib­ra­tio­ner från tra­fi­ke­ra­de vägar och bygg­na­der på mar­ken kan ock­så ha en stor in­ver­kan på mar­kens skick.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.