Dju­rens långa vand­ring­ar

Vis­sa djur vand­rar tu­sen­tals mil längs på land, and­ra sim­mar li­ka långt. Dju­rens långa re­sor är verk­li­gen ett krä­van­de ut­hål­lig­hets­test.

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Innehåll -

Vis­sa ar­ter ge­nom­för en fast, år­lig re­sa me­dan and­ra vand­rar he­la li­vet. Det ge­men­sam­ma är att al­la vand­rar på grund av sin över­lev­nads­in­stinkt. Det kan va­ra för­flytt­ning­ar som styrs av kli­ma­tet, till ex­em­pel fåg­lar som fly­ger sö­derut för att und­vi­ka de kal­la vint­rar­na i norr. And­ra djur för­flyt­tar sig dit ma­ten är, och som­li­ga föl­jer si­na in­stink­ter och be­ger sig till sär­skil­da plat­ser för att pa­ra sig. Spe­ci­ellt fis­kar be­ger sig till be­stäm­da om­rå­den för att fort­plan­ta sig. Knöl­va­len le­ver i al­la världs­hav, men re­ser till sub­tro­pis­ka far­vat­ten för att kal­va och pa­ra sig. I Do­mi­ni­kans­ka re­pu­bli­ken i Kari­bi­en finns det fle­ra kän­da, grun­da kalv­nings­om­rå­den. And­ra be­ger sig till stäl­len där de kan upp­fost­ra sin av­kom­ma i lugn och ro, me­dan and­ra djur re­ser för att upp­fyl­la bi­o­lo­gis­ka be­hov, som till ex­em­pel öms­ning. Oav­sett vil­ka de bakom­lig­gan­de or­sa­ker­na är, är de långa vand­ring­ar­na en nöd­vän­dig­het.

Hur vet de vart de ska re­sa och när? Var­je art har speciella tec­ken de är upp­märk­sam­ma på. Fåg­lar­na som fly­ger sö­derut på vin­ter­halv­å­ret vet att det är dags när da­gar­na blir kor­ta­re och nät­ter­na kal­la­re. Des­sa sä­songs­ba­se­ra­de kän­ne­tec­ken hjäl­per dem även att hit­ta dit de ska. Syn­li­ga tec­ken som so­lens po­si­tion, till­sam­mans med kän­ne­tec­ken som lukt, ljud och de­tek­tion av jor­dens mag­ne­tis­ka fält hjäl­per dju­ren att hit­ta fram.

Hur över­le­ver de så­da­na re­sor? Var­för blir de in­te tröt­ta? Och hur hit­tar de mat och väts­ka? In­nan re­san bör­jar bru­kar dju­ren spen­de­ra en tid med att äta upp sig. De re­ser i sto­ra grup­per el­ler lå­ter sig dri­va med ström­mar el­ler vin­dar. Rut­ter­na är nä­ra kopp­la­de till års­ti­der­nas oli­ka vä­der­för­hål­lan­den. Dju­ren är där­för be­ro­en­de av he­la eko­sy­ste­met för att kom­ma fram i rätt tid. Det hän­der att vis­sa få­gelar­ter kom­mer fram för ti­digt el­ler re­ser för sent på grund av kli­mat­för­änd­ring­ar. Om de kom­mer fram för ti­digt finns det in­te till­räck­ligt med mat och det drab­bas främst ung­ar­na av. Re­sul­ta­tet blir även att rov­dju­ren får fär­re fåg­lar att äta, så kon­se­kven­ser­na märks i he­la eko­sy­ste­met.

En havs­lä­der­sköld­pad­da kan re­sa 16 000 kilo­me­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.