Värl­dens smar­tas­te djur

Fa­sci­ne­ran­de fakta om någ­ra av jor­dens mest in­tel­li­gen­ta ska­pel­ser.

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Innehåll -

Män­ni­skan är kanske in­te den star­kas­te el­ler snab­bas­te av jor­dens ska­pel­ser, men det vi sak­nar fy­siskt kom­pen­se­rar vi med vår oslag­ba­ra in­tel­li­gens. Det be­ty­der in­te att vi är den en­da smar­ta va­rel­sen i värl­den. Apor­na har länge an­setts va­ra vå­ra när­mas­te släk­ting­ar. Det är in­te så kons­tigt , för vi de­lar över 90 pro­cent av sam­ma gen­ma­te­ri­al. Vi har dock över­ras­kan­de många lik­he­ter, in­tel­lek­tu­ellt sett, med många and­ra djurar­ter ock­så.

Det är såklart svårt att mä­ta, och in­te minst jäm­fö­ra, oli­ka ar­ters in­tel­li­gens. Det är in­te ba­ra att be dem gö­ra ett Iq-test. Fors­ka­re har re­dan äg­nat ti­o­tals år på att skil­ja ”de smar­ta” från ”de dum­ma”. Det­ta har de gjort ge­nom att ob­ser­ve­ra oli­ka ar­ter i na­tu­ren un­der många år. Fors­kar­na ob­ser­ve­rar ar­ter­nas na­tur­li­ga be­te­en­de för att bätt­re för­stå hur de lär, lö­ser pro­blem och fat­tar be­slut. Ge­nom att kom­bi­ne­ra det­ta med kon­trol­le­ra­de ex­pe­ri­ment i la­bo­ra­to­ri­um bör­jar vi änt­li­gen få en för­stå­el­se av vad oli­ka djur är ka­pab­la till.

Oli­ka djur, även ta­ma hus­djur, är smar­ta på oli­ka sätt och har al­la en öns­kan om att lä­ra. Det finns dock någ­ra ar­ter som ut­an tve­kan skil­jer sig från mäng­den med bätt­re in­tel­li­gens. Det finns till ex­em­pel ba­ra ett få­tal ar­ter som kan kom­ma ihåg ti­di­ga­re hän­del­ser, för att se­dan an­vän­da des­sa som un­der­lag för be­slut när de mö­ter lik­nan­de si­tu­a­tio­ner. I den­na ar­ti­kel kan du lä­sa otro­li­ga fakta om åt­ta av de smar­tas­te ska­pel­ser­na på jor­den – bå­de land­le­van­de dägg­djur och havs­djur. Du kom­mer nog bli över­ras­kad över hur smar­ta des­sa djur fak­tiskt är och hur li­ka oss de är.

Lång­va­ri­ga ob­ser­va­tio­ner och ve­ten­skap­lig

forsk­ning har va­rit nyc­keln till att ta re­da på fa­sci­ne­ran­de fakta om dju­ren vi de­lar vår pla­net med. I hund­ra­tals år har män­ni­skan för­sök ta re­da på mer om dju­rens in­tel­li­gens för att lä­ra sig hur vi skil­jer oss från varand­ra som ar­ter. Först och främst skil­jer vi oss från and­ra ar­ter i djur­värl­den med vår avan­ce­ra­de tanke­pro­cess. Vi kom­mer ihåg och kom­bi­ne­rar er­fa­ren­het, kun­skap och in­for­ma­tion, så att vi he­la ti­den lär oss nya sa­ker och upp­da­te­rar vår upp­fatt­ning om vå­ra om­gi­vel­ser. Det­ta gör oss till skick­li­ga pro­blem­lö­sa­re som snabbt an­pas­sar sig till nya om­stän­dig­he­ter. Även om det har be­vi­sats att al­la ar­ter tän­ker oli­ka har vi över­ras­kan­de många lik­nan­de drag med många av djurar­ter­na, in­te ba­ra vår när­mas­te släk­ting schim­pan­sen.

Att stu­de­ra djurs in­tel­li­gens är lät­ta­re sagt än gjort. Det ve­ten­skap­li­ga be­grep­pet är djur­kog­ni­tion – lä­ran om djurs men­ta­la ka­pa­ci­te­ter. Kog­ni­tion är ett be­grepp som an­vänds för att be­skri­va al­la men­ta­la pro­ces­ser, där­ibland tillämp­ning av kun­skap. Kog­ni­tion hand­lar om en rad oli­ka sa­ker, som upp­märk­sam­het, min­ne, ur­skilj­ning, för­stå­el­se, för­nuft, pro­blem­lös­ning, be­sluts­fat­tan­de och språk­li­ga för­må­gor. För att un­der­sö­ka en arts kog­ni­ti­va för­må­gor le­tar fors­ka­re ef­ter be­vis som kan jäm­fö­ras med män­ni­skans men­ta­la pro­ces­ser. De djur vi an­ser va­ra in­tel­li­gen­ta är de som vi­sar för­må­gor som att ta be­slut samt lä­sa pro­blem. Det kan till ex­em­pel hand­la om hur de le­tar ef­ter mat, hur de und­vi­ker rov­djur el­ler an­vän­der mil­jön run­tom sig för att sö­ka skydd. Det och många and­ra fak­to­rer har be­ty­del­se när fors­ka­re ska vär­de­ra en arts in­tel­li­gens.

I kon­trol­le­ra­de för­sök i la­bo­ra­to­ri­um har vi stu­de­rat allt från klas­sisk be­ting­ning och lä­ran­de till na­tur­ligt be­te­en­de, eko­lo­gi och psy­ko­lo­gi. Själv­med­ve­ten­het hos djur är en fak­tor som in­di­ke­rar hög in­tel­li­gens. Hos män­ni­skor be­skrivs själv­med­ve­ten­het som med­ve­ten kun­skap om eg­na käns­lor, per­son­lig­het och tan­kar om hur and­ra upp­fat­tar dig. Det­ta är svårt att tes­ta hos djur ef­tersom det in­te finns någ­ra di­rek­ta sätt att mä­ta de­ras käns­lor på. Fors­ka­re an­vän­der där­för en me­tod de kal­lar spe­gel­testet. Spe­gel­testet mä­ter ett djurs själv­med­ve­ten­het ge­nom att kol­la om dju­ret känner igen sin egen spe­gel­bild. Först fär­gas dju­ret med hår­färg. För att för­stå tes­tet mås­te dju­ret upp­fö­ra sig på ett sätt som vi­sar att den för­står att den bli­vit fär­gad och in­te ba­ra speg­lad. Dju­ret an­ses då som själv­med­ve­tet. Väl­digt få djur för­står des­sa test, men schim­pan­ser, oran­gu­tang­er, delfiner och ele­fan­ter har kla­rat det.

Djur lär sig i re­gel ge­nom be­ting­ning. De as­so­ci­e­rar en upp­le­vel­se el­ler ett be­te­en­de med en be­lö­ning, till ex­em­pel mat. Det­ta sker na­tur­ligt när ett djur slump­mäs­sigt hit­tar mat på ett spe­ci­ellt sätt och fort­sät­ter med sam­ma be­te­en­de ef­tersom det led­de till nå­got gott. Det­ta är väl­känt för al­la som dres­se­rat en hund. Den­na typ av po­si­tiv för­stärk­ning kan åter­ska­pas i ett la­bo­ra­to­ri­um för att ta re­da på om ett nytt be­te­en­de, som nöd­vän­digt­vis in­te är na­tur­ligt för dju­ret att ut­fö­ra i sin na­tur­li­ga om­giv­ning, kan lä­ras.

Unga djur som väx­er upp i en fa­milj, till ex­em­pel delfiner och ele­fan­ter, lär sig dess­utom ge­nom att imi­te­ra de äl­dres be­te­en­de ge­nom att ob­ser­ve­ra dem. Det­ta kal­las ob­ser­va­tions­lä­ran­de. För ar­ter med uni­ka kul­tu­rer, som an­vänd­ning av verk­tyg, är det­ta vik­tigt för att fö­ra vi­da­re kun­skap till yng­re ge­ne­ra­tio­ner. Delfiner har fak­tiskt vi­sat att de kan lä­ra and­ra vad de själv va­rit med om. En flasknos­del­fin som till­bring­a­de tre vec­kor i fång­en­skap lär­de sig ett trick som gick ut på att ”gå på vattnet” med stjär­ten. När den se­na­re släpp­tes fri lär­de den tric­ket till de and­ra del­fi­ner­na i floc­ken.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.