Jor­dens historia

Här är de viktigaste mil­stol­par­na i jor­dens ut­veck­lings­hi­sto­ria. (*md. år = mil­jar­der år se­dan.)

Jorden – Vår Fantastiska Planet - - Vår Fantastiska Jord -

13,8 md. år* Big Bang in­träf­far

Big Bang (Den sto­ra smäl­len) or­sa­kar kärn­re­ak­tio­ner, som i sin tur gör att det bil­das ke­mis­ka grun­däm­nen i stor ska­la.

4,6 md. år Ny ne­bu­lo­sa

Ett gi­gan­tiskt mo­le­kylmoln krym­per på grund av gra­vi­ta­tio­nen och bil­dar en tidig ne­bu­lo­sa.

4,57 md. år Pro­to­stjär­na

En fö­re­gång­a­re till so­len (en stjär­na av ty­pen T Tau­ri) väx­er fram mitt i ne­bu­lo­san.

4,56 md. år Ski­van bil­das

Runt T Tau­ri-stjär­nan bör­jar det bil­das en pro­topla­ne­tär ski­va, som grad­vis blir kal­la­re.

4,54 md. år En pla­net upp­står

Stoft och ste­nar sam­las och pla­ne­ten jor­den bil­das med oli­ka skikt över en het kär­na.

4,53 md. år Må­nen bil­das

Theia, en him­la­kropp li­ka stor som Mars, kra­schar in i den ny­bil­da­de jor­den. Pla­net­de­lar slung­as iväg, sam­las i en ba­na runt jor­den, och må­nen bil­das.

4,4 md. år Ytan stel­nar

Först bil­da­des det en tidig ”ur­skor­pa” på jor­dy­tan. Den åter­bil­da­des och bygg­des upp i om­gång­ar un­der ha­de­i­kum (bör­jan av ar­ke­i­kum).

4,3 md. år Tidig at­mo­sfär

Ga­ser som fri­gjor­des och steg upp­åt bil­da­de den första at­mo­sfä­ren runt pla­ne­ten. Den var rik på kvä­ve.

4,28 md. år Ti­di­ga bergar­ter

Man har hit­tat bergar­ter från den­na pe­ri­od i nor­ra Qué­bec i Ka­na­da. Det är vul­ka­nis­ka, stel­na­de berg.

4,1 md. år Bom­bar­de­mang

Jor­den blir ut­satt för en mängd sto­ra ned­slag av him­la­krop­par som dund­rar in i den unga jord­skor­pan.

4 md. år Ar­ke­i­kum

Ha­de­i­kum slu­tar och ar­ke­i­kum bör­jar (des­sa pe­ri­o­der kal­las of­ta för eo­ner).

3,9 md. år Ha­ven bil­das

Fly­tan­de vat­ten fri­görs från man­teln och till­förs ge­nom ned­bryt­ning av as­te­ro­i­der och ko­me­ter. Ha­ven bil­das och gör jor­den till ”den blå pla­ne­ten”.

3,6 md. år Su­per­kon­ti­nent

Jor­dens all­ra första su­per­kon­ti­nent, Vaal­ba­ra, bil­das när sta­bi­la de­lar av jord­skor­pan (kra­to­ner) slås sam­man.

3,5 md. år Ti­di­ga bak­te­ri­er

Man har kun­nat på­vi­sa att de första, pri­mi­ti­va livs­for­mer­na (bak­te­ri­er och blågrö­na al­ger) har sitt ur­sprung i det väx­an­de ha­vet.

3,3 md. år Berg­grund från ar­ke­i­kum

I Austra­li­en har man hit­tat se­di­men­tä­ra bergar­ter från den­na tid. De in­ne­hål­ler små korn av zir­kon, som är ål­ders­be­stäm­da till 4,4–4,2 mil­jar­der år.

2,9 md. år Många öar

Det sker en dra­ma­tisk ök­ning av bildan­det av öom­rå­den och djup­havs­pla­tå­er som på­går i un­ge­fär 200 mil­jo­ner år.

2,8 md. år Uppsprick­ning

Vaal­baa­ra som bil­das för cir­ka 3,1 mil­jar­der år se­dan, bör­jar de­la på sig på grund av över­hett­ning i at­mo­sfä­ren (strax un­der jord­skor­pan).

2,5 md. år Pro­te­ro­zo­i­kum

Ar­ke­i­kum slu­tar ef­ter 1,5 mil­jar­der år och eo­nen pro­te­ro­zo­ki­um tar vid.

2,4 md. år Mer sy­re

Cy­a­no­bak­te­ri­ers (blågrö­na al­gers) fo­to­syn­tes i ha­vet får till följd att at­mo­sfä­ren blir sy­re­rik.

2,1 md. år Eu­ka­ry­o­ter

Det upp­står eu­ka­ry­o­ter. De ut­veck­las för­mod­li­gen när pro­ka­ry­o­ter slu­kar varand­ra vid fa­go­cy­tos.

1,8 md. år Rö­da bergar­ter

Många av de rö­da bergar­ter­na (se­di­men­tä­ra bergar­ter med ett högt in­ne­håll av jär­nox­i­der) här­stam­mar från den här ti­den och vi­sar att at­mo­sfä­ren in­ne­höll myc­ket sy­re.

1,4 md. år Svamp

De första svam­par­na fanns re­dan un­der pro­te­ro­zo­isk tid (pre­kam­brisk tid).

1,2 md. år Re­pro­duk­tion

När den sex­u­el­la re­pro­duk­tion upp­stod tog utvecklingen verk­li­gen fart.

542 milj. år Ex­plo­sion

Un­der den kam­bris­ka ex­plo­sio­nen upp­stod många oli­ka ty­per av or­ga­nis­mer, som del­vis ut­veck­lats till da­gens hu­vud­grup­per.

541 milj. år Fa­ne­ro­zo­i­kum

Pro­te­ro­zo­i­kum var över och vår egen geo­lo­gis­ka eon – fa­ne­ro­zo­i­kum – bör­ja­de.

106 milj. år Spi­no­saurus

Den­na di­no­sau­rie var ti­der­nas störs­ta och väg­de upp till 20 ton.

65,5 milj. år K-t-grän­sen

Kri­ta-ter­tiär-grän­sen in­ne­bar att hälf­ten av al­la djurar­ter dog ut.

55 milj. år Få­gelar­ter

Fåg­lar­na spred ut sig med många nya ar­ter. Någ­ra finns kvar än idag, till ex­em­pel pa­pe­go­jan.

2 milj. år Ho­mo

Fos­si­ler av de första med­lem­mar­na i vår egen släkt, Ho­mo.

350 000 år se­dan Ne­an­der­ta­lar­na

Ne­an­der­ta­lar­na spred sig ge­nom Eu­ra­si­en. 220 000 år se­na­re ha­de de dött ut.

200 000 år se­dan De första män­ni­skor­na

Utvecklingen tog fart i Afri­ka och 150 000 år se­na­re bör­ja­de män­ni­skan spri­da sig i res­ten av värl­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.