Supervulkaner

Många kommer ihåg flygkaoset 2010 då en av Islands största vulkaner, Eyjafjallajökull, hade ett utbrott efter att ha sovit i nästan 200 år. Det är ganska svårt att tro när man tänker på hur enorma skador Eyafjallajökull orsakade, men utbrottet på Island var litet jämfört med krafterna i en supervulkan. Eyafjallajökulls utbrott mätte inte mer än 4 på det Vei-skalan (vulkanexplosivitetsindex), som går från 0–8. Ett utbrott som är så kraftigt att det skulle klassificeras som VEI 8 hotar hela den mänskliga civilisationen. Ett sådant utbrott skulle spy ut mer än 1 000 kubikkilometer aska, gas och lava – på bara några få dagar. Resultatet hade blivit förödade och klimatet hade påverkats i flera år.

Ett sådant utbrott har aldrig dokumenterats, men det sker med 10 000–100 000 års mellanrum. Det är fem gånger så ofta som en asteroidkollision som är tillräckligt stor för att hota mänskligheten. Enligt forskarna finns det ingenting som tyder på att ett sådant superutbrott kommer ske i den närmaste framtiden, men förr eller senare kommer en geologisk katastrof att inträffa.

En supervulkan är en vulkan som har haft ett eller flera superutbrott. Supervulkaner är som regel aktiva i flera miljoner år, men vanligtvis går det tusentals år mellan de våldsamma utbrotten. Ju längre de sover, desto större blir superutbrottet. Vanligtvis sker utbrottet genom ett brett, grytformat hål (kaldera), men inte alla kalderor innehåller en supervulkan.

Supervulkanen som puttrar under nationalparken Yellowstone i USA är förmodligen en av de mest undersökta

Dessa formationer är dödligare än en asteroidkollision och kan utrota hela civilisationer.

supervulkanerna i världen, men eftersom vi så sällan drabbas av ett superutbrott är dessa vulkaner fortfarande mycket av ett mysterium för oss. Vi vet om 42 stycken utbrott på VEI 7- och VEI 8-nivå under de senaste 36 miljoner åren, men mestadelen av resterna efter dem är borta sedan länge. Forskarna är fortfarande osäkra på vad som utlöser dessa utbrott, som kommer med jämna mellanrum.

Precis som andra vulkaner uppstår supervulkaner när smält, eller delvis smält, sten (kallad magma) tränger genom jordens yta. Alla supervulkaner bryter sig genom den tjocka jordskorpan som skapar kontinenter. Kalderan i Yellowstone ligger i en orolig region – en åder med ovanligt varma stenar i det hårda lagret precis under jordskorpan ( yttre manteln). Flytande magma bubblar upp från denna ådra och smälter stenarna i jordskorpan.

Andra supervulkaner, som Toba i Tobasjön på Sumatra i Indonesien, ligger alldeles i skarven de tektoniska kontinentalplattor som skapar jordskorpan. I närheten av Sumatra trycks den platta som bär Indiska oceanen in under den platta som bär Europa. Allteftersom plattan sjunker smälter den och skapar magma.

Det krävs enorma mängder magma för att skapa ett superutbrott. Vissa forskare menar att supervulkanerna är ”super” när de har hålrum som kan rymma upp till 15 000 kubikkilometer magma. De kan därmed växa sig större under tusentals år. Magmakammare är underjordiska sjöar av magma, som sen slungas upp genom sprickor i jord skorpan. Vulkaner med mindre magmakammare får utbrott innan det hunnit byggas upp tillräckligt stort tryck för att skapa superutbrott.

Vissa forskare menar att supervulkanernas magmakammare är omgivna av varma, rörliga stenar och att detta gör att kamrarna ständigt kan växa sig större och därmed rymma mer magma. Stenarna hålls mjuka av magmabubblor som ständigt svämmar upp underifrån.

Ett superutbrott sker när trycket i magmakammaren är så stort att magman exploderar genom sprickor i taket på kammaren. Utbrottet blir så våldsamt för att magman från en supervulkan är full av små gasbubblor som utvidgar sig och spricker när trycket plötsligt avtar. Explosionerna kan jämföras med det som sker när man öppnar en champagneflaska. Magman är dessutom klibbig och flyter trögt, för den består delvis av smält kontinentalskorpa. Detta är helt motsatt från vulkaner som Mauna Loa på Hawaii, där lavan forsar fram eftersom den är flytande och innehåller lite gas.

Gas och varma fragment (pyroklaster) stiger mer än 35 kilometer upp i luften och sprids i atmosfären. Vissa av dessa fragment sjunker ned och lägger sig som snö på marken. Delar av magman kan också bli till giftiga pyroklastiska strömmar, som rör sig längs marken i hundratals kilometer i flera timmar. Det kan täcka flera hundra kvadratkilometer. Magmakammaren töms snabbt under ett superutbrott. Efteråt sjunker taket ned i den tomma kammaren och skapar en (ny) kaldera.