U-2-incidenten

HÄNDELSEN SOM PRESSADE SPÄNNINGARNA TILL BRYTPUNKTEN.

VAD VAR DET?

Den 1 maj 1960 upptäckte sovjetiskt luftförsvar ett oidentifierat flygplan i sitt luftrum på en extrem höjd – över 21 kilometer upp i luften. Inkräktaren sköts ner nära Uralbergen. NASA hävdade att det var ett väderflygplan och att ett problem med syrgasutrustningen g jort piloten medvetslös ovanför Turkiet med autopiloten på, men flygplanet var egentligen ett amerikansk U-2spaningsflygplan som fått i uppdrag att ta spaningsfoton på militära mål. USA var dock inte medvetna om att piloten, Gary Powers, tagits till fånga och att planet i stort sett var intakt. När sovjeterna meddelade att de förhört Powers och släppt fotografier på planet avslöjades täckhistorien. Den 11 maj erkände president Eisenhower att det fanns ett program för spaningsflygningar över Sovjetunionen som genomförts på order av Vita huset.

VILKA VAR KONSEKVENSERNA?

De diplomatiska effekterna av U-2affären försurade relationerna mellan

USA och Sovjet, satte stopp för en period av fredlig samexistens och krossade alla förhoppningar om att kalla kriget kanske kunde avslutas med dialog.

Krisen bröt ut strax innan toppmötet i Paris där båda sidor skulle diskutera avrustning, men Eisenhower vägrade att be om ursäkt utan insisterade på att flygningarna var nödvändiga och krävde ett avtal om ”öppet luftrum”.

Som svar lämnade den sovjetiske premiärministern Nikita Chrusjtjov toppmötet efter bara en dag och drog tillbaka en inbjudan till Eisenhower om att besöka Sovjet. Spänningarna ökade och bägge sidor agerade allt mer aggressivt. Under de följande två åren godkände Sovjet byggandet av Berlinmuren och placeringen av missiler på Kuba, medan USA försökte sig på en misslyckad invasion av Kuba vid Grisbukten. Kalla kriget hade blivit mycket kyligare.