BYGGANDET AV BERLINMUREN

13 AUGUSTI 1961, BER­LIN

Kalla kriget - - Nyckelhändelser -

Mel­lan 1949 och 1961 flyd­de om­kring 2,5 mil­jo­ner öst­tys­kar till Väst­ber­lin el­ler Väst­tyskland, en si­tu­a­tion som var myc­ket ge­nant för bå­de Sov­je­tu­ni­o­nen och dess på­stå­en­de om att kom­mu­nis­men var en at­trak­tiv livs­stil. I kom­bi­na­tion med räds­lan för att Väst­ber­lin an­vän­des som spi­on­cen­tral av ame­ri­ka­ner­na var det till­räck­ligt för att den sov­je­tis­ke le­da­ren Nikita Chrusjtjov skul­le be USA att läm­na sta­den. När det stod klart att så in­te skul­le ske be­ord­ra­de Chrusjtjov att grän­sen mel­lan Öst- och Väst­ber­lin skul­le stäng­as. Över en natt res­te den Tys­ka de­mo­kra­tis­ka re­pu­bli­ken en fy­sisk bar­riär runt Väst­ber­lin, som avskar sta­den. En per­ma­nent ”an­ti­fa­scis­tisk skydds­vall” bygg­des se­dan och blev en stark sym­bol för spric­kan mel­lan kal­la kri­gets del­ta­ga­re. Även om väst­tys­kar kun­de an­sö­ka om till­stånd för att re­sa till öst, ha­de öst­tys­kar­na in­te sam­ma rät­tig­he­ter – 191 öst­tys­kar dog när de för­sök­te ta sig över mu­ren.

ETT AME­RI­KANSKT U-2SPANINGSFLYGPLAN SKJUTS NER PÅ SOVJETISKT LUFTRUM 1 MAJ 1960, NÄ­RA ARAMIL, SOV­JE­TU­NI­O­NEN ANTISOVJETISKA UPPROR SLÅS NER MED VÅLD I POLEN OCH UNGERN 1956, POLEN OCH UNGERN USA, USA,, STOR­BRI­TAN­NI­EN OCH SOVJET UNDERTECKNAR DET...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.