Kom­pro­miss-cou­pén

Två­dör­rars­ver­sio­nen skul­le va­ra la­gom an­norlun­da – hau­te coutu­re var för­be­hål­let S-klas­sen.

Klassiker - - Start -

Trots mind­re yt­ter­mått var ny­kom­ling­en rym­li­ga­re. Ba­ga­geut­rym­met var in­te li­ka högt men det kom­pen­se­ra­des på bred­den och läng­den.

Pro­duk­tio­nen smögs igång re­dan i ju­li 1967, men näs­tan 3 000 ex­em­plar till­ver­ka­des i lönn­dom fö­re den of­fi­ci­el­la lan­se­ring­en i ja­nu­a­ri 1968. Publi­ken möt­tes då av en helt ny ka­ross me­dan motorerna var häm­ta­de från fö­re­gång­a­ren. Det in­ne­bar de fyr­cy­lind­ri­ga 200 och 220 med 95 hk re­spek­ti­ve 105 hk och sex­cy­lind­ri­ga 230 och 250 på 110 och 130 hk. Die­sel­pro­gram­met be­stod av 200D med 55 hk och 220D med 60 hk.

Men vad het­te bi­len? In­tern­be­teck­ning­ar­na var W115 för de fyr­cy­lind­ri­ga och W114 för de sex­cy­lind­ri­ga. Siffrorna på bak­luc­kan var oför­änd­ra­de jäm­fört med fö­re­gång­a­ren och det be­höv­des ett sätt att sär­skil­ja den nya mo­dell­se­ri­en från den gam­la. Mercedes nå­got märk­li­ga lös­ning blev /8 – Strich Acht på tys­ka. Åt­tan mar­ke­ra­de att det hand­la­de om års­mo­dell 1968. I Sve­ri­ge sam­man­fat­tar vi mo­dell­se­ri­en med nam­net Kom­pakt. Kanske nå­got miss­vi­san­de på en 4,75 me­ter lång bil men be­grep­pet ce­men­te­ra­des ti­digt av bå­de bil­för­säl­ja­re och press.

Med åren till­kom fler mo­to­ral­ter­na­tiv, det vi­sa­de sig att även kö­pa­re av den mind­re Mercedes-mo­del­len var loc­ka­de av star­ka mo­to­rer och 1972 trod­de 280 med dub­bel­för­ga­sa­re och 280E med bräns­le­in­sprut­ning in på sce­nen. Den ny­ut­veck­la­de twin­cam-mo­torn gav 160 re­spek­ti­ve 180 hk och det räck­te i topp­mo­del­len till en topp­fart på 200 km/h. Stöt­fång­ar­na mar­ke­ra­de mo­tor­be­styck­ning­en. Al­la sex­cy­lind­ri­ga va­ri­an­ter ha­de från bör­jan dubb­la stöt­fång­a­re fram och på 280 sträck­te sig den bak­re stöt­fång­a­re än­da fram till hjul­hu­set.

Hös­ten 1973 upp­da­te­ra­des hela se­ri­en. Gril­len blev bre­da­re och läg­re, ven­ti­la­tions­ru­tor­na i fram­dör­rar­na för­svann, den gam­la rat­ten med sig­nal­ring ha­de någ­ra må­na­der ti­di­ga­re er­satts av en ny mo­dell med polst­rat ratt­cent­rum. Bak­i­från mar­ke­ra­des upp­da­te­ring­en med räff­la­de bak­ljus­glas, fram­fors­ka­de på störs­ta all­var för att in­te gro igen av smuts. De dubb­la stöt­fång­ar­na fram för­svann på al­la va­ri­an­ter ut­om 280/280E.

När Kom­pakt-mo­del­len in­tro­du­ce­ra­des 1968 ha­de Mercedes-benz byggt om­kring två mil­jo­ner bi­lar totalt. När Kom­pakt la­des ner i de­cem­ber 1976 ha­de se­ri­en en­samt bi­dra­git med li­ka många bi­lar till den to­ta­la pro­duk­tio­nen och var där­med den mest fram­gångs­ri­ka i fö­re­ta­gets histo­ria.

Näst sista mo­dellå­ret var det mest fram­gångs­ri­ka med 278 663 bygg­da bi­lar. Då var 250 topp­mo­del­len Mer­ce­deskö­pa­re ha­de länge loc­kats av ele­gan­ta cou­pé­ver­sio­ner men re­la­tivt få ha­de sla­git till ef­tersom mer­kost­na­den för två­dör­rars­ka­ross ha­de va­rit väl­digt hög. Med /8-se­ri­en såg Mercedes-benz en möj­lig­het att kon­kur­re­ra med bland annat BMW, Ford, Opel och de ame­ri­kans­ka till­ver­kar­na om lyx­cou­pékun­der­na. I ja­nu­a­ri 1965 fat­ta­des be­slu­tet att byg­ga en cou­pé ba­se­rad på se­dan­mo­del­len. Den skul­le en­bart er­bju­das med sex­cy­lind­rig mo­tor men prispåsla­get fick in­te va­ra för stort, där­för skul­le så myc­ket som möj­ligt de­las med fyr­dör­rarsmo­del­ler­na. Det­ta in­ne­bar sam­ma ax­elav­stånd men en an­norlun­da tak­lin­je. En rad för­slag togs fram, bland annat ett med en stor pa­no­ra­ma­bakru­ta som tyd­ligt bröt mot res­ten av form­språ­ket.

De­sign­che­fen Paul Bracq kas­ta­de i ja­nu­a­ri 1966 in en brand­fack­la i form av en smäc­ker cou­pé med låg front täckt av glas. En full­ska­le­mo­dell av hans Traum­wa­gen bygg­des men i re­a­li­te­ten ha­de den ald­rig nå­gon chans – spe­ci­al­ka­ros­se­ri­er var för­be­håll­na S-klas­sen. Dock in­spi­re­ra­de den till ut­form­ning­en av dör­rar­na på pro­duk­tions­bi­len.

Ef­tersom ax­elav­stån­det var för­ut­be­stämt fick de­sig­nav­del­ning­en gö­ra sitt bäs­ta för att trol­la med pro­por­tio­ner­na. Dör­rar­na gjor­des så långa som möj­ligt och den bak­re tak­stol­pen var bre­da­re på se­da­nen. Den upp­sväng­da föns­ter­lin­jen för­stärk­te käns­lan av hard­top, ett knep som Vol­vo an­vän­de många år se­na­re på 262C.

Cou­pén var fem cen­ti­me­ter läg­re än på se­da­nen och längs det plat­ta ta­ket löp­te två kro­ma­de lis­ter som dol­de nöd­vän­di­ga för­stärk­ning­ar.

Cou­pén lan­se­ra­des som 250C och 250CE i no­vem­ber 1968. Trots att den var om­kring 25 pro­cent dy­ra­re än se­dan­mo­del­len och trots att den del kri­ti­se­ra­de ut­se­en­det (en kar­tong med bas­ker, skrev en tysk tid­ning) tog sig för­sälj­ning­en di­rekt. Totalt till­ver­ka­des 67 048 cou­pé­er med i 250 och 280-ut­fö­ran­de, med och ut­an bräns­le­in­sprut­ning.

Två för­slag som ra­ta­des, från hös­ten -66.

Bracqs Traum­wa­gen var för ex­trem.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.