Born to BE ALIVE!

Fi­as­ko­stäm­peln kom snabbt. Men Vol­vo gav in­te upp ut­an för­bätt­ra­de 300-se­ri­en på punkt efter punkt. 15 år se­na­re ha­de över en mil­jon till­ver­kats. Än­då är för­lo­rar­stäm­peln kvar. Dags att se Vol­vo 343 för vad den är?

Klassiker - - Klassikervärlden - TEXT FREDRIK NYBLAD ARKIVBILDER VOLVOS HI­STO­RIS­KA ARKIV

Blun­da och släpp al­la för­ut­fat­ta­de me­ning­ar. Ta istäl­let in föl­jan­de: Un­der fem­ton år till­ver­ka­de Vol­vo en bil i Golf­klas­sen. Den bygg­des i 1 139 689 ex­em­plar och ut­gör där­med un­ge­fär en tju­gon­del av Volvos to­ta­la pro­duk­tion se­dan 1927! Nej, tit­ta in­te! Fort­sätt att blun­da och tänk på att den här bi­len an­sågs ha ut­märkt väg­håll­ning. Hur många and­ra bi­lar i den här stor­leks­klas­sen kan du kom­ma på med bak­hjuls­drift och trans­ax­el? Dess­utom var den fram­gångs­rik in­om mo­torsport och vann det eu­ro­pe­is­ka ral­lycross­mäs­ter­ska­pet en gång och det svens­ka hela fem gång­er.

Så, nu har du ren­sat ditt sin­ne och kan ta in histo­ri­en om Vol­vo 300-se­ri­en! I bör­jan på 1970-ta­let pe­ka­de al­la tec­ken i en be­stämd rikt­ning. Mind­re bi­lar och allt stör­re sam­man­slag­ning­ar av till­ver­kar­na var fram­ti­den. Det ena hör­de ihop med det and­ra. För skul­le man få lön­sam­het i pro­duk­tio­nen av små­bi­lar kräv­des sto­ra vo­ly­mer och för det be­höv­des mer till­verk­nings­ka­pa­ci­tet.

Vol­vo var en li­ten spe­la­re och ha­de på 1970-ta­let inga re­sur­ser att ta fram yt­ter­li­ga­re en mo­dell­se­rie på egen hand. Hol­länds­ka Daf var än­nu mind­re, i al­la fall på per­son­bils­si­dan. Daf 600 som pre­sen­te­rats på bil­sa­long­en i Ams­ter­dam 1958 var last­bils­till­ver­ka­rens förs­ta per­son­bil. Som små­bil med steg­löst va­ri­a­bel trans­mis­sion till­ta­la­de den en ny kund­grupp och för­sälj­ning­en tog sig. Med stöd av den ne­der­länds­ka sta­ten kun­de Daf 1968 star­ta pro­duk­tio­nen i en helt ny fa­brik i Born.

Men Daf be­höv­de mer ka­pi­tal och på hös­ten 1972 sål­de man 33 pro­cent av per­son­vagns­de­len till Vol­vo. Man ha­de re­dan då på­bör­jat ar­be­tet med en ny mel­lan­klass­bil som kal­la­des Pro­jekt P900. Pe­hr G Gyl­len­ham­mar som då till­trätt som vd för Vol­vo be­skri­ver i boken ”Även med käns­la” från 1991 af­fä­ren som ”en av Volvos bäs­ta”. Enligt Gyl­len­ham­mar var kö­peskil­ling­en 100 mil­jo­ner kro­nor, vil­ket var un­ge­fär en ti­on­del av vad det ha­de kostat att ut­veck­la en egen mo­dell. 1975 byt­te fö­re­ta­get namn till Vol­vo Cars B.V och nu äg­de Vol­vo 75 pro­cent av ak­ti­er­na.

I feb­ru­a­ri 1976 pre­sen­te­ra­des den nya Volvo­mo­del­len 343. Äran att kö­ra den förs­ta bi­len från pro­duk­tions­ban­det i ju­ni sam­ma år gick till po­li­ti­kern Ru­ud Lub­bers som se­na­re skul­le bli Hol­lands pre­miär­mi­nis­ter. Fa­bri­ken i Born var vik­tig för den ne­der­länds­ka sta­ten och Vol­vo skul­le bli en del av hol­ländsk in­ri­kes­po­li­tik i många år.

Ti­di­ga­re ha­de Daf sam­ar­be­tat med Gio­van­ni Miche­lot­ti, men de­sig­nen av 343 till­skrevs John de Vri­es som

se­na­re skul­le form­ge Vol­vo 480. Frå­gan är hur myc­ket Vol­vo hann på­ver­ka ut­veck­ling­en av 343? För­u­tom em­blem och den sned­ställ­da rib­ban i gril­len var det in­te myc­ket som påmin­de om res­ten av mo­dell­pro­gram­met. Stöt­fång­ar­na såg Vol­vo­klos­si­ga ut men var i pres­sad plåt och tål­de in­te ens små­smäl­lar. Mo­torn på 1,4 li­ter och 70 hk kom lik­som i ti­di­ga­re Daf­mo­del­ler från Re­nault.

Vol­vo 343 er­bjöds från bör­jan en­dast med den steg­lö­sa Cvt-lå­dan, det gjor­de Volvos nya små­bil mer ud­da än den ha­de be­hövt va­ra. I Sve­ri­ge var det ba­ra 16 pro­cent av al­la bi­lar som sål­des med au­to­mat och det hand­la­de mest om stör­re bi­lar.

Chas­sit var ock­så ud­da. Den främ­re hju­lupp­häng­ning­en var av fjä­der­ben­styp men bak satt en De Dion-ba­kax­el med en­bla­di­ga blad­fjäd­rar. Fram satt skiv­brom­sar och bak trum­mor.

Att man haft bråt­tom med att in­tro­du­ce­ra 343 blev up­pen­bart då för­sälj­nings­star­ten fick skju­tas upp från maj till september.

Mo­tor­pres­sen döm­de in­te ome­del­bart ut 343. Men bak­sä­tet fick kri­tik för att det var trångt, det be­rod­de på väx­ellå­dans pla­ce­ring och väx­el­väl­ja­ren be­skrevs av en tid­ning som av ”lek­saks­kva­li­tet”. Rem­drif­ten gav en an­norlun­da kör­upp­le­vel­se då mo­tor­var­vet var högt vid låg fart för att se­dan sjun­ka nå­got.

När bil­tid­ning­ar­na fick möj­lig­het att gö­ra mer in­gå­en­de tes­ter kom allt mer ne­ga­ti­va ar­tik­lar. ”Nej, 343:an håller in­te måt­tet” var ru­bri­ken i Tek­ni­kens Värld som ut­för­de ett lång­test. Ett re­sul­tat av kri­ti­ken blev att bil­hand­lar­na gav bot­ten­lå­ga in­by­tes­pri­ser, så lå­ga att Vol­vo 1977 kän­de sig tvung­na att sva­ra med ett ga­ran­te­rat in­by­tes­pris.

Efter den miss­lyc­ka­de lan­se­ring­en på­bör­ja­de Vol­vo ett gi­gan­tiskt ar­be­te med att ”gö­ra bil” av 343, vil­ket i många de­lar hand­la­de om att bör­ja om från bör­jan.

Un­der ti­den tog man till de åt­gär­der som gick snab­ba­re att få ut. An­nons­kam­pan­jer, klis­ter­mär­ken, tänd­sticks­as­kar – och mo­torsport. Volvos R-sport­team och Per-inge Wal­frids­son gjor­de suc­cé in­om ral­lycross. Täv­lings­bi­len ha­de till en bör­jan rem­drift, men

Stöt­fång­ar­na såg Vol­vo­klos­si­ga ut men tål­de in­te ens små­smäl­lar

även en kopp­lingspe­dal! Spe­ci­al­ver­sio­ner med spe­ci­alde­kor som Black Beau­ty och Sil­ver Star var ock­så ett sätt att för­änd­ra 343:ans image.

Till 1979 års mo­dell bör­ja­de ut­veck­lings­ar­be­tet ge re­sul­tat. Vol­vo 343 fick änt­li­gen en ma­nu­ell väx­ellå­da och dess­utom fick den en ny in­stru­ment­brä­da som mer anknöt till 200-se­ri­en. Året där­på kom 345 – fem­dör­rars­ver­sio­nen. Men det kos­ta­de peng­ar att åt­gär­da allt som in­te bli­vit rätt från bör­jan. Den ne­der­länds­ka sta­ten fick gå in med mång­mil­jon­be­lopp, det be­höv­des för att Vol­vo skul­le ha råd att ut­veck­la kom­man­de mo­del­ler. Sam­ti­digt mins­ka­de Vol­vo sin äga­ran­del till 30 pro­cent 1981.

B14-mo­torn an­sågs va­ra för klen, in­te minst med tan­ke på bi­lens go­da väge­gen­ska­per. Till 1981 års mo­dell kom 340 med den Sköv­de­till­ver­ka­de B19-mo­torn på 95 hk.

På näs­ta års­mo­dell änd­ra­des fron­tens ut­se­en­de så att den mer påmin­de om res­ten av Vol­vo­pro­gram­met och 1983 lan­se­ra­des mo­dell­be­teck­ning­en 360 som in­ne­bar B19-mo­tor och Volvos fem­väx­la­de lå­da.

Nu smög sig en tuf­fing in i mo­dell­ut­bu­det, 360 GLT ha­de in­sprut­nings­mo­tor och 115 hk. Den var ut­rus­tad med bland annat plysch­kläd­sel, lättme­tall­fäl­gar och gum­mis­poi­ler på bak­stam­men. Samt­li­ga ver­sio­ner fick en ny in­stru­ment­pa­nel, mo­di­fi­e­ra­de sto­lar och för­bätt­rat bak­sä­te.

Att ta en hatch­back­ka­ross och gö­ra om den till en se­dan­mo­dell var nå­got av en trend på 1980-ta­let. Vol­vo vil­le in­te va­ra säm­re än ex­em­pel­vis Ford och Volks­wa­gen och till 1984 års mo­dell lan­se­ra­des en 115 mm läng­re fy­ra­dör­rars se­dan som fanns som 360 GLE och GLS.

Fram till och med 1987 till­ver­ka­des över 100 000 ex­em­plar var­je år. Året där­på kom Vol­vo 440 och för­sälj­ning­en dip­pa­de men fort­sat­te än­då att lig­ga på en hög ni­vå. Det var in­te ba­ra i Ne­der­län­der­na och Sve­ri­ge som 300-se­ri­en sål­de bra, även i Frank­ri­ke, Tyskland och Stor­bri­tan­ni­en var den en van­lig bil. För Vol­vo var den vik­tig på fle­ra sätt. Tack va­re att man ha­de ett bre­da­re mo­dell­pro­gram kun­de man ha ett stör­re mark­nads­sy­stem igång med fler åter­för­säl­ja­re.

Vol­vo 340/360 fort­sat­te att ut­veck­las trots att ef­ter­trä­da­ren 440 och se­na­re 460 lan­se­rats. Till 1987 års mo­dell fanns 360 med styr­ser­vo och luft­kon­di­tio­ne­ring. Den 8 mars 1988 nåd­de Vol­vo en mil­jon till­ver­ka­de 340/360. Det fi­ra­des med spe­ci­al­ver­sio­nen ”Mil­li­o­nai­re” som var en fyr­dör­rars 360 i sil­ver­me­tal­lic. Året där­på krymp­te mo­dell­pro­gram­met då se­dan­mo­del­len och 360 med två­li­tersmo­torn togs bort. Men det var först den 13 mars 1991 som Vol­vo 340 gick i mål. Då till­ver­ka­des det all­ra sista ex­em­pla­ret. Den var en vit fem­dör­rars­bil med rem­drift – pre­cis som allti­hop bör­ja­de med.

Den 8 mars 1988 nåd­de Vol­vo en mil­jon till­ver­ka­de 340/360

Med 1980-års mo­dell kom den förs­ta sto­ra ka­ross­för­änd­ring­en. Fem­dör­rarsmo­del­len 345.

Drott­ning Sil­via fick en 343 i sam­band med kung­a­pa­rets be­sök på fa­bri­ken i Born i ok­to­ber 1976. Nej, bi­len finns in­te kvar i re­gist­ret!

Tran­sax­eln gav fi­na väge­gen­ska­per men säm­re ut­rym­me i bak­sä­tet.

Se­dan­ver­sio­nen av 360 in­tro­du­ce­ra­des som 1984 års mo­dell.

Vol­vo­kun­der­na be­höv­de få ar­gu­men­ten för 343 nog­grant be­skriv­na. Kanske be­höv­des var­je tänd­stic­ka för att nö­ta in dem.

1984 in­vig­des en ny lac­ke­rings­fa­brik i Born. Bil­den ska il­lu­stre­ra den nog­gran­na kva­li­tets­kon­trol­len.

360 GLT var en­sam om att ha en spor­tig gum­mis­poi­ler på bak­luc­kan.

1985 års 360 GLS fo­to­gra­fe­rad i ett vint­rigt Sä­len.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.