Många oli­ka sor­ters män­ni­sko­cel­ler

Hit­tills har un­ge­fär 200 oli­ka cell­ty­per iden­ti­fi­e­rats. Var­je typ har sin spe­ci­el­la upp­gift att ut­fö­ra.

Kroppen 3 – Din anatomi från topp till tå! - - Anatomi -

NERV­CEL­LER

Cel­ler­na som ut­gör nerv­sy­ste­met och hjär­nan kal­las för nerv­cel­ler el­ler neu­ron. Elekt­ris­ka sig­na­ler skic­kas från nerv­cell till nerv­cell längs långa fib­rer som kal­las ax­o­ner. Vid pas­sa­gen över mel­lan­rum­met mel­lan nerv­cel­ler­na (som kal­las sy­naps) om­vand­las den elekt­ris­ka sig­na­len till en ke­misk sig­nal. Det är des­sa cel­ler som gör att vi till ex­em­pel kan kän­na smär­ta. Dess­utom ser de till att vi kan rö­ra oss.

BENCELLER

De cel­ler som bil­dar ben­väv­na­den – den hår­da struk­tur som gör ske­let­tet starkt – be­står hu­vud­sak­li­gen av tre cell­ty­per. Din ben­väv­nad för­änd­ras och om­for­mas he­la ti­den, och des­sa tre cell­ty­per spe­lar stor roll i den pro­ces­sen. Os­te­o­klas­ter är de ben­cel­ler som bry­ter ner gam­malt ben, och os­teo­blas­ter är benceller som bil­das i ben­mär­gen och mog­nar till os­te­o­cy­ter som i sin tur byg­ger upp nytt ben. Ef­ter hand bäd­das de här cel­ler­na in i väv­na­den och kal­las då os­te­o­cy­ter. Os­te­o­cy­ter­na ut­gör un­ge­fär 90 pro­cent av cel­ler­na i ske­let­tet och har an­svar för att upp­rätt­hål­la ben­mas­san. Det är allt­så os­te­oblas­ter­na som byg­ger upp vårt ske­lett. Slut­li­gen har vi os­te­o­klas­ter­na som bry­ter ner gam­mal ben­väv­nad.

LJUSKÄNSLIGA SINNESCELLER (FOTORECEPTORER)

Sta­var­na och tap­par­na som sit­ter på nät­hin­nan (re­ti­na) längst bak i ögat kal­las foto­re­cep­to­rer. De in­ne­hål­ler pig­ment som är käns­li­ga för ljus och om­vand­lar de im­pul­ser ögat upp­fat­tar till nerv­sig­na­ler som hjär­nan tol­kar som bil­der. Sta­var­na gör att du kan upp­fat­ta ljus, mör­ker och rö­rel­ser, me­dan

tap­par­na sät­ter färg på till­va­ron.

LEVERCELLER

Cel­ler­na i le­vern re­gle­rar blo­dets sam­man­sätt­ning. De fil­tre­rar bort gif­ter och re­gle­rar även hal­ten av fett, soc­ker och ami­nosy­ror i blo­det. Un­ge­fär 80 pro­cent av le­vern be­står av he­pa­to­cy­ter – spe­ci­a­li­se­ra­de cel­ler som är ak­ti­va i pro­duk­tio­nen av pro­te­i­ner och gal­la.

MUSKELCELLER

Det finns tre ty­per av muskelceller som bil­dar oli­ka slags mus­kel­vävnad: ske­lett­mus­ku­la­tur, hjärt­mus­ku­la­tur och glatt mus­ku­la­tur. Des­sa mus­kel­ty­per har oli­ka ut­se­en­den och funk­tio­ner. Ske­lett­mus­ku­la­tur in­ne­hål­ler sto­ra fib­rer som är fäs­ta vid ske­let­tet. När de sti­mu­le­ras av en nerv­sig­nal dras mus­keln sam­man och för med sig be­net den är fäst vid, så att du rör dig. Vi kan kon­trol­le­ra ske­lett­mus­ku­la­tu­ren ef­tersom den är vil­je­styrd. Hjärt­mus­ku­la­tu­ren är där­e­mot in­te vil­je­styrd, vil­ket är tur för oss ef­tersom den ser till att hjär­tat slår. Den­na typ av mus­ku­la­tur finns i hjärt­väg­gar­na och ska­par si­na eg­na sti­mu­li för att dras sam­man, ut­an på­ver­kan från hjär­nan. Glatt mus­ku­la­tur, som är re­la­tivt lång­sam och in­te hel­ler vil­je­styrd, ut­gör väg­gar­na i hål­rum som blod­kärl och mat­smält­nings­ka­na­len. Dess våg­lik­nan­de sam­man­drag­ning­ar bi­drar till att spjäl­ka ma­ten och trans­por­te­ra runt blo­det i krop­pen.

FETTCELLER

Des­sa cel­ler, som även kal­las adipo­cy­ter el­ler lipo­cy­ter, ut­gör fett­väv­na­den. Den iso­le­rar krop­pen och ver­kar stöt­däm­pan­de. Fett­väv­na­den finns di­rekt un­der hu­den och runt de in­re or­ga­nen. Var­je en­skild fett­cell kan va­ri­e­ra i stor­lek be­ro­en­de på hur myc­ket ener­gi den lag­rar. Om vi går upp i vikt fylls fett­cel­ler­na med mer vat­ten­hal­tigt fett, och till slut kan även an­ta­let fettceller öka. Det finns två ty­per av fett­väv­nad: vit och brun. Den vi­ta fett­väv­na­den lag­rar ener­gi och iso­le­rar krop­pen så att kropps­vär­men upp­rätt­hålls. Den bru­na fett­väv­na­den kan fak­tiskt pro­du­ce­ra vär­me och an­vänds in­te som ener­gi. Det är tack va­re den vi­ta fett­väv­na­den som vis­sa djur kan le­va fle­ra må­na­der i sträck ut­an att ta in nä­ring.

EPITELCELLER

Epi­tel­cel­ler­na bil­dar epi­tel­vävna­den som lig­ger runt de in­re or­ga­nens väg­gar och skyd­dar dem. Det är ock­så des­sa cel­ler som är grund­ma­te­ri­a­let i hu­den. Epi­tel­vävna­den ut­gör en bar­riär mel­lan de vik­ti­ga or­ga­nen och and­ra väts­kor el­ler oöns­ka­de pa­to­ge­ner (sjuk­doms­fram­kal­lan­de or­gan­is­mer). För­u­tom i hu­den finns det epitelceller även i nä­san, runt lung­or­na och i mun­nen.

RÖ­DA BLOD­KROP­PAR

Till skill­nad från al­la and­ra cel­ler i krop­pen har de rö­da blod­krop­par­na (erytro­cy­ter­na) ing­en kär­na. En män­ni­ska har om­kring 25 bil­jo­ner rö­da blod­krop­par, vil­ket är un­ge­fär en tred­je­del av krop­pens cel­ler. Det in­ne­bär att de är krop­pens van­li­gas­te cel­ler. Erytro­cy­ter­na bil­das i rygg­mär­gen och är myc­ket vik­ti­ga ef­tersom de frak­tas sy­re till krop­pens öv­ri­ga cel­ler. Sy­ret trans­por­te­ras med hjälp av hemo­glo­bin, ett pig­men­te­rat pro­te­in som ger erytro­cy­ter­na de­ras rö­da färg.

”Ben­mas­san för­änd­ras he­la ti­den.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.